Det här är köpkraft – nu har den sjunkit till samma nivå som för nästan tio år sedan

Nu pågår en ovanlig situation då höga energipriser minskar finländarnas köpkraft. Köpkraften har ändå utvecklats väldigt olika för olika personer – därför befaras en våg av strejker.

Det pågår tvister på arbetsmarknaden i ett läge då köpkraften har minskat kraftigt. Den här artikeln förklarar vad köpkraft är och varför det är en så stor fråga just nu.

Vad är köpkraft?

Köpkraft beskriver hur mycket du har råd att köpa för din lön.

– En persons köpkraft byggs upp av inkomsterna å ena sidan och å andra sidan prisnivån. Det kan beskrivas som de inkomster som blir kvar i handen efter att ha justerats enligt inflationen, säger Ilkka Kiema, forskningschef vid forskningsinstitutet Labore.

Då din lön ökar så har du förstås råd att köpa mera, men om priserna stiger (vilket kallas inflation) så har du råd att köpa mindre och då minskar köpkraften.

Enligt Statistikcentralens senaste siffror har köpkraften på ett år sjunkit till samma nivå som år 2014.

Vadå inflation?

Inflation betyder att priserna stiger, men vad det betyder är inte så entydigt. Till exempel kan priset på potatis stiga samtidigt som priset på pasta sjunker. Om du älskar potatis och fortsätter äta stora mängder så sjunker din köpkraft. Men det finns de som skippar potatisen och köper pasta i stället.

I Finland är det Statistikcentralen som sammanställer den officiella siffran på hur mycket priserna i landet har stigit eller sjunkit: konsumentprisindexet.

– Indexet bedöms utifrån en genomsnittlig konsuments förmodade uppköp. Men eftersom priset på olika saker förändras på olika sätt så är prisutvecklingen alltid individuell för olika personer, säger Kiema.

Statistikcentralen sätter alltså ihop en varukorg som representerar finländarnas konsumtion. Sedan bedömer Statistikcentralen hur viktig varje enskild vara är, alltså hur stor betydelse den har för den matematiska formeln som sedan spottar ut siffran som blir konsumentprisindexet.

Det är inte alltid enkelt. Till exempel då smarttelefonerna ersatte de gamla mobiltelefonerna så var statistikproffsen tvungna att fundera på om de här varorna är jämförbara, eller om de ska lägga till en helt ny vara i jämförelsen.

Hur påverkar stigande priser olika grupper?

Eftersom inflationen påverkar olika människor så olika, så sammanställer forskningsinstitutet Labore en rapport varje höst för att åskådliggöra hur köpkraften har förändrats för påhittade exempelfamiljer.

De höga energipriserna det senaste året har ändå ställt till det för prognoserna. Höstens jämförelse är alltså redan föråldrad.

– Det är mycket ovanligt att energipriset är det som driver upp inflationen. För låginkomsttagare utgör energikostnaderna ändå en större del av de totala utgifterna. De höga priserna påverkar i hög grad dem som använder mycket av sina pengar på energi.

Den här vintern kan det bli aktuellt med omfattande strejker och inflationen är en central fråga. Arbetstagarna vill ha klart högre löner för att trygga sin köpkraft. Men samtidigt har ekonomer varnat för att höga löner kan pressa upp inflationen ytterligare. Mera pengar i omlopp, med samma mängd varor som tidigare, kan locka försäljare att höja sina priser ytterligare. I värsta fall kan högre lönekrav leda till en inflationsspiral som kan bli svår att bryta.

I centrum av lönetvisterna står Industrifacket som representerar anställda inom tung industri i Finland. Deras köpkraft har ökat relativt lite det senaste årtiondet, säger Ilkka Kiema.

– Fabriksarbetare passar säkert in i vår kategori arbetarfamilj. Deras köpkraft har ökat mycket mindre än nästan alla andra de senaste åren.

Hur har köpkraften utvecklats över tid?

På lite längre sikt har prisnivån för konsumenter varit ganska stabil de senaste knappt tio åren. Labores jämförelse sträcker sig från 2013 till 2021. Priserna har stigit en aning i genomsnitt. Samtidigt har lönerna stigit lite mer än priserna, men inte mycket mer enligt Kiema.

– Köpkraften har legat på den positiva sidan, men mycket knappt.

Det senaste året har inflationen varit exceptionellt hög. I bakgrunden ligger Rysslands anfallskrig i Ukraina som har fått energipriserna att skjuta i höjden. Energipriserna påverkar också priset på en rad olika varor och avspeglar sig i både transportkostnader och produktionskostnader.

Men de kommande åren förväntas ändå energipriserna sjunka igen. Europeiska centralbanken förutspår också att inflationen stegvis mattas av.

Artikeln korrigerad 24.1.2023 klockan 10:03, det är arbetstagarna och inte arbetsgivarna som vill ha högre lön.