Pedersöreunga vill ut i arbetslivet snabbt: “Intresset för högre utbildning beror på konjunkturen”

Intresset för gymnasiestudier är konjunkturkänsligt. Ny trend är att föräldrar uppmanar unga till högre studier. Det osäkra världsläget kan påverka, tror studiehandledaren i Pedersöre.

Att bildningsgraden och intresset för högskolestudier minskar är inget man direkt märkt i Pedersöre. Intresset för gymnasiestudier på landsbygden är generellt mindre än i städerna. Och i Pedersöre söker sig normalt färre än hälften av niondeklassisterna till gymnasiet.

Så länge sysselsättningsläget är gott i nejden nöjer sig många med en kortare utbildning, har man noterat bland skolans personal.

– Får man smak för inkomst och arbetsliv redan i unga år, intresserar kanske inte långa studier, konstaterar Pedersörerektorn Martin Ahlskog.

Niondeklassisterna i landet står snart inför ett avgörande val. Den gemensamma elevantagningen drar igång i februari, och då ska man välja vart man söker sig efter grundskolan. Den förlängda läroplikten gör att alla förväntas studera, åtminstone tills de fyllt 18.

Dags att välja skola

Sursikeleverna Lea Vähäkangas och John Österlund har båda sina planer klara. Medan Vähäkangas siktar på närvårdarutbildning på Yrkesakademin i Österbotten, kommer Österlund att söka till Pedersöre gymnasium.

– Jag har alltid gillat att jobba med alla slags människor, gamla och unga och det finns hur mycket jobb som helst, säger Lea Vähäkangas.

Hon följer sina tre äldre systrar i fotspåren, då de alla gått närvårdarutbildning och varit nöjda med sina val.

– Man kan ju välja om sen, ifall man inte trivs, säger Vähäkangas.

Bland klasskamraterna har det varit en del diskussion kring studieval och de flesta har känt att de vet vart de tänker styra stegen.

– Men en del har ingen aning, säger John Österholm.

Han följer sin äldre brors bana, då valet föll på gymnasiet. Men vad som väntar efter gymnasiet är ännu inte klart.

– Gymnasiet ger en massa möjligheter, men vi har inte funderat så mycket på vad som händer sen. Jag tror inte det är jättelätt att hitta ett jobb man trivs med, men det ska säkert gå, säger Österholm.

En minoritet går gymnasiet

Från skolans sida har man ingen möjlighet att styra elevernas val, då det är var och ens frihet att välja studieinriktning. Under studiehandledningstimmarna ventileras möjligheterna till andra stadiets utbildningar och enligt Heidi Storbacka som är studiehandledare är intresset för gymnasiet på en rätt stabil nivå från år till år.

– Det rör sig kring 30-40 procent, vilket är rätt normalt för en landsortsskola i landet, säger Storbacka.

En trend hon noterat är att allt fler elever säger sig vara nöjda med en yrkesutbildning, men att deras föräldrar uppmanar dem till en högre skolning.

Samtidigt påpekar Storbacka att möjligheterna att skaffa sig en högskoleutbildning efter en yrkesutbildning är avsevärt bättre idag än tidigare.

Förut var gymnasiet närmast den enda vägen till högskolan, medan yrkesskolorna idag bäddar för möjligheterna till fortsatta studier för de som så önskar.

Konjunkturen dikterar skolintresset

Även om en minoritet nu söker sig till gymnasiet i Pedersöre, har man över ett längre tidsperspektiv sett gymnasiebenägenheten variera.

– Går man till 90-talet då det rådde lågkonjunktur, så var intresset för gymnasiet mycket större. Men det hade också att göra med att arbetslösheten var stor då, säger skolans rektor Martin Ahlskog.

Nu drar näringslivet bra och det är enkelt att få jobb.

– Men om vi igen går mot sämre tider, kan intresset för högre utbildning öka, säger Martin Alhskog.

Industrin önskar utbildad personal

Även om många av skolans elever har jobb och inkomst redan i unga år, tror både Storbacka och Ahlskog att det kan vara en bra idé att satsa på en vidare utbildning.

– Trots att vi har en hel del arbetsplatser med enklare produktionsjobb fortfarande, så vet vi inte hur automationen framskrider och hur länge den sortens jobb finns, säger Storbacka, men tillägger att arbetsplatserna ändå gärna ser att de anställda har en andra stadiets utbildning.

Hon framhåller att vårt land ändå behöver fortsätta satsningar på innovationer. Där behövs det en bredare utbildning.

– Men jag hoppas det skulle finnas lite fler med en drive som kanske lägger ribban lite högre och de försöker vi uppmuntra, säger Heidi Storbacka.

Även om grundskolan inte sitter på så stort inflytande kring hur eleverna orienterar sig efter nian, vill rektorn betona att man stöder tanken på ett livslångt lärande och gärna lyfter bildningens betydelse.

Samhället är föränderligt och det är svårt för en institution som grundskolan att förutspå vilka kvalifikationer som krävs i samhället på flera decenniers sikt.

– Det är nästan en högre högskoleexamen som krävs för de arbetsplatserna som satsar på innovationer, för vi kan inte förlita oss på att i all evighet exportera cellulosa, säger Martin Ahlskog.