Ekomjölkbönderna kämpar för gårdarnas överlevnad: ”Vi måste sluta stirra oss blinda på liter per ko och tänka hållbart”

Mjölkbönderna kämpar för att få ekonomin att gå runt, och alldeles speciellt utsatta är ekogårdarna. Bonden Sture Ede i Pedersöre tror ändå att trenden vänder, just nu gäller det att hålla ut.

Det finns en del ekogårdar som överväger att lägga av eller sälja sin ekomjölk som vanlig mjölk på grund av det tuffa lönsamhetsläget. Det säger kvalitetsspecialist Sofia Rönn på Osuuskunta maitosuomi som köper upp mjölk för Valio.

Sture och Sabina Ede driver den ekologiska mjölkgården Ede lantbruk i Överpurmo, Pedersöre. Ede säger att läget för jordbrukarna är akut.

– Det är stora problem med att få jordbruket att gå runt just nu. Nu är det mycket upp till samhället och bankerna om de är villiga att sträcka sig så att gårdarna kan överleva, säger Sture Ede.

Ede blev intresserad av ekologiskt lantbruk redan under studietiden när han gjorde sin praktik. Han har sjäv startat upp sitt jordbruk och ser ekologisk produktion som en utmaning.

Ede startade med tre kor och åtta hektar mark. I dag har gården mellan 80 och 90 kor och brukar drygt 200 hektar mark.

– Jag brukar säga att jag började med två tomma händer, och nu har jag en miljon i skuld. Men det är omöjligt att bygga upp ett jordbruk utan att skuldsätta sig, säger Ede.

Efterfrågan på ekomjölk slutade öka

Sture Ede har åtminstone ännu inte märkt att det inte skulle finnas en marknad för ekomjölken. Men situationen är komplicerad.

Ekomjölken exporteras också som mjölkpulver till Kina där den blir barnmat.

– Den marknaden drar bra. Och samma trogna kunder väljer också ekomjölk i butiken, men osten och yoghurten lämnar kanske bort i dagsläget, säger Sture Ede.

Sonen Anders Ede säger att den allmänna prisökningen på livsmedel har gjort att efterfrågan på ekoprodukter slutat stiga.

– Det kommer inga nya kunder nu. Just nu ids de inte ens prova ekomjölk, ökningen stannade av på grund av världsläget, säger sonen Anders Ede.

I höstas var ekomjölken till och med billigare i butiken än den konventionella mjölken. Men nu har priset igen stigit och gått förbi den konventionella mjölken.

Sture Ede säger att det är svårt att säga om konsumenterna uppskattar ekomjölken i dag. Det är så sällan han träffar konsumenterna.

– Men när jag handlar i butiken så kikar jag i folks korgar, det är väl en yrkessjukdom. Och jag uppskattar de som köper ekomjölk, man borde klappa dem på axeln, säger Sture Ede.

Färre ekomjölkgårdar och sämre stöd

Sture Ede säger att det tidigare fanns närmare 30 österbottniska ekomjölkgårdar norr om Vasa, i dag är de är de åtta till antalet.

– En del har slutat helt och en del har slutat med ekologiskt jordbruk. För visst är det en utmaning, säger Sture Ede.

I Sverige uppmanas mjölkgårdar till och med att övergå till konventionell odling. Ede säger att man i Sverige nästan dubblade de ekologiska mjölkgårdarnas andel för ungefär fem år sen. Men sen hade man inte avsättning för mjölken.

Ede upplever inte att situationen är den samma i Finland, men stödet för ekologisk mjölk har inte stigit så som det gjort för konventionell mjölk.

– Priset konventionell mjölk har gått upp med 13 till 14 cent förra året, medan producentpriset på ekomjölk bara stigit med 7 cent. Fast Kinamarknaden drar. Men om vi frågar så får vi svaret att det handlar om affärshemligheter, säger Sture Ede.

Ekomjölkbönderna är också beroende av kommuner och städer som köper in större kvantiteter ekomjölk till skolor och boendeenheter. Risken är att ekomjölken faller bort när maten blir dyrare.

Inget alternativ att lägga ner

För Sture Edes del är det inget alternativ att lägga ner den ekologiska produktionen och övergå till konventionellt jordbruk, det skulle kräva enorma resurser.

– Jag tror att vi gått för långt. Vi stirrar oss blinda på liter per ko, produktion, produktion, produktion. Vi måste börja tänka efter vad som är rimligt ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Sture Ede.

Anders säger att en säsong med konventionell odling, konstgödsel och besprutning, skulle innebära att man kastar bort 30 års arbete.

Prishöjningar också för ekobönder

Vid första anblicken ser man ingen skillnad på en ekomjölkgård och en gård som producerar konventionell mjölk.

Men på ekogårdarna är det exempelvis tvång på att korna ska få gå ut på bete varje sommar.

– Det är också bra för arternas mångfald. Vi har aldrig använt några bekämpningsmedel, aldrig besprutat våra grödor och använder gårdens egen gödsel, säger Sture Ede.

Det finns också ekologisk konstgödsel med det är inget som används på Ede lantbruk. På så vis har det höga priset på konstgödsel inte påverkat lönsamheten.

– Men även bränslepriset har höjts och vi har kört kanske lite mera än andra gårdar eftersom vi bekämpar ogräset på mekanisk väg. Och priset på det industrifoder vi använder har stigit betydligt mera i pris än konventionellt foder, säger Sture Ede.

Mycket har förändrats inom jordbruket. I början på 1900 talet fanns 107 mjölkgårdar i Överpurmo, idag är de två. Edes gård består av 18 hemman. I dag sköter tre personer det jobb som 140 människor gjorde förr säger Ede.

Visst går det att driva en liten gård också i dag säger Ede, om man vill göra allt själv. Men Sture Ede vill gärna ta lite ledigt och var fjärde helg sköter sonen Anders och dottern Evelina gården.

Tror på ett uppsving för ekomjölken

Frun Sabina som tidigare jobbade på gården har sökt jobb utanför hemmet redan för flera år sen. Allt annat var ekonomiskt ohållbart säger Sture Ede.

Sonen Anders jobbar på gården, fast han utbildat sig till lastbilschaufför. Dottern Evelina studerar till husbyggare och även hon är intresserad av jordbruk.

– Det känns bra att vara med och jobba för att folk får mat på bordet och att man har eget kött och egen mjölk, säger Evelina Ede.

Anders säger att jordbruket är en livsstil. Han har inte bestämt om han vill ta över gården. Men trots att tiderna är tuffa blir vi allt flera människor i världen och alla ska äta konstaterar Anders.

– Allt fler bönder lägger också ner sina jordbruk, så man kan hoppas att det vänder till det bättre. Att någon småningom börjar uppskatta det jobb vi gör, säger Anders Ede.

Även Sture Ede tror på framtiden. Någon dag kommer det att vända och han hoppas att flera skulle välja ekomjölken.

– De Gröna har mellan 12 och 14 procents väljarunderstöd. Men ekomjölkens andel av all mjölk är under två procent. Vad beror det glappet på? frågar sig Sture Ede.

Anders Ede hoppas att fler konsumenter skulle välja ekomjölk. Många vill vara klimatsmarta och kan tänka sig att köpa en dyrare bil om den är mera miljövänlig. Varför inte då satsa några cent mera på en liter ekomjölk?

– Det är lite motigt i dag, när man som bonde vare sig får betalt eller uppskattning. Men så länge det går runt och man får uppskattning så orkar man fortsätta, säger Anders Ede.