Botniarosk kan anställa fler då återvinningen ökar: ”Kan finnas en affärsidé för en entreprenör”

En allt större andel av vårt avfall ska återvinnas. För avfallsbolaget Botniarosk i Sydösterbotten innebär det här utmaningar men även möjligheter.

År 2021 låg återvinningsgraden inom Botniarosks område kring 33 procent. Om bara ett par år ska man ha ökat andelen till närmare 50.

– Vi har nog en mycket stark vilja att nå det målet och 50 procent är ett mellanmål. Vi ska upp till över 60 procent, men det kan hända att jag är pensionerad innan vi når dit, konstaterar vd:n Rasmus Hautala.

Hur ska ni nå det här målet?

– Framförallt ska vi effektivera insamlingen och digitaliseringen av uppföljningen. Min personliga uppfattning är att vi återvinner mera än vad vi rapporterar idag.

– Det här ska vi åtgärda med att införa digitaliserad övervakning på framförallt vägningen och kommunikationen med andra operatörer inom vårt område så att vi får en bättre rapportering.

I somras började Botniarosk samla in bioavfall från bostadsbolag med minst fem bostäder, från och med juni gäller samma för förpackningsmaterial.

I och med att en del av den här insamlingen kommer att övergå till att bli insamling direkt från fastigheterna, kommer antalet Rinki-punkter att minska under de kommande åren, tror Hautala.

– På Botniarosks område har vi 24 Rinki-punkter. Jag är rädd att åtminstone hälften av dem kommer att försvinna. Då kommer vi att ersätta dem med våra egna byttor.

Det kommer i sin tur att innebära mera kostnader för Botniarosk. De insamlingskärl som används rör sig kring ett par tusen euro styck, vilket innebär kostnader på tiotusentals euro.

Kostnader blir det också av att skaffa insamlingskärl för textilier, efter att det från och med årsskiftet blivit möjligt att sortera textilavfall.

– Vi kommer att samla in vid våra återvinningsstationer. Textilierna skickas ner till Pemar, där det finns en fabrik som tar till vara fibrerna, det blir alltså fiberåtervinning.

Sorteringscentral behövs

Men Hautala tror att de förändringar bolaget står inför också innebär mer jobbmöjligheter. Om det sorteras mer krävs det också mer händer för att hantera avfallet.

Dessutom ska man inom kort anställa en projektledare som får ta sig an de förändringar som de skärpta reglerna för återvinning skapat.

Han har också en affärsidé för någon villig entreprenör. Det finns nämligen ingen sorteringscentral för textilier i regionen. Därför skickas alla textilier ner till Pemar, även de som inte lämpar sig för återvinning.

– Det kommer att komma tonvis med textilier och det skulle vara bättre att sortera dem lokalt. Vi kan skicka allt ner till Pemar och så sorterar de det där och så skickar de tillbaka det som ska brännas. Men det är inte logistiskt, miljömässigt eller annars heller fiffigt.

– Men som tips kan det finnas en möjlighet att etablera ett företag.

Det mesta som Botniarosk gör idag fungerar tack vare ett samarbete med privata aktörer. Botniarosk ansvarar för den kommunala avfallshanteringen, men det är privata entreprenörer som sköter om insamling och mottagande av avfall.

– Vi har alla en vilja att öka på återvinningsgraden, vi har en vilja att samla in mera avfall. Visst har vi utmaningar framför oss, men samtidigt har vi planer och visioner hur vi ska tackla utmaningarna. Jag är glatt förhoppningsfull att det här kommer att bli bra.

Det ultimata målet i hela Europa är att över 60 procent av allt avfall ska sorteras. Enligt Hautala är det möjligt att nå det, speciellt då sortering i dagens läge börjar vara en ganska självklar sak för många unga.

– Om vi grovt karikerar så sorterar folk under 30 med ryggmärgen, de behöver inte tänka på det.

– Jag jobbar på ett avfallsbolag och jag måste fortfarande tänka till att hur det här var nu igen. Ingen av mina tre barn gör det.