Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Nu kan studerande tjäna mer pengar och fortfarande få studiestöd: ”Skönt med lite mer säkerhet”

Tre stycken studerande sitter vid ett bord i Academill i Vasa.
Bildtext Jessica Ahlström, Erica Ekström och Wilhelm Frisk är klasslärarstuderande vid Åbo Akademi.
Bild: Rasmus Karlsson / Yle

Vid årsskiftet trädde flera förändringar gällande stöd till studerande i kraft. Den kanske mest märkbara förändringen är att inkomstgränsen för studiestöd höjs med omkring 20 procent.

En studerande som tar emot studiestöd under nio månader per år kan nu tjäna ytterligare högst 18 720 euro före skatt per år. Dessutom höjs studiepenningen med 4,2 procent, studiepenningens försörjarhöjning med tio euro plus indexhöjning och måltidsstödet med 25 cent. Samtidigt höjs hälsovårdsavgiften för studerande med en euro till 36,80 euro för en termin.

En som tycker att allt som underlättar ekonomin för studerande är bra är Wilhelm Elliott, som sitter och studerar i Academill i Vasa.

– Speciellt att man kan jobba mer under studierna och fortfarande få stöd, att det inte direkt dras av. Det har jag själv varit med om och det tog bort motivationen med att jobba och få erfarenhet samtidigt som man studerade, även om man behövde det i och med att studiestöden var så pass låga.

En man sitter i Academill i Vasa.
Bildtext Wilhelm Elliott
Bild: Rasmus Karlsson / Yle

Wilhelm Frisk, Erica Ekström och Jessica Ahlström studerar till klasslärare vid Åbo Akademi. Wilhelm tycker det är bra att speciellt inkomstgränserna höjs i och med inflationen.

– Det är skönt med lite mer säkerhet, säger han.

Erica berättar att hon har påverkats av de tidigare inkomstgränserna, men att hon nu kan känna sig lite friare då hon arbetar.

Wilhelm nämner att det jämfört med Helsingfors och Åbo är låga hyror i Vasa, men att det inte är jättelätt att klara sig utan studielån.

– All höjning är förstås bra, men nog går pengarna åt och man har gränserna i åtanke, fyller Jessica i.

”Bara man budgeterar lite så går det bra”

Vid Novia studerar Johan Wallenius, Petter Biskop och Sam Björk. De är överens om att höjningarna helt klart är en fördel för dem. Sam, som studerar maskin- och produktionsteknik, berättar att han har två arbeten vid sidan av studierna, så det har krävts en del planering.

– Man måste tänka efter hur mycket man jobbar, bara man har det på koll har det varit bra, säger han.

Tre unga studerande män står med armarna i kors i en källarlokal.
Bildtext Petter Biskop, Sam Björk och Johan Wallenius studerar vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.
Bild: Rasmus Karlsson / Yle

Petter studerar el- och automationsteknik. Han arbetar endast under loven och har också klarat sig utan att komma upp till någon inkomstgräns.

– Jag får nog pengarna att räcka. Bara man budgeterar lite så går det bra, säger han.

Johan, som studerar byggnads- och samhällsteknik, arbetar inte heller vid sidan av studierna men arbetar under loven. Han håller med Petter om att man med planering hittills har klarat sig så.

– Det är bra att stöd och liknande höjs, men om man jämför med takten allt annat höjs så vet jag inte hur mycket det korrelerar med dessa höjningar. Redan en veckohandling kan vara ganska mycket dyrare än för ett år eller ett och ett halvt år sedan, säger han.

Möjlighet för studerande att arbeta lika mycket utan oro för inkomstgränsen

Matilda Hassel jobbar som ekonomirådgivare vid Marthaförbundet. Hon anser att de olika stöden som höjs för studerande är viktigt.

– Det är jätteviktigt på alla sätt. I och med inflationen, då alla priser stiger, är det naturligt att man måste få in mer pengar. När vi pratar om heltidsarbetande så pratar vi om att lönerna förhoppningsvis går upp, som är något som påverkar studerande som jobbar. Det betyder att inkomstgränsen måste höjas så att unga har råd att leva, säger hon.

Hon ser höjningen av inkomststödet som en möjlighet för studerande att fortsätta arbeta på samma sätt som tidigare och inte behöva fundera lika mycket på huruvida man nått inkomstgränsen för studiestöd eller inte. Hassel säger att studerande påverkas lika mycket som andra låginkomsttagare när det kommer till stigande priser.

En kvinna i vit skjorta med blåa pricka ser mot kameran.
Bildtext Matilda Hassel är ekonomirådgivare vid Finlands Svenska Marthaförbund.
Bild: Karin Lindroos

Det kan finnas vissa fördomar om studerandes ekonomi, såsom att mycket pengar spenderas på onödiga saker. Matilda Hassel vill att man inte ska generalisera alltför mycket. När det kommer till hur bra koll studerande överlag har på sin ekonomi så varierar det.

– Vissa studerande har stenkoll på sin ekonomi, de vet exakt hur mycket pengar som går ut och in och har en budget. Jag lyfter på hatten för dem. Sedan finns det också de som inte har det över huvudtaget, säger hon.

Hassels tips till studerande är att även om inkomstgränsen höjs så betyder det inte att man måste jobba så mycket som det bara går.

– Vi har lite av ett prestationssamhälle på gång. Vi ska inte tänka att vi behöver jobba så mycket som inkomstgränsen tillåter, utan det är helt okej att vara under den. Det är helt okej att ta lediga dagar och lediga helger för att bidra till en hållbar studietid, säger hon.