Klimatkrisen oroar så mycket att en del väljer bort barn – nativiteten i Finland i historiskt brytningsskede

De flesta finländare önskar sig fortfarande cirka två barn, men får klart färre. Det ”fattas” 0,66 barn mellan idealantalet och det verkliga antalet bland personer i åldern 35-45 år. Personer under 35 tycker från början att 1,8 barn är lämpligt.

Arbetslivets allt tuffare krav och klimatkrisen. Det är några av skälen till att finländare väljer bort barn ur sitt liv.

Tidigare generationer har ansett barnanskaffning vara det normala och barnlöshet, särskilt frivillig sådan, som något märkligt.

Men i takt med att antalet barnlösa ökar i Finland är det allt mer relevant att fråga sig varför någon fortfarande skaffar barn på 2020-talet, analyserar forskarna i Befolkningsförbundets nya familjebarometer.

Familjebarometern 2022 visar samtidigt att merparten, närmare 87 procent, av finländarna i åldern 20–45 år, önskar eller hade önskat sig barn om de levt i en idealvärld. Män och kvinnor önskar sig numera lika många barn.

Gapet mellan önskan och verklighet växer – men är mindre bland finlandssvenskar

Enligt den nya barometern har 35–45-åringar lyckats sämre på sistone med att nå upp till önskat barnantal: det ”fattas” 0,66 barn. I motsvarande enkät år 2015 var skillnaden mellan önskan och verklighet 0,4–0,5 barn, beroende på befolkningsgrupp.

Bland 46–54-åringar ”fattades” fortfarande 0,59 barn, vilket antyder att många finländare numera inte längre uppnår önskat barnantal.

Svenskspråkiga finländare lyckas lite bättre än finländare förverkliga önskat barnantal. 92 procent vill ha barn och de önskar sig också något fler barn.

Det finns dessutom något färre finlandssvenskar som önskar sig noll barn, men inte heller bland finlandssvenskar når man upp till önskat barnantal.

Förutom bland svenskspråkiga finns det högsta önsketalet bland de högst utbildade, de som bor i glesbygden, personer som lever i parförhållande samt bland personer som upplever sig som religiösa.

Frågan lyder ändå varför nativiteten sjunker som helhet och finländare inte lyckas förverkliga sina önskemål gällande barnantalet.

Inte när utan om – noll barn idealet för många

Enligt forskarna känner man inte till alla orsaker till att det föds allt färre barn i Finland. Det är i många fall fråga om det första barnet som inte föds, men också färre andra eller tredje barn föds. Storfamiljerna blir färre.

Allt fler personer som närmar sig eller är i den åldern då man brukar få barn frågar sig själva om de alls vill ha barn, i stället för när de vill ha barn. Av barnlösa personer födda åren 1985–1994 anser var femte att noll är det ideala barnantalet.

Endast en tredjedel av de 3 398 personer i åldern 20-59 som svarade på enkäten anser att det att få egna barn är något av det viktigaste i livet.

Under coronaåren 2020-21 ökade nativiteten tillfälligt men har därefter gått ner igen.

Ännu så sent som 2010 föddes 1,87 barn per kvinna, år 2019 var siffran 1,37. Preliminära siffran från 2022 visar att helhetsfruktsamheten rör sig kring 1,33.

Enligt forskarna är det inte fråga om någon tillfällig svacka, utan de som nu är i fertil ålder kommer under sin livstid att få märkbart färre barn än generationerna före dem.

Av dagens 40–44-åringar har 21 procent av kvinnorna och 31 procent av männen inget eget barn.

De som blir föräldrar blir det som allt äldre: år 2021 var kvinnor i snitt 30 år och män 31,9 år då de fick sitt första barn.

Klimatoro, jobbstress, ont om pengar

Många par lider av ofrivillig barnlöshet, vilket leder till att inga barn föds eller att det föds färre barn än önskat.

Var tredje man och var femte kvinna uppger att avsaknaden av lämplig partner i någon mån påverkat deras försök att skaffa barn. I denna grupp ”fattas” 1,28 barn mellan dröm och verklighet.

Enbarnsföräldrar nämner bland annat problem med att lyckas kombinera arbetslivet med barnomsorgen, ekonomiska bekymmer och oavslutade studier för att det inte kommer tillökning i familjen.

Både de med barn och de som inte har barn nämner lusten att avancera i arbetslivet som en orsak till att inte skaffa barn. I svaren nämns också att det är betungande att ha ansvar över ett barn och att det tär på parförhållandet.

Bland barnlösa personer som anger noll som idealiskt barnantal finns det flera orsaker till att inte aktivt gå in för att skaffa barn.

Personer i nämnda grupp nämner önskan om att göra andra intressanta saker, oviljan att ge upp nuvarande livsstil och att binda upp sig med små barn samt olämpligheten att vara förälder (till exempel av ekonomiska skäl).

Samhällets krav på föräldrar och avsaknaden av samhälleligt stöd samt personliga stödnätverk anges också som orsak till att skjuta upp bebisprojekt.

Som nytt argument på listan över orsaker att inte skaffa barn lyfts den globala klimatkrisen upp för första gången i barometerns historia.

Förutom klimatförändringen nämns terrorism, överbefolkning, ekonomiska kriser, växande flyktingskriser, hög arbetslöshet, militära konflikter, globala epidemier, politiska extremrörelser samt minskad jämlikhet som andra orsaker till frivillig barnlöshet.

Samtidigt visar barometer att coronapandemin i sig just inte påverkade inställningen till barnanskaffning i Finland. Det ryska kriget mot Ukraina har däremot aningen ökat på männens önskan att få fler barn.

Befolkningsförbundets Familjebarometer bygger på befolkningsundersökningarna Generations and Gender Survey Finland och Perhebarometrikysely 2022.