Presidentvalet i Tjeckien: EU-vänliga Pavel vill hjälpa Ukraina militärt medan populisten Babiš redan vill inleda fredsförhandlingar

I tio år har Tjeckien haft en president som beundrar Ungern, Ryssland och Kina. Regeringen styrdes av populistiska Andrej Babiš från 2017 till december 2021. Nu verkar nya vindar blåsa.

En sak har de två kandidaterna i Tjeckiens presidentval den 27 och 28 januari gemensamt, de har båda hört till kommunistpartiet innan Berlinmuren föll.

Men ser vi på politiken i Tjeckien i dag är skillnaderna solklara.

Favoriten Petr Pavel är en general med en lång karriär inom den tjeckiska armén och före detta ordförande för Natos militärkommitté.

Han är EU-vänlig, liberal och tror på utökat internationellt samarbete. Han är politiskt obunden, men har den sittande liberala center-högerregeringens stöd.

Presidentens konstitutionella befogenheter har fått väldigt liten uppmärksamhet – som rätten att utnämna domare till författningsdomstolen och högsta domstolen

Pavel Havlíček, forskare, AMO – Asociace pro mezinárodní otázky

Pavel ställs mot Tjeckiens förra premiärminister, affärsmannen Andrej Babiš. Han beskrivs ofta som en Trumplik centerpopulist som går långt högerut i sin ofta identitetspolitiska retorik.

Där ingår en stark EU-skepsis, främlingsfientlighet och vurmande för ett mer auktoritärt styrelseskick.

Babiš friades i en rättegång för bedrägeri i samband med felanvänt EU-stöd i början av januari. Åsikterna om domslutet delar folket. En del anser att han ändå är skyldig, andra att han utsattes för en politiskt motiverad process av eliten i Prag.

Liksom opinionen inför presidentvalets andra omgång. I opinionsundersökningarna får Pavel över 55 procent av stödet, medan Babiš ligger under 45 procent.

Om resultatet i första omgången kan du läsa här.

Expert: Tjeckien visar var linjerna dras i kommande val i Europa

– Det här presidentvalet är en fallstudie i hur det kan gå om den ena parten utan grund lovar att kriget i Ukraina går att avsluta snabbt och enkelt.

Det säger Pavel Havlíček, forskare i tjeckisk utrikespolitik på den tjeckiska tankesmedjan AMO (Asociace pro mezinárodní otázky) i Prag.

– Det är Babiš stil att lova att ingen i Tjeckien behöver lida på grund av kriget mer. Hans viktigaste väljare finns bland dem som lever i periferin och har lidit mest av inflationen.

Havlíček säger dessutom att både extremhögern och extremvänstern i hela Europa nu förespråkar fredsförhandlingar.

– Det här är något som säkert många politikintresserade i Finland kan relatera till.

– I den sista tv-debatten gick Babiš så långt i sin fredsretorik att han ifrågasatte Tjeckiens Natoåtaganden. Han sa att han inte skulle sända tjeckiska trupper till Polen eller Baltikum om Ryssland gick till attack mot dem, säger Havlíček.

Det här väckte stor uppmärksamhet eftersom Petr Pavel, med lång erfarenhet inom Nato, är av diametralt motsatt åsikt.

– Babiš har i många frågor valt att ha exakt motsatt åsikt som Pavel eftersom han tror att det är den bästa taktiken, menar Havlíček. Han har blivit aggressivare mot Pavel för han vet att han ligger efter.

Babiš gick senare ut med att säga att hans uttalande medvetet har misstolkats. Han sa att frågan var helt hypotetisk och att den inte handlade om presidentens maktbefogenheter.

Men skadan var skedd och efter det har Pavel ökat sitt försprång i opinionsundersökningarna. De sista prognoserna tyder på att Pavels stöd ännu ökar något.

Efter missödet har Babiš dragit ner på tempot och har ställt in åtminstone ett större valmöte. Han uppger att han dessutom har blivit mordhotad.

Pavel har tagit det säkra före det osäkra och inte sagt något riskabelt. På sitt sista möte med väljarna uttryckte han sig så här.

– Allt vi vill ha här är demokrati, frihet, tolerans, anständighet, förmågan att lösa problem tillsammans och ett värdigt samhälle.

För att tydligt visa vad de står för har både Andrej Babiš och Petr Pavel tidigare inför valet använt sig av Ungern.

Babiš har visat sig med Ungerns auktoritära premiärminister Viktor Orbán, som på senare tid har ställt sig emot både hjälpförsändelser till Ukraina och sanktioner mot Ryssland.

Pavel valde att träffa den ungerska oppositionen och liberala medborgarorganisationer som kämpar i motvind i det auktoritärt styrda landet.

Presidentrollen i sig är inte stark i Tjeckien, men den Rysslands- och Kinavänlige avgående presidenten Miloš Zeman har under sina tio år höjt presidentens synlighet märkbart.

Zeman har med sin främlingsfientliga retorik bidragit till att valdeltagandet nu väntas bli rekordhögt i den andra omgången.

Det är Babiš stil att lova att ingen i Tjeckien behöver lida på grund av kriget mer – hans viktigaste väljare finns bland dem som lever i periferin och har lidit mest av inflationen

Pavel Havlíček, forskare