Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Familjeåterförening blir lättare i februari – det hjälper inte Ali som redan avvisats

Finländsk kvinna och irakisk pojke jämför sina tatueringar.
Bildtext Ali bodde hos Mira Soinis familj efter sin flykt till Finland. I januari 2018 tog fostermamman och -sonen varsin tatuering innan de tog farväl.
Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm

Ali var barn när han kom ensam till Finland och ansökte om asyl på grund av förföljelse. Han fick avslag på sin ansökan och eftersom han under den långa processen hann bli myndig miste han samtidigt alla rättigheter som barn har.

”Jag saknar dig, mamma”, står det i chatten.

Mira Soini ler och torkar ögonen. Det har gått fem år sedan hon stod på balkongen och såg ljuspricken på den mörka kvällshimlen. Det var flyget som skickade familjens fosterson Ali ensam tillbaka till Irak.

Ali är en av de tre tusen barn som kom ensamma till Finland år 2015 och ansökte om asyl. Han var 17 år när han hördes av Migrationsverket och berättade att han är sunnimuslim, förföljd och hotad till livet.

Före flyktingvågen 2015 hade nästan alla minderåriga asylsökande fått stanna i landet.

Så blev det ändå inte för Ali. Hans asylprocess tog dubbelt så lång tid som Migri hade uppskattat. Han hade hunnit fylla 18 när beslutet kom: Finland ville avvisa honom. Eftersom processen hade dröjt så länge hade Ali dessutom mist de rättigheter till juridisk hjälp och vuxna stödpersoner som minderåriga har.

Ali ja Mira, Helsinki, 10.01.2018
Bildtext Ali är ett av Mira Soinis tre fadderbarn som hade flytt till Finland som minderåriga. Den här bilden togs i januari 2018 när Ali skulle hämta sitt engångspass för att skickas tillbaka till Irak där han var hotad.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Alis stödmamma Mira Soini såg många unga med liknande bakgrund som Ali få asyl i Finland. Hon hade inte ens förstått att det var möjligt att Finland kunde avvisa barn som har flytt ensamma.

– Det känns riktigt hemskt fortfarande. Vi saknar Ali så mycket, hela familjen, säger Soini.

Barnen prioriteras vid Migri

Vid Migrationsverket är praxis för minderåriga ensamkommande asylsökande fortfarande densamma som 2016. På Migri försäkrar man ändå, precis som under Alis process, att de prioriterar minderåriga asylsökande och att deras ansökningar ska behandlas brådskande.

Det ska varken ändra på beslutet eller synen på barnets bästa ifall den unga under processen hinner fylla 18, säger Miira Mikonsaari, expert på minderåriga vid Migri.

– Det är vår plikt att ta i beaktande att den unga har kommit till Finland som minderårig och lämnat sitt hemland som minderårig. Då har alla de händelser som personen beskriver hänt när hen var minderårig. Det betyder att minderårigheten beaktas även om hen fyller 18 under processens gång, säger Mikonsaari från Migri.

Yngre kvinna på Migrationsverket tittar in i kameran
Bildtext Barnets bästa ska alltid beaktas hos Migri, säger Miira Mikonsaari som är expert på minderåriga vid Migrationsverket.
Bild: Ann-Charlotte Åkerholm / Yle

Lagändring ska beakta barn bättre vid familjeåterförening

Juha Sipiläs regering stramade åt utlänningslagen år 2016 så att det till exempel blev svårare för dem som fått asyl att förenas med sina familjemedlemmar.

Den 1 februari i år träder en lagändring i kraft som beaktar barnen lite bättre i samband med familjeåterförening. Bland annat slopas de strikta kraven på inkomst för att försörja familjen. Dessutom ska ålder på barnet räknas från den dagen då ansökan lämnas in, inte då ärendet avgörs.

Det är ett steg i rätt riktning men tyvärr ett rätt så litet steg, säger Pia Lindfors på Flyktingrådgivningen. Beslutet gäller bara en liten grupp eftersom de barn som har fått internationellt skydd är få.

Kvinna, verksamhetsledare på Flyktingrådgivningen tittar in i kameran
Bildtext På Flyktingrådgivningen önskar verksamhetsledare Pia Lindfors att politikerna fortsätter att föra utlänningslagen åt en humanare riktning under de kommande åren.
Bild: Ann-Charlotte Åkerholm / Yle

– Visst är det en förbättring men i framtiden önskar vi att inkomstkravet skulle slopas för alla som har fått internationellt skydd, inte enbart barnen, säger Lindfors, verksamhetsledare vid Flyktingrådgivningen som ger juridisk hjälp åt asylsökande.

”Åtminstone är han vid liv”

Både Pia Lindfors vid Flyktingrådgivningen och Alis stödmamma Mira Soini hoppas att Finland under de kommande åren fortsätter gå mot en humanare asylpolitik.

I väntan på det fortsätter Mira Soini att stödja de två andra fadderbarnen som i motsats till Ali fick stanna i landet. Hon har fått dela stora känslor med dem – det har blivit bröllop, examensfester och bebisar.

Nainen sohvalla katsomassa kannettavaa tietikonetta
Bildtext Mira Soini saknar Ali som blev en del av familjen. I dag håller kontakt med Ali via chatten. Ali kallar henne fortfarande sin andra mamma.
Bild: Grigory Vorobyev / Yle

Också Ali hade hunnit bygga upp ett liv i Finland med studier, vänner, familj och ett spelarkontrakt i fotbollens division 2. Han blev ändå tvungen att lämna landet efter ytterligare sökt om uppehållstillstånd för arbete och fått avslag på det.

Varje vecka har Mira Soini och Ali kontakt via chatten, ibland rings de. Ali kallar Mira sin andra mamma och skriver ofta att han saknar henne och familjen.

– Jag vet inte alltid ifall allt är okej där. Han lever i alla fall, som tur är. Han har inte kunnat återvända till sina hemtrakter utan han lever någon annanstans, säger Soini.

Innan Ali och Mira tog farväl i januari 2018 tog de varsin tatuering för att alltid minnas varandra. Nu har de en gemensam önskan. Någon dag i framtiden ska tatueringarna på deras handleder ännu mötas. Var och hur, det återstår att se.

Ali ja Mira, Helsinki, 10.01.2018

Ali var barn när han sökte asyl i Finland - nu tvingas han lämna landet

Förvaltningsdomstolen tar ställning till Migris linje.