Urgammal runsten påträffad i Norge – runskriften kan vara äldre än man hittills har trott

I Norge har man hittat en runsten som tyder på att runskriften uppstått betydligt tidigare än man hittills har trott. Stenen har daterats till mellan år 0 och 250 efter Kristus. De äldsta hittills kända runstenarna har ristats på 300- och 400-talen.

Som det nu ser ut är den nyupptäckta runstenen den äldsta man känner till, och även ett av de första exemplen på skrift i Norden. Runologen och professorn Kristel Zilmer vid Kulturhistorisk museum i Oslo kallar upptäckten en världsnyhet.

– Det här runfyndet är det mest uppseendeväckande jag som runforskare stött på i hela mitt liv. Det är otroligt lärorikt och inspirerande, säger Zilmer till NRK.

Stenen hittades hösten 2021 vid utgrävning av en gravhög i Svingerud i Ringerike, ungefär 50 kilometer nordväst om Oslo. Men analysen av fyndet har tagit tid, och det presenteras först nu.

C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder.

På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.

Under senare utgrävningar på samma plats hittade arkeologerna också bitar av en annan mindre runsten. Dateringen av den fortgår.

Gravskrift över kvinna, eller kanske bara en skrivövning

Hur ”idiberug” ska tolkas är inte helt klart. Språket är av uråldrig typ, föregångaren till urnordiska. Möjligen är det en inskription till åminnelse av en begraven person.

Kristel Zilmer säger att ”Idiberug” kan vara en form av ett kvinnonamn, Idibera.

– Texten skulle alltså säga ”åt Idibera” eller ”till Idibera”. Men det finns också andra förslag, som namnen Idibergu eller Idiberga, eller släktnamnet Idiberung, säger Zilmer till Uniforum, Oslo universitets nättidning.

Svingerudstenen, som det nya fyndet kommit att kallas efter platsen, har väckt stort intresse bland arkeologer och språkforskare. Man hoppas att den ska ge mer kunskap om runornas historia.

Runalfabetets uppkomst och utveckling är fortfarande en gåta. Det är ganska klart att skriften uppkom på germanskt håll, någon gång efter vår tideräknings början. Sannolikt var skriften inspirerad av något annat alfabet, som det grekiska eller latinska.

De första runinskriptionerna var helt korta, och eftersom de oftast ristades på träföremål har de i regel inte bevarats till eftervärlden. De första stenarna med runskrift kom något århundrade senare. Ett exempel är Kylverstenen från Gotland, med hela den urnordiska runraden. Den är daterad till cirka år 400.

Zilmer framhåller att alla runskrifter inte behöver betyda något rent språkligt. Så kan även fallet vara med Svingerudstenen.

– Det kan vara någon som imiterade, upptäckte eller lekte med skrivandet, säger professor Zilmer.

Svingerudstenen står utställd på Historisk museum i Oslo från den 21 januari till 26 februari.

Källor: NRK, uniforum.no