Enorma företagsstöd hotar konkurrenskraften – gemensamma EU-stöd svår fråga i Finland

Om inte EU har de ekonomiska musklerna att hävda sig mot USA i kampen om statsstöd, så finns det risk för att Frankrike och Tyskland dominerar. Det anser De Grönas Europaparlamentariker Heidi Hautala.

Inom Europeiska unionen pågår en debatt om statsstöd efter att USA lanserade sitt enorma klimatpaket som går under namnet Inflation Reduction Act (IRA).

– I och för sig är det väldigt glädjande att USA nu satsar stort på den gröna utvecklingen med klimatpolitiska jätteåtgärder. Men med paketet kommer någonting som är typiskt för USA, de säger att man måste köpa amerikanska produkter, medan företag som investerar i Amerika får allt stöd, säger De Grönas Europaparlamentariker Heidi Hautala.

Allt fler röster har höjts för europeiska motåtgärder i form av stöd för Europeisk industri. Hautala säger att det i första hand gäller att försöka förhandla med USA.

Jättestöd i Tyskland och Frankrike

En annan åtgärd är att tillåta lösare regler för EU-ländernas egna statsstöd. Det har EU redan gjort under pandemin, och framför allt Tyskland och Frankrike har inte varit sena att använda det för att stödja sina egna industrier med enorma summor. Under 2022 stod de två länderna för nästan fyra femtedelar av alla statsstöd inom EU.

– Det är ett problem att de stora länderna, speciellt Frankrike och Tyskland, satsar stort på den gröna utvecklingen och ny teknologi, säger Hautala.

Saarikko oroad över protektionism: Vi vill inte ha handelskrig och inte heller ett stödkrig

”Tyskland och Frankrike betalar mer företagsstöd än USA.”

Problemet ligger i att mindre länder inte har samma resurser att satsa på statsstöd. Därför finns risken att investeringarna försvinner dit där det finns stöd, i stället för att länderna skulle konkurrera om stöd på lika villkor.

De tyska och franska stöden på sammanlagt 672 miljarder euro är därtill större än utgifterna i USA:s Inflation Reduction Act på omkring 500 miljarder dollar (Ungefär 460 miljarder euro).

För Finlands del är de stora ländernas statsstöd särskilt problematiskt eftersom Finland ligger väl till när det gäller investeringar i grön teknologi, tack vare satsningar på bland annat billig energi med låga utsläpp. Nu är man rädd för att investeringarna försvinner till de länder som har råd att betala de högsta statsstöden.

Gemensamma stöd svåra att svälja i Finland

Ett förslag är gemensamma EU-stöd. Det är en svår diskussion i Finland, som i EU-sammanhang brukar bromsa de initiativ som finländarna kan få betala mer för. Gemensamma stöd skulle vara ett sätt att stödja EU:s industri utan att stora länder roffar åt sig allting.

Nu har ändå EU använt i stort sett alla extra budgetmedel som unionen har i form av åtgärder under pandemin och stöd till Ukraina. Flera finländska Europaparlamentariker vill att EU ska ha egna inkomster i stället för att vara helt beroende av medlemsländernas pengar. Det är ändå ingenting som sker i en handvändning, och även det kräver medlemsländernas godkännande.

Tidigare i veckan sa finansminister Annika Saarikko (C) att gemensamma lån inte är någonting för Finland. Enligt Saarikko skulle det bästa vara att hitta en lösning genom förhandlingar med USA och att återgå till strängare statsstödsregler. Allt annat kan betyda problem med tanke på Finlands nuvarande konkurrensfördelar.

Hautala förhåller sig ändå positiv till gemensamma EU-satsningar, om alternativet är att stora ekonomier som USA, Frankrike eller Tyskland dominerar.

– Vi har en väldigt fin inre marknad där företag vill investera, men ett stort problem är att EU:s budget är väldigt liten, säger Hautala.