Spioner är ett ”ständigt hot” säger svensk underrättelsechef till Svenska Yle

Två bröder som misstänks ha lämnat hemliga uppgifter till Ryssland får sin dom i Sverige på torsdag. Svenska Yle intervjuar chefen för Sveriges militära underrättelsetjänst om hotet från spioner i landet.

– Det finns ett ständigt hot. Det ligger i sakens natur, säger Lena Hallin.

Hon är chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, och är således en av de personer som vet mest om de yttre hoten mot landet.

Hotet från spioner finns där hela tiden. Det är konstant, menar Hallin som inte vill kommentera om det skett en ökning i spionverksamheten mot landet sedan Ryssland attackerade Ukraina.

Däremot, säger hon, finns det ett ökat intresse från rysk sida gentemot både Finland och Sverige efter att länderna lämnade in sina Natoansökningar.

– Det finns naturligtvis ett underrättelsehot. Det finns det mot Sverige, och sannolikt mot Finland, i frågor som vad vi kommer att bidra med i Nato och hur det kommer att se ut, säger Hallin.

Spionmisstänkt jobbade på Must

På torsdag faller domen mot två spionmisstänkta bröder som i en till stora delar hemligstämplad rättegång åtalas för att under en tioårsperiod ha lämnat över hemlig information till den ryska underrättelsetjänsten GRU.

En av bröderna har arbetat både på Must och på Säkerhetspolisen. Enligt medieuppgifter ska mannen ha arbetat på Kontoret för särskild inhämtning (KSI) på Must, något som beskrivs som Hemligheternas kammare i svensk press.

Där arbetar underrättelseagenter och kontoret samlar in uppgifter för Sveriges eget utlandsspionage. Uppgifter från KSI ska helt enkelt inte hamna i fel händer.

En expert som Svenska Yle tidigare har pratat med säger att rättegången mot de två bröderna kan vara det största spionärendet i svensk historia.

– Har han haft inblick i svenskt kontraspionage och även i svensk underrättelsetjänst, så han kan rimligtvis också ha haft tillgång till andra länders information som har delats till Sverige. Det gör skaderäckvidden större, sade Thom Thavenius, som tidigare arbetat på både Säkerhetspolisen och Must, till Svenska Yle då rättegången inleddes i november.

Rikets säkerhet kan vara i fara

Lena Hallin vill inte uttala sig om det aktuella ärendet. Hon vill vänta på att bröderna får sin dom innan hon säger något. Hon kan däremot uttala sig mer generellt om hur man ser på hotet från spioner inom den egna verksamheten.

– Om det här förekommer och när det förekommer så är det naturligtvis allvarligt. Vi försöker undvika att det ska hända, men samtidigt kan vi konstatera att det händer.

Vad kan det innebära?

– Det kan innebära många olika saker, det beror på vilken information man kommer över och vem man lämnar dem till.

Men det är rikets säkerhet som ytterst är i fara?

– Ja, det är det yttersta som är i fara, beroende på vad det handlar om naturligtvis.

Lena Hallin återkommer flera gånger under intervjun till att det inte endast är underrättelsetjänsten som kan arbeta mot spioneri i landet. Alla medborgare måste vara vaksamma.

– Det är otroligt viktigt. Att man inte tror att ingen hör och ingen ser utan att man hela tiden är aktsam med den information man har, säger hon och fortsätter:

– Det gäller också att vara källkritisk och kritisk till den information som man får. Varifrån kommer den och ställa sig ytterligare frågor innan man bara sprider vidare, vilket är väldigt lätt att göra i sociala medier.

Hon menar att utomstående gärna skaffar sig bättre information om vad Sverige kan och inte kan och vad landet har för förmågor. Det här gäller inte minst Ryssland då landet är i behov av information de inte kan få då landet är utsatt för sanktioner från väst.

I ett tal på säkerhetskonferensen Folk och Försvar i Sälen utvecklade hon sitt resonemang.

– Ryssland kommer troligen att öka sitt industrispionage mot Sverige för att undgå sanktionerna och det sker både personbaserad inhämtning, cyberangrepp och med andra tekniska medel, sade Hallin i sitt tal.

Den europeiska säkerhetsordningen skadeskjuten

Säkerhetsläget i Europa och i Sverige har försämrats under de senaste åren, och kriget i Ukraina har gjort läget ännu mer osäkert. Enligt Musts bedömning kan man likna dagens spänningsläge med hur det var under 1980-talet.

– Den europeiska säkerhetsordning som vi hade är ju allvarligt skadeskjuten. Man kan diskutera om den upphört eller inte, men att den är skadeskjuten innebär att hela spelplanen förändrats i olika avseenden, säger Hallin.

Hon ser den europeiska sammanhållningen och enigheten kring stödet till Ukraina som otroligt viktigt när hon blickar framåt.

– Att det fortsätter är oerhört viktigt och avgörande. Och att Ryssland inte lyckas med det man vill uppnå.

Hur ska man komma åt Vladimir Putin?

– Jag tror inte att någon har ett svar på det. Så länge han har det interna stödet så är det svårt att stoppa honom. Frågan är hur länge det håller och hur länge kriget pågår. Att det är långvarigt får vi ställa in oss på, säger hon.

Enligt Musts bedömning var Ryssland inte förberedd på att Finland och Sverige skulle ansöka om ett Natomedlemskap som följd av invasionen av Ukraina.

Men trots att ansökningarna kom som en överraskning har de offentliga reaktionerna från ryskt håll varit milda.

När Svenska Yle intervjuade Sveriges överbefälhavare Micael Bydén sade han att Finland och Sverige inte ska andas ut och tro att det inte kommer någon reaktion, trots att de hittills uteblivit.

Lena Hallin är inne på samma spår.

– Ryssland har rätt mycket att stå i just nu. Vi ska inte underskatta det sätt som man jobbar på. Man måste hela tiden vara medveten om att hotet finns och att man jobbar på olika sätt för att dels inhämta information, men kanske också för att försvåra vissa saker.

Kan reaktionen komma senare?

– Det kan den också göra.

Sveriges överbefälhavare: Ryssland kan agera när som helst på finsk och svensk Natoansökan

Ryssland kan exempelvis reagera med påverkanskampanjer.