Österbottniska skolor kan få psykiatriska sjukskötare: "Det är definitivt en service vi skulle behöva"

Nu föreslås konkreta åtgärder för barns och ungas psykiska hälsa i Österbotten. Det behövs satsningar på alla nivåer, från lågtröskelverksamhet till vården av de mest sjuka, konstaterar välfärdsområdesstyrelsen.

Det finns en rad oroväckande bevis på att österbottniska barn och unga mår sämre psykiskt och om inget görs nu riskerar behovet av dyr, krävande vård växa radikalt om några år. Det konstaterade sektordirektören för barn, unga och familjer, Pia-Maria Sjöström i sin beredning inför välfärdsområdets styrelsemöte på måndagen.

Styrelsens ordförande Anne Salovaara-Kero (SFP) håller med Sjöström och berättar att styrelsen var enig om att insatser behövs.

– Vi förde en lång och bra diskussion om den här frågan och vi var helt eniga. Nu har vi fått en lägesanalys och nu är det upp till bevis, säger Salovaara-Kero.

Österbottens välfärdsområde har redan tidigare utarbetat sin strategi för i år och där slår man fast att Österbotten ska satsa på psykosocial service för barn och unga. Arbetet har redan kommit igång, men nu är det alltså enligt Salovaara-Kero upp till bevis.

Styrelsen ställde sig därför enhälligt bakom beredningen. I den ingår bland annat att man utreder konkreta åtgärder exempelvis vad gäller den ungdomspsykiatriska vården som ska ges i det nya H-huset vid Vasa centralsjukhus. Mer personal, fler avdelningsplatser och kanske en helt ny dagavdelning hör till det som utreds.

– Det behöver redas ut om vi behöver fler platser, och vi behöver reda ut om det finns ett behov av en dagenhet för patienter som kanske inte behöver stanna på avdelning över natten.

Men det är inte bara krävande psykiatrisk vård av de mest sjuka som behövs, utan också förebyggande arbete och satsningar på verksamhet med mycket lägre tröskel.

Det är ändå lättare sagt än gjort att göra verklighet av de nya målsättningarna. För även om välfärdsområdet är villigt att satsa pengar så betyder det inte automatiskt att den personal som behövs står att finna.

– Och det är personal som behövs för att vi ska få det här jobbet gjort, säger Salovaara-Kero.

Psykiatriska sjukskötare till skolorna

Som beredningen inför styrelsemötet lyfter fram brister det idag på många håll i Österbotten redan inom skolvärlden.

Inom studerandehälsovården finns flera läroinrättningar där antalet hälsovårdare inte motsvarar de nationella kraven. Endast få österbottniska skolor har en tillräcklig skolläkarresurs. Flera tjänster som skolpsykolog gapar tomma i landskapet och det saknas också tillräckligt många hvc-psykologer som ger service åt barn och unga och deras familjer.

Allt detta vill välfärdsområdets politiker gärna råda bot på. Dessutom vill man utreda om österbottniska skolor borde få psykiatriska sjukskötare.

Det här är en idé som välkomnas varmt av Anna Sjölund som är skolkuratorernas koordinerande serviceförman.

– Det är definitivt en service vi skulle behöva inom välfärdsområdet, säger Sjölund.

Sjölund tänker sig att en psykiatrisk sjukskötare skulle fungera som ett mellansteg och hjälpa de elever och studerande som behöver lite mer hjälp än kuratorn kan ge.

– Man kommer till psykskötaren efter att man varit hos kuratorn eller psykologen, till exempel när det rör sig om sådan problematik som kanske inte hör till kuratorns bord eller som skolpsykologen inte kan hjälpa med. Kanske svårare ångest, svårare depressioner och sådant som behöver lite längre stöd.

Och lösningen är inte projekt och projektpengar utan det behövs mer långsiktigt tänk här

― Anna Sjölund

Sjölund har själv jobbat som skolkurator och vet av egen erfarenhet att behovet finns. Det är också den signal hon får från fältet just nu.

– Ja, det finns ett behov. Definitivt på högstadiet och på andra stadiet, men nog också bland de yngre barnen.

Enligt Sjölund möts resurser och behov inte alls vid läroinrättningarna idag.

– Det skulle behövas mer resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin, för när de inte kan erbjuda service hamnar det i vår famn och det blir vi som ska sköta det. Med tanke på det här har vi definitivt inte tillräckligt med resurser.

Sjölund håller också med om att utvecklingen är på väg åt fel håll just nu. Om ingenting görs så accelererar problematiken tror hon.

– Och lösningen är inte projekt och projektpengar utan det behövs mer långsiktigt tänk här.

Den psykiatriska vården haltar – Linn, 20, tillbringade ett drygt år på avdelning: ”Det kändes ofta som om det bara var förvaring”

Tror att vårdplatserna för unga är för få.