Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Åbo fängelse jobbar för att minska på fångarnas makt i fängelset – men brist på arbetskraft tär på orken

En väktares rygg utomhus vid Åbo fängelse.
Bildtext Väktarna på Åbo fängelse har haft mycket nytt att handskas med det senaste året. Förutom en ny avdelning med intensifierad övervakning har personalen också behövt lära sig ett nytt datasystem.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

För snart ett år sedan inrättades en avdelning med extra bevakning på Åbo fängelse. Syftet är att förhindra att hierarkier uppstår på fängelserna. Samtidigt kämpar personalen med ett nytt datasystem och brist på arbetskraft.

För att förbättra säkerheten i fängelset finns här sedan mars 2022 en avdelning med extra bevakning. Förutom i Åbo finns liknande avdelningar i tre andra fängelser: i St:Michel, Sukeva och Riihimäki.

På avdelningen i Åbo fängelse finns sammanlagt kring 20 fångar. På avdelningen finns, förutom fångarnas celler, ett kök, en bastu och en tvättstuga. De fångar som är placerade på den här avdelningen är isolerade från resten av fängelset. De får inte ha kontakt med de andra fångarna, eftersom de anses äventyra säkerheten på fängelset.

– Det handlar om att fångarna ska kunna avtjäna sitt straff i lugn och ro, utan hot eller påtryckningar av andra, säger enhetschef Katja Reiman på Åbo fängelse.

Avdelning för extra bevakning i Åbo fängelse.
Bildtext Då Yle Åboland besökte avdelningen med extra bevakning, var fångarna i sina celler. På avdelningen finns också ett gemsamt kök, en bastu och tvättstuga.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

Man vill alltså förhindra att fångarna utövar makt över andra fångar, och håller dem därför åtskilda.

– Det kan till exempel vara frågan om att en del fångar kontrollerar när andra får ringa samtal. Det är ett sätt att utöva makt i fängelset, säger Björn Lindström, som är brottspåföljdsförman på Åbo fängelse.

Mat på kylskåp på fängelseavdelning i Åbo fängelse.
Bildtext Fångarna på avdelningen får köpa mat i kantinen. De har sitt eget kylskåp där de förvarar maten.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

Handlar inte endast om organiserad brottslighet

En mångprofessionell arbetsgrupp bedömer vilka intagna som placeras på avdelningen med extra bevakning. Man granskar exempelvis om fången har en bakgrund inom organiserad brottslighet eller ett gäng, men det här är inte det enda eller ens det vanligaste kriteriet.

– På avdelningen placeras överlag intagna som anses ha inflytande bland fångarna. Men visst har en del av fångarna också en bakgrund i organiserade kriminella gäng, säger Reiman.

En kvinna med glasögon tittar in i kameran. I bakgrunden porträtt på Sauli Niinistö.
Bildtext Katja Reiman säger att det finns utmaningar på fängelset, men att det inte handlar om oöverstigliga problem.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

Enligt Reiman har projektet fungerat väl åtminstone så här långt. Man försöker trygga säkerheten på den nya avdelningen med hjälp av en större personalstyrka, men liksom inom många andra organisationer lider man på fängelserna av brist på kunnig arbetskraft. Och det här för med sig en del utmaningar.

– Vi hoppas, och jobbar hårt för att öka resurserna för till exempel personalen som jobbar med övervakning. Det är en fråga som vi arbetar med på organisationsnivå, till exempel genom att utöka utbildningsplatserna, säger Reiman.

Nytt datasystem skapar frustration och missnöje

Det är inte endast avdelningen med extra bevakning som är nytt på Åbo fängelse. I maj ifjol tog Brottspåföljdsmyndigheten i bruk ett nytt klientinformationssystem, kallat Roti. I Roti-systemet finns information om fångarna i landets fängelser och de aktiviteter som fångarna deltar i.

Åbo fängelse utifrån.
Bildtext Åbo fängelse ligger i stadsdelen Starrbacka.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

Men det har varit problem med det nya systemet sedan starten, och missnöjet bland personalen verkar vara utbrett. Systemet upplevs som komplicerat och tidskrävande. Det finns mindre tid att interagera med fångarna och arbeta med brottsförebyggande åtgärder, då man i stället är tvungen att knappa in uppgifter i datasystemet.

– Meningen med vårt jobb är ju att försöka påverka fångarnas sätt att tänka på saker så att de helt enkelt inte skulle utföra brott mera. Men om vi har mindre tid för att ägna oss åt det arbetet så är det inte lika effektivt, säger Lindström.

Lindström säger att det är mer eller mindre allmänt känt att situationen har sänkt arbetsmotivationen hos personalen.

– Men det har nog gått åt ett positivare håll den senaste tiden, kanske det värsta redan är förbi, säger Lindström.

Fångarna blivit utan lön

Enhetschef Katja Reiman bekräftar att personalen lämnat in respons gällande det nya systemet.

– Det ska erkännas att systemet upplevs som en börda av en del i personalen. Men de kanske största utmaningarna har varit relaterade till fångarnas inkomster, det vill säga att fångarna har fått rätt lön utbetald inom utsatt tid.

En rastplats utomhus på Åbo fängelse.
Bildtext Fångarna har möjlighet att motionera utomhus. En del fångar arbetar också, exempelvis i träverkstaden som finns i fängelset.
Bild: Pontus Nyqvist/Yle

Arbetet med Roti-projektet påbörjades 2011 och har kostat över 40 miljoner euro. Det är inte bara själva informationssystemet som är nytt. Också arbetssätten i systemet har förändrats.

– En del av problemen kommer säkert att lösas när vår expertis blir starkare, men en del frågor rör förstås själva systemet. Produkten utvecklas hela tiden för att göra systemet mer användarvänligt, säger Reiman.

Diskussion om artikeln