Ny forskning: Saimenvikaren är inte nära släkt med östersjövikaren

Saimenvikaren lever bara i Saimen, där man tidigare trott att den blev instängd då landhöjningen skar av rutten till Östersjön för 9 000 år sedan. Men enligt ny forskning stämmer det här inte.

Forskare vid bland annat Uleåborgs universitet utredde saimenvikarens evolutionshistoria genom att jämföra saimenvikarens historiska mtDNA-sekvenser med sekvenser från andra vikare. Resultaten visar att saimenvikaren inte är nära släkt med åtminstone den nuvarande östersjövikaren.

I stället är den närmare släkt med andra arktiska och framför allt nordamerikanska vikare.

Saimenvikaren är inte heller nära släkt med vikarna i Vita havet och Ladoga.

”Det här kan förklaras av att vikaren har haft flera flyttvågor till Östersjön och att arten däremellan har försvunnit därifrån” säger professor Jouni Aspi vid Uleåborgs universitet i ett pressmeddelande. Saimenvikaren skulle alltså enligt den teorin vara ättling till östersjövikare från en tidigare utdöd flyttvåg.

En annan teori är att saimenvikaren härstammar från en forntida sjö som låg i utkanten av den fennoskandiska inlandsisen, säger forskarprofessor Matti Heino vid Helsingfors universitet. Den här teorin stöds av att det finns sådana populationer av andra arter så som lax, harr och abborre. Det finns ändå inga säkra bevis, och det behövs fortsatt forskning för att få rätsida på saimenvikarens historia, säger han.

Människan fick saimenvikarens genetiska variation att rasa på 1900-talet

Forskarna har också fått fram ny information om saimenvikarens genetiska variation.

Sedan tidigare har man vetat att saimenvikarens genetiska mångfald är väldigt liten jämfört med så gott som alla andra däggdjur. Den genetiska mångfalden är viktig bland annat för att arter ska kunna anpassa sig till förändringar.

Tidigare har man inte vetat när den genetiska mångfalden inom saimenvikarpopulationen började minska, men det har man nu kunnat fastställa med hjälp av museimaterial.

Saimenvikarpopulationen började minska redan på 1100-talet, men från mitten av 1800-talet minskade den dramatiskt, liksom den genetiska mångfalden. Under 1900-talet fick människans aktivitet saimenvikarstammen att rasa.

Saimenvikaren har långsamt återhämtat sig. I dag finns det ungefär 400 individer men arten är fortfarande mycket utrotningshotad.

Resultaten av forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution. I den deltog forskare från Uleåborgs universitet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Naturresursinstitutet och Åbo universitet samt internationella forskningsinstitut.