Ungas illamående är det mest akuta hotet mot säkerheten i Vanda: “Vi kommer att betala för de senaste åren i lång tid”

När världsläget känns osäkert sätts vanliga människors trygghetskänsla i gungning. I Vanda har ökande brottslighet och oroliga stationsområden väckt krav på ökad övervakning. Det är bara en del i det som skapar en känsla av trygghet.

Säkerhetschef Markus Hammarström vet inte hur det är att jobba under normala omständigheter i Vanda. Han kom till staden som poliskoordinator precis då coronapandemin började, och sedan dess har kriserna avlöst varandra; pandemi, strejk inom skola och småbarnspedagogik, Rysslands krig i Ukraina och den efterföljande energikrisen.

Säkerhetsläget både nationellt och internationellt står i förändring och det rubbar den vanliga människans trygghetskänsla. Och trots att Hammarström först och främst betonar att det finska samhället fortfarande är både tryggt och säkert, sticker han inte under stol med att de senaste åren har varit exceptionella.

– Särskilt coronatiden syns på ungdomen, som hamnade i kläm då alla hobbyer tog slut, skolan var på distans och alla normala sociala kontakter bröts. De unga har reagerat starkt på det, och vi betalar för det i flera år, säger han.

Övervakningskameror förhindrar inte brott

I pandemins kölvatten har inte minst gäng- och ungdomsbrottslighet varit på agendan, med en ökning i mängden brott som begås av minderåriga. Nyligen rapporterade Östra Nylands polisinrättning att det skett dubbelt så många rån i Vanda under 2022 jämfört med året innan.

Hammarström betraktar ungdomsbrottsligheten som den mest akuta utmaningen Vanda har när det gäller säkerheten och trygghetskänslan.

– Det är en oroväckande utveckling som har skett ganska fort, och något som vi måste ta itu med ganska akut, säger han.

Också mordet på en brevbärare i Myrbacka i november har lyft frågan om säkerhet på offentliga platser i Vanda. Fallet gav i december upphov till en fullmäktigemotion som kräver bättre kameraövervakning vid stationer och stadskärnor i Vanda.

– I en förfrågan vi skickade ut till invånarna kom det fram att det i vissa områden, speciellt runt tågstationer och bostadsområden där det finns köpcenter, upplevs en större otrygghet än på andra områden, konstaterar Hammarström.

Brott sker oberoende av övervakning

― Markus Hammarström

I sådana områden går det att förbättra tryggheten genom att satsa på kameraövervakning och ordentlig belysning – konkreta åtgärder som också ofta efterlyses när invånare känner sig otrygga, utöver önskan om större polis- eller väktarnärvaro.

Ökad övervakning bidrar till trygghetskänslan och underlättar samtidigt polisens arbete när brott sker.

– Men det förhindrar kanske inte konkret några brott, för brott sker oberoende av övervakning, säger Hammarström.

Hubolag behöver inte egen säkerhetsövervakning

Utöver fullmäktigemotionen som kräver ökad kameraövervakning har mordet i Myrbacka också eldat under ett initiativ där flera husbolag gått ihop för att själva anlita privata väktarbolag.

Initiativet fick sin början redan tidigare under hösten då Myrbacka drabbades av en inbrottsvåg som gjorde invånarna otrygga. Mordet satte ytterligare fart på projektet.

Ännu har anlitandet av väktare till privata husbolag inte gått vidare – enligt tidningen Vantaan Sanomat har intresset bland husbolagen inte varit tillräckligt stort. Det fastighetsbolag genom vilket väktarbolaget skulle anlitas utreder ännu under januari ifall en lösning för de intresserade husbolagen skulle gå att ordna ändå.

Markus Hammarström ser inte en sådan samhällsutveckling som särskilt trevlig.

– Jag tycker inte det är nödvändigt för privata husbolag att ha väktare. Vi är inte i en sådan situation i Finland och jag hoppas det inte behöver gå till det heller.

God planering och fungerande service grunden till trygghet

Det långsiktiga arbetet för att skapa en säker och trygg miljö handlar om det som är mest grundläggande, säger Hammarström. Barn ska kunna ta sig till skolan, det ska finnas fungerande dagvård och man ska få träffa en läkare då man är sjuk.

– All den service som den offentliga sektorn erbjuder är grunden till all trygghetskänsla, säger han.

Det hänger ihop med de långsiktiga utmaningar Vanda har när det gäller säkerhet – och de är de samma som i andra stora städer: segregation, utstötthet och en ojämn fördelning av resurser.

Sedan gäller det att ha planeringen i skick: en säkerhetskultur inom staden som genomsyrar alla sektorer så att hela staden jobbar på samma sätt, en plan för hur man reagerar på riskfaktorer och oroligheter i samhället och en ordentlig uppföljning på de åtgärder som vidtagits

En sådan plan gjordes i Vanda upp år 2021, berättar Hammarström.

En hel del gott arbete gör staden också redan nu. Hammarström lyfter fram samarbetet med myndigheter som fungerar bra. Till exempel då det är oroligt på skolor har man samarbetat med polisens förebyggande verksamhet som kunnat komma på plats och reda upp sådant som inträffat i skolorna.

Ungdomsarbetare finns det bara ett visst antal av och det skulle säkert behövas många fler

― Markus Hammarström

Ungdomsarbetet är också något som Hammarström berömmer Vanda stad för.

– Ungdomsarbetet i skolorna, det uppsökande ungdomsarbetet och samarbetet Ungdomsarbete på spåret som många ungdomsarbetare jobbar med, säger han.

Ungdomsarbete på spåret är ett samarbete mellan ett flertal städer och kommuner, VR, HRT, Finavia, Stationens barn och Trafikledsverket, med syfte att finnas där unga rör sig längs med järnvägen.

Med tanke på vad Markus Hammarström lyfter fram som stadens största utmaningar när det gäller säkerheten i Vanda – inte minst kring stationsområden – ligger satsningen väl i tiden.

– Men ungdomsarbetare finns det bara ett visst antal av och det skulle säkert behövas många fler.