Sveriges överbefälhavare: Ryssland kan agera när som helst på finsk och svensk Natoansökan

Finland och Sverige kan inte andas ut gällande eventuella reaktioner på ländernas Natoansökningar från ryskt håll. Det menar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

Finland och Sverige i Nato är inget hot mot Ryssland. Det var budskapet från Rysslands president Vladimir Putin i maj då Finland och Sverige lämnade in sina Natoansökningar.

Trots farhågor om att Ryssland skulle agera på ansökningarna har det närmast varit tyst från ryskt håll.

– När vi gick in med vår Natoansökan så sade vi att under den här perioden ökar hoten och risken att Ryssland skulle kunna agera. Nu har vi inte sett så mycket riktat mot oss, säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

Men trots uteblivna reaktioner är faran inte över, säger Bydén. Han menar att man inte väntar sig några konventionella militära styrkor som rullar in över finsk eller svensk gräns. Det handlar snarare om informationsoperationer, cyberoperationer eller påverkanskampanjer.

– Ryssland når få framgångar i kriget och möter ett enigt väst. Det klart att någonstans går en gräns där man måste ta till något ytterligare och göra på ett annat sätt.

Är du förvånad över att Ryssland inte agerat?

– Nej, de är fullt fokuserade på ett krig. Vi får inte låta oss luras över att det inte skett hittills. Det kan komma i dag, det hade kunnat ske i natt, säger Bydén och fortsätter:

– Det finns en tydlig tendens att Ryssland uttryckt målsättningar och man viker inte från dem. Man är beredd på att agera även där riskerna är väldigt höga.

Sverige storsatsar på försvaret – Natogeneral vill se större satsningar

Micael Bydén träffar Svenska Yle och övriga finska medier på den årliga rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen. Fokus ligger på Finlands och Sveriges Natoansökningar, kriget i Ukraina och svensk säkerhet.

Sverige har under de senaste åren byggt upp sitt tidigare nedrustade försvar. Kriget i Ukraina gav upprustningen extra fart och nu siktar den nya regeringen på att försvarsbudgeten ska nå två procent av BNP år 2026.

Det innebär att budgeten höjs från nuvarande 75 miljarder kronor till runt 120-130 miljarder kronor.

Två procent av BNP ska ses som ett golv för fler anslagshöjningar, menar Natos överbefälhavare för Europa Christopher Cavoli, som talade på Folk och Försvar under måndagen.

– Det är inte en för hög siffra. Det är säkrast att se två procent som en miniminivå, säger Cavoli.

Cavolis budskap under Folk och försvar är att kriget i Ukraina har förändrat bilden av hur krigföring i Europa kan se ut i dag. Nu handlar det inte längre endast om cyberangrepp och informationskrig utan om något helt annat. Då är det bra att ha ett starkt militärt försvar.

– Då den andra sidan kommer i en stridsvagn gör du bäst i att själv ha en stridsvagn, säger Cavoli.

Svenskfinska samarbetet gynnas av Natomedlemskap

Sverige satsar nu på att landets krigsorganisation ska bli större. Sveriges försvarsminister, Moderaten Pål Jonson, säger till Svenska Yle att man ändå inte går in för en finsk modell där alla män ska göra civil- eller militärtjänstgöring.

– Det vi gör nu är att antalet värnpliktiga kommer öka från femtusen till tiotusen per år. Det ska ses mot att vi i Sverige har värnplikten könsneutral, så vi har över hundratusen att välja ifrån. Ungefär var tionde svensk ska göra värnplikten, säger Jonson.

Pål Jonson säger att man i och med det stundande Natomedlemskapet kommer att ha stor nytta av det finsk-svenska försvarssamarbetet.

– Det finns ju ingen försvarsplanering inom Nato för Sverige och Finland men där har ju vi en utvecklad förmåga och kan stötta varandra inom ramen för Nato.

Det är inte endast det militära försvaret som rustas upp. Även det civila försvaret är viktigt i landets upprustningsprocess.

Sverige meddelade i måndags att man vill återaktivera civilplikten i landet, något som kan jämföras med civiltjänstgöringen i Finland. I första hand vill man se att den kommunala räddningstjänsten får det stöd det behöver i kris eller krig, vilket innebär att personer med räddningstjänstkompetens kan bli krigsplacerade med civilplikt inom räddningstjänsten.

– Jag tycker att det är bra. Fler unga medborgare engageras i försvaret av landet, oavsett om man går i uniform eller om man är civil, säger överbefälhavare Bydén.

ÖB: Ny retorik från generalsekreterare Stoltenberg

Sverige och Finland väntar ännu på ett godkännande från det turkiska och ungerska parlamentet innan länderna kan bli Natomedlemmar.

Trots att länderna ännu inte är godkända medlemmar sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i söndags att det är otänkbart att Nato inte skulle reagera om Finland eller Sverige skulle hotas.

Det här ser Micael Bydén som ett nytt budskap.

Svenska Yle på plats i Sälen – Sveriges statsminister: ”Turkiet vill ha saker vi inte vill ge dem”

Stoltenberg: Otänkbart att Nato inte reagerar.

– Att han använde Nato när han talade om att stödja oss har uppfattats från andra än mig själv som ett nytt uttryck. Att Nato inte skulle kunna låta bli att agera, säger Bydén och fortsätter:

– Men det är samtidigt ingen garanti. Vi faller inte under artikel fem, men vi är nära partners med Nato.

Finns det en plan b för om vi inte blir insläppta i Nato?

– Nej, men vi jobbar ju på i den anda vi ska. Vi är inte medlemmar, och det är full fart framåt. Vi är mycket starkare i dag än för några år sedan, men vi har en lång väg att vandra och jobba oss fram innan vi är där var vi ska vara.