Nobelpristagaren A.I. Virtanen fick utställning på Joensuun tila i Sibbo

Gäster på Joensuun tila i Sibbo kan nu bekanta sig med vetenskapsmannen och Nobelpristagaren Artturi Ilmari Virtanen via en liten utställning i huvudbyggnaden.

– A.I. Virtanen har blivit ganska bortglömd i Finland och östra Nyland, med tanke på hur viktig karriär han har haft, säger Lotta Kuosmanen.

Hon är både vd för Joensuun tila och barnbarns barn till Virtanen. Materialet till utställningen hittade Kuosmanen i sin farfars mor Lilja Virtanens gömmor. Hon var fru till A.I. Virtanen och arkiverade noga allt hon ville spara för kommande generationer.

– Hon har många mappar som är fulla med olika klipp och bilder. Av dem har jag samlat ihop sådana saker som kommer upp enligt vissa teman, berättar Kuosmanen.

Nobelpristagaren A.I. Virtanen är bortglömd i Sibbo där han verkade

Här kan du läsa mer om A.I. Virtanen, hans experiment och varför inte fler Sibbobor känner till honom.

I huvudbyggnadens matsal finns nu både tidningsurklipp och svartvita fotografier upphängda. På en bild syns Virtanen då han tar emot Nobelpriset i kemi 1945, på en annan står han ute i ladugården bredvid en ko.

– För honom var lantbruket hemskt viktigt. Han ville vara nära lantbruksarbetet och till och med delta i det, berättar Kuosmanen.

Virtanen köpte Skräddarby gård i Söderkulla år 1933 och döpte om den till Joensuun tila. Han behövde gården för sina experiment.

– Här fanns både egna mjölkkor och hans laboratorieprovdjur som han gjorde experiment på för att ta reda på hurdan mat de behöver för att mjölka så bra som möjligt. I odlingen gjorde han ganska mycket experiment på kvävebindningen av växtrötterna och bakterierna som fanns där, berättar Kuosmanen.

Utställningen på gården ska finnas framme året om, men med lite olika teman. Till exempel ska Lilja Virtanen få en egen temamånad. Just nu är fokus på Nobelpriset och A.I. Virtanens viktigaste uppfinningar smörsaltet och AIV-fodret.

Viktiga uppfinningar inom lantbruk och mathushållning

Virtanen fick Nobelpriset 1945 främst för AIV-fodret som han patenterade. Det var en särskild metod för att bevara djurfodret över vintern. Innan det hade han också uppfunnit ett smörsalt som förlänger smörets hållbarhet.

– Smörsaltet hölls hemligt ganska länge så det finns ganska lite material om det men det har ekonomiskt sett varit viktigt för både Valio och Finland. Smöret var så hållbart att man kunde föra det till London och det var gott ännu i det skedet, det hade inte härsknat som det svenska smöret gjort, berättar Kuosmanen.

Under arbetet med utställningen har hon överraskats av flera saker, bland annat hur stor Lilja Virtanens insats var och hur känd A.I. Virtanen var under sin egen tid.

– Han var en mycket omtalad person då han verkade. Att han använt sin röst för sådant han tyckte var viktigt, det har jag vetat. Men resurserna till undersökning och marknadsföring, de har nog varit sådana som jag inte riktigt förstått tidigare, säger Kuosmanen.

På väggen hänger flera reklamurklipp, till exempel ett med en teckning där kossorna sjunger av glädje över att få äta AIV-foder hela vintern ut.

Förutom att lyfta fram Virtanen och hans jobb vill Kuosmanen också uppmärksamma gårdens historia med utställningen.

– Den är viktig, också för oss och vårt företag. Vår mission är att upprätthålla A. I. V:s arv, säger Kuosmanen.

I dag finns det inte längre kor på Joensuun tila, men nog en hel del annat. På gården finns bland annat hyresbostäder, en gästhamn, kafé, hotell och till och med ett daghem som håller till i den tidigare ladugården.

– Här är ju många nya företag som jobbar på gården och jag hoppas att alla har en liknande passion för vad de gör som A. I. V. hade. Det är en bärande kraft och det är hans arv att alla ska få sätta resurser på det de tycker om och få göra något nytt varje dag, säger Kuosmanen.

Hon berättar att Virtanen hade som vana att alltid fråga vad som var nytt när han kom ut till ladugården. Samma framåtanda finns kvar.

Kuosmanen minns många roliga historier om sin farfars far. Hon avslutar med en som passar bra i januari, månaden då många försöker göra om sina levnadsvanor.

– Han var ju en matexpert och när han en gång var känd så tog man ju kontakt med honom när man gjorde nyårslöften och annat, om hur man ska banta. Han hade en bra idé och sade att om man vill ha något sött så kan man fast ta lite äppelsylt, för det var vad han tyckte om, berättar Kuosmanen.

Det var Lilja Virtanen som brukade koka äppelsylten. Samma Antonovka-äppelträd växer fortfarande på gården och om hösten brukar äpplena bli sylt, liksom på Virtanens tid.