Vårdskulden syns också i fängelserna – allt fler fångar lider av psykiska störningar och missbruk

Inom fångvården på Åbo fängelse har man märkt av en klar ökning av antalet fångar som lider av psykiska störningar och missbruk. Många fångar har upplevt marginalisering och missbruk sedan barndomen.

Enligt Vivian Reinhold, regionöverläkare för kriminalvården i Västra Finland, har fångarna ofta flera olika typer av problem och sjukdomar.

– Cirka 90 procent av fångarna är beroende av droger eller alkohol och cirka 70 procent har psykiska problem. Särskilt antalet fångar med stort beroende av droger och alkohol samt psykotiska fångar har ökat betydligt under de senaste tio åren, säger Reinhold.

Också överläkare Hannu Lauerma vid den rättspsykiatriska polikliniken i Åbo har lagt märke till att allt fler personer som egentligen är sjuka och borde få vård nu hamnar i fängelse.

Det handlar om missbruksproblem, obehandlade psykiska sjukdomar som depression, ångest samt också obehandlade somatiska sjukdomar som till exempel olika infektioner och frakturer och kroniska smärttillstånd.

Vårdskulden till följd av coronapandemin är enligt Reinhold en av orsakerna till den nuvarande situationen. Under coronapandemin senarelades också många bötesfångars fängelsestraff på grund av resursbrist. Under det senaste halvåret har många av dessa fångar påbörjat sina fängelsestraff, så det har skett en relativt stor ökning av fångar på Åbo fängelse på en rätt kort tid.

På fängelset har fångarna rätt till hälso- och sjukvård, psykiatrisk behandling samt tandvård. Enligt vårdgarantin ska sjukvårdspersonalen bedöma vårdbehovet inom tre dagar.

Mera resurser för barn- och ungdomspsykiatrin

Fångarnas hälsotillstånd är överlag sämre än civilbefolkningens. Många fångar har sedan barndomen upplevt marginalisering, fattigdom och missbruksproblematik i familjen, saker som påverkar personens hälsa under resten av livet.

Enligt Reinhold borde samhället blir mer medvetet om de här problemen och satsa på förebyggande åtgärder, särskilt när det gäller barn och unga. Det är viktigt att känna igen psykiska problem hos barn och tonåringar och att ge stöd åt familjer som kanske inte själva klarar av att söka hjälp, säger Reinhold.

– Jag tror att de psykiska problemen i samhället skulle minska genom att öka resurserna för barn- och ungdomspsykiatrin, säger hon.