Enkät visar: På många daghem förbjuds personalen att anmäla missförhållanden

På grund av rädsla för repressalier, okunskap och tidsbrist anmäler daghemspersonal sällan missförhållanden i arbetet, trots att lagen kräver det.

Få anställda känner till lagen om anmälningsskyldighet inom småbarnspedagogik och ännu färre följer den. Det här visar en färsk undersökning av fackförbundet JHL. Förbundets ordförande Päivi Niemi-Laine säger att enkätsvaren i stor utsträckning gäller daghem i huvudstadsregionen.

– Sedan lagen togs i bruk har personalkaoset blivit värre. I huvudstadsregionen är ju krisen störst och visst ser jag ett samband mellan enkätsvaren och krisen.

Om de som jobbar inom småbarnspedagogik inte vågar anmäla missförhållanden blir problemen inte heller synliga för beslutsfattarna, säger Niemi-Laine. I förlängningen leder det till att folk lämnar branschen.

– Fast det beror förstås också på att lönerna är låga och att många uppfattar branschen som oattraktiv.

Många vet inte att de måste anmäla

Enligt lagen ska en person som jobbar inom småbarnspedagogiken anmäla omgående om de märker situationer i jobbet där barn riskerar fara illa. Men fler än en tredjedel av de tillfrågade kände överhuvudtaget inte till det här. Av de som känner till skyldigheten svarade 86 procent att de inte anmält trots att de sett missförhållanden.

Enligt JHL beror oviljan att anmäla bland annat på att daghemsföreståndare inte reagerar på anmälningarna. På många daghem måste personalen dessutom be om lov av sin chef för att få anmäla.

”Vi har förbjudits att anmäla. Anmälningen ska alltid gå via chefen och chefen säger att hen inte tänker föra några anmälningar vidare”, lyder ett av enkätsvaren.

Lagen fungerar inte som det var tänkt

En av fem säger att de tvekar att anmäla på grund av rädsla för konsekvenserna. Enligt flera svar blir chefer defensiva då anmälningarna kommer på tal.

Dessutom tror många att anmälningsskyldigheten bara gäller personaldimensioneringen. I själva verket kan de också gälla lokalerna, verksamhetskulturen eller att barnen bemöts olämpligt. Enligt JHL hade lagen ett gott syfte, tanken var att arbetsförhållandena skulle bli bättre då problemen påtalas. Nu menar JHL att lagen borde uppdateras för att fungera bättre.

– Vi har länge lobbat för att lagen borde rättas till. Vi förde redan fram det under förhandlingar med Undervisningsministeriet i höstas, säger Niemi-Laine.