Fransmännens styrkedemonstration mot höjd pensionsålder – dagens strejker kan bli de största på decennier

Så gott som alla sektorer i Frankrike ansluter sig idag till en landsomfattande strejk. Orsaken är president Macrons nya försök att höja minimiåldern för pensionering.

STRASBOURG I dag, torsdag, kan fransmännen skrota sina reseplaner, ställa in bankbesöket och hålla barnen hemma från skolan.

Strejker är ingen ovanlighet i det franska samhället, men den här gången har de åtta främsta fackförbunden gått samman för en styrkedemonstration som drabbar allt från transporter till oljesektorn och bankväsendet och skolorna, för att nämna några områden.

Det är inte ovanligt med strejker i Frankrike, men det är första gången på över tio år som fackförbunden har enats om en och samma strejkdag för den landsomfattande aktionen.

– Det är ett nej från mig, det är ett nej från CFDT, det är ett nej från alla fackförbund, det är ett nej till 64 år, sa Laurent Berger som är generalsekreterare för den största fackliga centralorganisationen.

Enligt honom försöker regeringen balansera sin budget på låginkomsttagarnas bekostnad då man planerar att höja minimiåldern för pensionering från nuvarande 62 till 64 år.

Macron vägrar ge upp sin gamla pensionsplan

För Emmanuel Macron har en höjning av pensionsåldern funnits med på agendan ända sedan han första gången valdes till president år 2017.

Och i dag tyngs den franska statskassan inte bara av det ökande antalet pensionärer, utan också av energikrisen och den höga inflationen.

Månader av protester fick honom att backa år 2020, men mest med hänvisning till den då aktuella coronakrisen.

Nu var det premiärminister Élisabeth Borne som fick ta plats i hetluften, och försöka lugna kritikerna med påpekandet att det hela kommer att ske successivt.

– Projektet ska inte genomföras över en natt. Pensionsåldern kommer att höjas gradvis under en period på åtta år, var Bornes besked då hon presenterade planerna för en vecka sedan.

Den nya minimiåldern ska alltså vara ett faktum år 2030. Några år tidigare, vid år 2027, behövs det 43 år i tjänst för att få full pension.

Det finns ändå utrymme för vissa undantag. De som har börjat arbeta i ung ålder ska få pensionera sig två år tidigare än den nya minimiåldern föreskriver.

För att lagförslaget ska ha en chans att lyckas då parlamentsbehandlingen inleds i februari behöver man högerpartiet Republikanernas stöd, vilket ser ut att lyckas.

Räcker fackets kraft för en utdragen strid?

Frågan är om Frankrike nu kommer se en liknande proteströrelse som de gula västarna, som inte hade någon direkt koppling till facken, men som var en reaktion på regeringens reformpolitik.

Kan fackföreningarna infria sitt hot om en utdragen strid? Kan de visa att de fortfarande har den kraft man tidigare haft i kampen om pensionsförmånerna?

Att coronakrisen nu har avlösts av en energikris och snabbt stigande levnadskostnader kan sporra fransmännen att ta sig ut på gatorna igen.

Och striden om pensionsåldern kan då bli president Macrons största politiska prövning hittills.