Gösta Karlsson begravdes 80 år efter sin död – Pargaspiloten var försvunnen tills i höstas

Fänrik Gösta Karlsson från Pargas var 21 år gammal då hans krigsplan störtade ner i sjön Päijänne under en övning år 1943. Nu vilar piloten i hjältegraven i Åbo, 80 år efter att han försvann.

Fänrik Gösta Karlsson från Pargas var försvunnen i nästan 80 år. År 1943 störtade hans jaktplan ner i sjön Päijänne under en övning. Delar av planet hittades men piloten lokaliserades inte förrän i augusti i fjol (Yle Uutiset).

På torsdagen, 80 år efter sin död välsignades fänrik Gösta Karlsson och begravdes vid hjältegravarna på Åbo begravningsplats. Marjo Kauppi-Tarr är glad över att hennes morbror till sist får vila bland övriga släktingar. Hon deltog i begravningen tillsammans med sin syster Pirjo Sillanmäki.

– Han har en sten vid hjältegravarna och varje gång vi kommer hit vid jul, minns vi honom med ett ljus och en blomma. Men nu är han här helt fysiskt, säger Marjo Kauppi-Tarr.

Kauppi-Tarr träffade aldrig sin morbror men minns honom genom de historier, som hennes mamma Greta Karlsson berättade. Greta dog bara några månader innan Gösta hittades i fjol.

– Mammas bror var väldigt beskyddande. Vi har fortfarande en släktvilla i Åbolands skärgård och där finns många minnen av både mamma och Gösta. Även om jag inte kände honom fysiskt, så lever han kvar där på något vis.

Man lämnar inte sin kompis

Både myndigheter och frivilliga har letat efter flygplansvraket och piloten i Päijänne. Frivilliga dykare i Lahtis jobbade en längre tid för att lokalisera Karlsson och hans flygplan i sjön (Yle Uutiset).

Till sist hittade Kari Ylönen Gösta Karlssons läderstövlar på sjöbottnen med hjälp av ett ekolod.

Enligt överstelöjtnant Petteri Iitti är Gösta Karlssons fall speciellt.

– Det här är första gången under min egen karriär som jag deltar i en liknande tillställning. I Göstas fall är det dessutom speciellt att han hittades på finska sidan, säger Petteri Iitti.

Det finns inga exakta uppgifter om hur många stupade som fortfarande är försvunna efter kriget. Enligt Iitti deltar frivilliga ständigt i efterspaningarna.

– På ryska sidan finns också samarbetspartners som söker efter försvunna på andra sidan gränsen, men just nu är samarbetet givetvis mer utmanande.

Hur viktigt är det att en person som hittas välsignas och begravs?

– Det är otroligt viktigt. Det är en finsk tradition som grundar sig i tankesättet att man inte lämnar sin kompis. Redan under kriget försökte man föra alla stupade till hemorten. Det är naturligtvis väldigt fint att de som inte hittades då, nu hittas och förs hem.