Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Finns det orsak till oro i finländsk ishockey? Experter målar inte upp stora hotbilder trots misslyckat JVM

Joakim Kemell i junior-VM mot Sverige.
Bildtext Joakim Kemell är den spelare som valdes först av finländarna i den förra NHL-draften.
Bild: Lehtikuva/AFP/Getty Images

En normal nergång eller orsak till oro? Finlands uttåg i JVM gav orsak att syna läget i den blåvita ishockeyfabriken. I ett mindre land går talangproduktionen i vågor, anser en talangscout.

Finlands insatser i junior-VM i ishockey ledde till kritik. Efter många framgångsrika turneringar åkte Juniorlejonen ut i kvartsfinalen mot Sverige.

Resultatmässigt blev turneringen svag, och spelmässigt imponerade Finland inte speciellt ofta.

Och materialmässigt lyftes diskussionen om den individuella nivån på spelarna. Har Finland hamnat på efterkälken jämfört med de andra stornationerna?

– Visst känner jag viss oro för om Finlands system levererar de största talangerna i världen, säger Janne Vuorinen – ansvarig för NHL:s scoutverksamhet i Europa – till Yle.

Om man tittar på de senaste årgångarna som har valts i NHL-draften, har de finländska spelarna i förstarundan minskat rejält. Förra sommaren gick Joakim Kemell och Brad Lambert i första omgången, men ingen av dem valdes bland de tio första.

– Före det här hade vi år med flera topp tio-val, spelare som rent talangmässigt är bland de bästa i världen, säger Vuorinen.

Jämntjock nivå

I den kommande draften förväntas HIFK-backen Kasper Halttunen och Ässät-anfallaren Lenni Hämeenaho vara möjliga val i förstarundan.

Vuorinen titulerar nivån på de senaste årens spelare som jämntjock.

– Bland de som är födda 2006 finns några spelare med riktigt hög potential, men visst skulle man hoppas på ännu större bredd.

Anton Lundell blickar uppåt på isen.
Bildtext Anton Lundell är en av relativt få finländare som har gått tidigt i NHL-draften under de senaste åren.
Bild: Sam Navarro-USA TODAY Sports/All Over Press

Vuorinens scoutkollega Sasu Hovi, som jobbar för Seattle Kraken, påminner samtidigt om att Finland alltid har byggt sina framgångar på ett starkt kollektiv snarare än individer.

– Därför har Finland alltid chansen i en turnering. Och man ska komma ihåg att Finland är ett rätt litet land. Det kommer år då de stora löftena saknas.

Finländare i NHL-draften senaste tio åren

2022: 2 (Joakim Kemell 17:e, Brad Lambert 30:e)
2021: 0
2020: 1 (Anton Lundell 12:e)
2019: 3 (Kaapo Kakko 2:a, Lassi Thomson 19:e, Ville Heinola 20:e)
2018: 2 (Jesperi Kotkaniemi 3:e, Rasmus Kupari 20:e)
2017: 6 (Miro Heiskanen 3:e, Juuso Välimäki 16:e, Urho Vaakanainen 18:e, Kristian Vesalainen 24:e, Henri Jokiharju 29:e, Eeli Tolvanen 30:e)
2016: 4 (Patrik Laine 2:a, Jesse Puljujärvi 4:e, Olli Juolevi 5:e, Henrik Borgström 23:e)
2015: 1 (Mikko Rantanen 10:e)
2014: 2 (Julius Honka 14:e, Kasperi Kapanen 22:a)
2013: 2 (Aleksander Barkov 2:a, Rasmus Ristolainen 8:e)

”Allt går i vågor”

Sett till bredden var Finlands starkaste år 2017. Då valdes sex spelare i den första omgången i NHL-draften, med Miro Heiskanen som trea totalt. Året före hade Finland tre spelare bland de fem första med Patrik Laine som tvåa.

Tidigare scouten och sportchefen Jukka Holtari ser ingen större orsak att måla upp för stora hotbilder.

Aron Kiviharju tränar med Juniorlejonen.
Bild: Pasi Mennander / Suomen Jääkiekkoliitto

Holtari konstaterar att Finland trots allt ledde kvartsfinalen i JVM då fyra minuter återstod av den tredje perioden. Spel om medaljerna var alltså inte så långt borta.

– Allt går i vågor. Det kan mycket väl fortsätta att gå lite upp och ner.

– Genom åren har man tyckt att hockeyligan ska förstöras 73 gånger och landslagets verksamhet ska se ut si och så. Det har alltid tagits fram sätt för att hävda sig i konkurrensen.

När man blickar mot NHL-draften 2024 förväntas två finländska spelare kunna gå tidigt: Aron Kiviharju och Konsta Helenius. Kiviharju var uttagen i det finska JVM-laget i år som 16-åring, men fick nöja sig med att sitta på läktaren.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Urheilus artikel ”Mihin Suomi-kiekon huippulupaukset katosivat? Nuoret Leijonat putosi huippumaiden kyydistä – tältä tulevat vuodet näyttävät”.