Välfärdsområdena uppmanas börja spara genast – till exempel genom att sälja byggnader

Budgetar med tiotals miljoner minus och klientavgifter på max – så börjar välfärdsområdena sin verksamhet. Utgifterna måste redan börja pressas ner om områdena ska överleva i längden.

Så gott som alla landets välfärdsområden har klubbat igenom årets budget med underskott på flera tiotals miljoner euro:

HUS -95 miljoner
Västra Nyland -71 miljoner
Östra Nyland -23 miljoner
Egentliga Finland -99 miljoner
Österbotten - 34 miljoner

Välfärdsområdenas enda egna inkomstkälla är klientavgifterna. På många håll har de ställts vid sin maxgräns för att underlätta budgetbalansen så mycket som möjligt.

Områdena kommer ännu att få en klumpsumma av staten på basen av sina bokslut för 2022. Men Finansministeriets förändringsledare för reformen, Ville-Veikko Ahonen, uppmanar områdena att börja effektivera sin ekonomi redan nu.

– Att balansera ekonomin med egna åtgärder är det enda sättet att försäkra att tjänsterna på området finns kvar och deras kvalitet kan förbättras, säger Ahonen.

Om ekonomin inte är i skick får områdena inte heller lån för att göra nödvändiga investeringar i till exempel nya sjukhus och dataprogram, påpekar Ahonen.

Välfärdsområdena har tre år på sig att få sina budgetar i balans. Annars riskerar de att hamna i ett utvärderingsförfarande som på sikt kan leda till att området slås samman med andra områden.

Det finns en risk för att alla områden inte klarar av det här

Ville-Veikko Ahonen vid Finansministeriet

– Ifall de första åren börjar på minus kommer många områden att ha ett enormt arbete framför sig med att täcka sina ackumulerade underskott. Det finns en risk för att alla områden inte klarar av det här, säger Ahonen.

Många områden kan börja effektiveringen med att skala bort överlappande förvaltningsfunktioner, säger Ahonen. Vårdtjänsternas servicenät bygger på kommungränserna, men nu måste man tänka på hela området.

– Tjänsterna kan kanske inte finnas i varje kommun längre. Det är även skäl att göra sig av med överloppsbyggnader och att utnyttja lokalerna effektivt, säger Ahonen.

Förutom de här kortsiktiga effektiveringsåtgärderna finns den största potentialen till inbesparingar enligt Ahonen i att satsa på primärhälsovården, fungerande servicekedjor, förebyggande vård och gott ledarskap.

– Det behövs modiga lösningar, men inte förhastade nedskärningar, säger Ahonen.

Tilläggsmiljoner för vårdköer

SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, som sitter i social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen, anser att områdena har för lite pengar för att börja sin verksamhet.

– Personligen tycker jag att välfärdsområdena borde ha fått en större summa nu i början för att kunna arbeta bort vårdköerna och kunna starta från ett rent bord, säger Rehn-Kivi.

På onsdagen uppgav nyhetsbyrån STT att ministrarnas specialmedarbetare håller på att förhandla om ett stödpaket till vården på 200–700 miljoner euro. Pengarna ingår i den tilläggsbudget som enligt planerna ska ges till riksdagen för behandling i slutet av januari.

Under riksdagens frågetimme i november föreslog statsminister Sanna Marin (SDP) 700 miljoner euro för att beta av de enorma vårdköer som uppstått under coronapandemin.

Marin fick genast mothugg av finansminister Annika Saarikko (Centern) som påpekade att budgetramarna endast rymmer 350 miljoner euro.

– Det är klart att det är en stor summa. Men jag är ganska säker på att vi betalar in den när vi kan börja med en verksamhet som är kostnadseffektiv, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi, som också sitter i Västra Nylands välfärdsområdes styrelse, hoppas att områdena inte bara tänker på hur man kan spara, utan också vågar satsa på primärhälsovården.

Bråttom att klubba igenom lagar

I riksdagens social- och hälsovårdsutskott behandlas just nu ändringar i välfärdsområdenas finansieringslag som ska ge områdena tillskott i kassan under de kommande åren, även om pengarna kommer med fördröjning.

I städer som Helsingfors och Åbo väntar dessutom universitetssjukhusen på tilläggspengar. Förslaget som är under beredning skulle betyda 116 miljoner euro till landets fem universitetssjukhus baserat på invånarantal.

Veronica Rehn-Kivi säger att det finns en risk att alla lagförslag inte hinner ros i land innan riksdagsperioden är slut.

- Det är jättebråttom. Vi har knappt två månader på oss att behandla alla de förslag som ännu kommer. Vi måste börja prioritera.