Kristinestad satsar på grön omställning – kan ge flera hundratals nya jobb tror näringslivschef

Vi står inför positiva problem nu, konstaterar näringslivscentralens vd Angelique Irjala i Kristinestad. Staden planerar för nytt industriområde och intresset är stort.

Vätgasplanerna på Björnön i Kristinestad är redan långt hunna och staden vill nu passa på att smida medan järnet är varmt. Ett nytt industriområde planeras i de norra delarna av Kristinestad intill riksåttan och tanken är att den gröna omställningen i staden ska ta ytterligare fart där.

– Vi har haft flera som redan bekantat sig med området. Det är väldigt positivt för oss att det finns intresse, så därför har vi lite bråttom att få igång det här, vi vill verkligen komma igång med det så fort som möjligt, konstaterar Angelique Irjala, vd för näringslivscentralen i Kristinestad.

Näringslivscentralen ska nu anställa en projektledare på två år som i samarbete med Österbottens förbund och Business Finland ska ta fram tydliga planer på hur alla industriområden i staden ska utvecklas.

Enligt Irjala är tanken att främst industrier som tänker koldioxidneutralt och kan utnyttja den gröna energi som produceras i staden ska etablera sig på området.

– Det utesluter inte att det kommer någon industri som kanske har någon typ av avfall. Men då är tanken att vi ska få någon annan aktör som kan använda sig av det.

– Därför är tanken att det här projektet ska ta fram ett flödesschema. Om det finns en typ av industri här, vem ska då vara bredvid dem så att de kan ha nytta av varandra och att vi får en synergi mellan alla aktörer.

Irjala medger att man inom staden kanske trampat vatten en tid, men att knutarna börjar lossna. Enligt henne beror det på att man satsat på vindkraften.

– Det har varit bra beslut, för det har gjort att man har fått upp ögonen för Kristinestad. Vi kommer att producera mer grön energi än vad vi kan göra av med själva, vilket gör att sådana etableringar som behöver mycket grön el ser på oss som en potentiell möjlighet att etablera sig här.

Björnön börjar vara för litet

Under de senaste åren har fokus legat på att hitta aktörer till det gamla kolkraftverksområdet på Björnön, men det arbetet börjar så småningom vara i slutskedet.

– Ursprungligen fanns där cirka hundra hektar, 64 hektar är nu reserverade för annan verksamhet. Det som ännu finns kvar är den norra delen med hamnen som ännu inte är sålda från PVO:s sida, konstaterar Irjala.

– Där är staden väldigt aktiv och för förhandlingar om vad möjligheterna är att köpa området.

Var ligger ni nu kring en lösning med hamnområdet?

– Vi hoppas och tror att man under första halvåret ska börja ha något resultat där. Förhandlingarna har pågått länge och det har varit många frågetecken kring det här. Vi börjar se ett litet ljus i tunneln för att det skulle lösa sig på bästa sätt.

Det är bland annat hamnen som gjort området attraktivt för nyetableringar. Bland dem den planerade vätgas- och metananläggningen. Nu börjar området redan vara fyllt med nya aktörer.

– Det var inte ett problem som vi kanske trodde vi skulle få, men det blir fort för litet. Därför har man aktivt kört igång och börjat planera ett nytt industriområde som ändå ligger väldigt lägligt till då det gäller hamnen och Fingrids station är riktigt bredvid.

Nytt industriområde kan ge hundratals jobb

För några år sedan hoppades Irjala att man kunde få hundra nya jobb på Björnöområdet. Med tanke på vätgasanläggningen ligger man ganska nära. Men med det nya industriområdet som planeras kan sysselsättningseffekterna bli mångfalt högre.

– En anläggning är väldigt digitaliserad och automatiserad idag så på ett område kan man kanske tala om 40-50 jobb. Men då måste man också räkna med alla synergier som kommer kring verksamheterna, så med det i tanke så kan vi nog konstatera att 300-400 jobb kan skapas ganska snabbt.

Om man ännu räknar den planerade kartongfabriken i Kaskö in i ekvationen, så kommer arbetskraftsbehovet att vara enormt i Sydösterbotten inom några år.

– Vi kommer att behöva mycket mera arbetskraft än vi har idag för att arbetslösheten är väldigt låg i hela Sydösterbotten. Vi vet att vi behöver inflyttning för att klara av de här behoven.

– Vi kommer att rikta oss först till Finland, vi tänker oss att det är lättare att flytta inom Finland, men vi har via regionnätverket en blick mot utlandet.

De många ukrainare som redan finns i regionen kunde vara en lösning.

– De är en resurs som vi inte ska tappa. De trivs här och de tycker om att vara här. Men för att behålla dem måste det finnas både attraktivt boende och bra jobb.