Allt fler bibliotek befaras stänga, och antalet låntagare rasar: ”En del av bildningens förfall”
Boksamlingarna på biblioteken har krympt, bara var tredje finländare lånar böcker och finansieringen har minskat, visar en färsk bildningsrapport. Hoppas den blir en väckarklocka för politikerna, säger biblioteksexperten Susanne Ahlroth.
Finland har varit världsetta när det gäller att låna böcker på bibliotek men nu blåser förändringens vindar.
Under de senaste 15 åren har både andelen låntagare, bibliotek och titlar i dem minskat drastiskt. I dag lånar bara var tredje finländare böcker på biblioteket, medan varannan gjorde det ännu på 1990-talet. Biblioteksbesöken blir också glesare. Allt fler bibliotek förutspås stänga i framtiden. Det här framkommer i Undervisnings- och kulturministeriets färska bildningsöversikt som pekar på ett bildningsras i Finland.
Allt fler bibliotek förväntas stänga, och antalet låntagare rasar
Det breda biblioteksväsendet som skapades på 1960-talet hotar bli en historisk parentes.
Susanne Ahlroth, överinspektör för biblioteksväsendet vid Regionsförvaltningverkens svenska enhet, ser utvecklingen som oroväckande och allvarlig.
– Det finns så mycket i vår tid nu som är oroande med tanke på bildningens förfall. Finländarnas höga utbildnings- och bildningsnivå kan vi i hög grad tacka biblioteket för.
Ahlroth påpekar samtidigt att översikten ändå närmast granskar hur många som har bibliotekskort och hur mycket böcker man har lånat.
– Biblioteken har förändrats ganska mycket sedan nittiotalet. Man kan vara biblioteksanvändare trots att man inte lånar böcker. Men bibliotekens grunduppgift är fortfarande att främja läsning och litteratur. Det gör ingen annan på samma sätt i samhället.
Bibliotekslagen som trädde i kraft år 2017 definierar kommunens uppgift att se till att det finns bibliotekstjänster i varje kommun. Bibliotekets uppgifter definierades då på nytt.
– Man kan alltså inte så där bara lägga ner hela kommunens biblioteksverksamhet. Det ska finnas material på biblioteket och en tidsenlig, mångsidig samling som främjar läsning och litteratur. Biblioteken ska erbjuda rum för lärande, fritidsintressen och arbete, och biblioteken ska främja en kulturell dialog.
Biblioteksslakt i mindre kommuner
Enligt Susanne Ahlroth är det främst biblioteken i mindre kommuner och riktigt små bibliotek som har lagts ner.
– De har delvis ersatts med bokbussar. Å andra sidan har också bokbussarnas antal minskat. Det är alarmerande eftersom bokbussen har kunnat föra böcker till människor som inte har möjlighet att ta sig till ett fast bibliotek.
En av förklaringarna till den nedåtgående trenden torde ligga i att finansieringen av de allmänna biblioteken har skurits ner kraftigt. Under 1990-talets recession minskade den statliga finansieringen med ungefär hälften och antalet nyanskaffningar rasade med ungefär 40 procent. Nivån har hållits på ungefär samma nivå sedan dess. Boksamlingarna har också minskat med 9 miljoner böcker under åren 2006-2021.
Biblioteksväsendet har byggts upp med statsunderstöd från sextiotalet tack vare bibliotekslagen. Efter år 2015 ändrades systemet så att det inte längre fanns öronmärkta statsstöd till kommunerna för att bygga biblioteken eller köpa bokbussar.
– Det är en orsak till att antalet bibliotek och bokbussar har minskat.
Äldre män lånar mindre
Juha Manninen, verksamhetsledare för Finlands biblioteksförening ser också flyttrörelsen från landsbygdens mindre orter till större städer som en del orsak till att biblioteken på vissa håll lagts ner. När skattebetalarna flyttar bort, finns mindre resurser kvar för kommunen att satsa på biblioteken.
– Utvecklingen har gått mot färre, men större bibliotek. Men trots att biblioteken blivit färre och bibliotekspersonalen har minskat är den totala öppettiden ändå densamma som förut eftersom biblioteken också kan vara öppna utan personal på plats, säger Susanne Ahlroth.
Enligt bildningsrapporten är det i synnerhet bland unga som användningen av bibliotek har minskat. ”Eftersom användningen av bibliotek verkar minska med åldern, kan man förvänta sig att den fortsätter sjunka i framtiden”, konstateras det.
Det finns också tydliga könsskillnader när det gäller bibliotekslån och läsning, visar en enkätundersökning som regionförvaltningsverken lät göra år 2021. I den framgick att de som läste minst korrelerade med dem som besökte biblioteken mer sällan.
– Det var fråga om män, äldre män på landsbygden, medan kvinnorna är aktivare låntagare, biblioteksanvändare och också läser mer än männen. När vi analyserade bakgrundsmaterialet såg vi att bland de passiva biblioteksanvändarna (sådana som mer sällan eller aldrig använder bibliotek) var en större andel män, 63 procent mot 36 procent kvinnor.
Läsningen blivit ensidigare
Ahlroth ser också en förändring i låntagarnas preferenser. Förutom att läsningen minskar blir den också mer ensidig. Man följer väldigt mycket olika topplistor för böcker och böcker som har blivit populära.
– Det uppstår snabbt en snabb efterfrågan på biblioteken. För biblioteken gäller dels att svara på efterfrågan, dels också försöka erbjuda litteratur som inte är den för tillfället mest efterfrågade, utan visa att bibliotekens samlingar består av ett mångsidigt material utöver trenderna.
– Det märks kanske också på förlagen att man satsar på säkra kort och marknadsför väldigt mycket mer de säkra böckerna och namnen.
Pandemin ledde till att folk i allt högre grad reserverar sina böcker via nätet.
Numera ser man mer sällan biblioteksbesökare som spontant strosar längs med bibliotekshyllorna i jakt efter något nytt och oväntat, säger Juha Manninen.
– Det här har minskat och det har också påverkat bibliotekariernas jobb.
Trenden håller i sig också efter pandemin.
– Biblioteket blir då ett avhämtningsställe, och det har dels lett till att anslagen för att köpa nya böcker har minskat. Det förändrade användarbeteendet har också lett till att det blivit väldigt långa reservationsköer, säger Ahlroth.
Efterlyser politisk debatt
Bildningsöversikten är den första av sitt slag i Finland och både Ahlroth och Manninen hoppas den blir en väckarklocka för politikerna och samhällsdebatten överlag.
– I Sverige har man redan i flera år diskuterat bildningen och bildningens betydelse. Bildningen har betydelse för demokratin, för hur man röstar i valen och hur man deltar i olika samhälleliga diskussioner, samt hur man är beredd att påverka och delta i utvecklingen av våra tjänster, helt enkelt. Bildningsnivån här har väldigt stor betydelse inte bara på individnivå, utan för hela samhällets utveckling och bidrar till att motverka polariseringen i samhället.
– När jag var ung brukade jag säga att läsning är min hobby, men läsning finns inte med i till exempel Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, där den borde vara. Läsningen borde göras mer trendig igen, säger Manninen.
Också bokhyllan borde göras mer trendig igen.
– Det finns många undersökningar som visar att föräldrarna inte har tid att läsa för sina barn. Men det har också stor betydelse om det finns böcker i hemmet. Det finns andra tidstjuvar som sociala medier och andra aktiviteter som drabbar många familjer och barnen helt enkelt, säger Alhroth.