Finlands mest feministiska regering någonsin anses ha misslyckats med jämställdhetspolitiken

Målen för regeringens jämställdhetspolitik var skyhöga. När valperioden går mot sitt slut säger flera experter att mycket rann ut i sanden. Särskilt under coronapandemin glömdes könsperspektivet bort.

Regeringen Marin hade som mål att göra Finland till ett ledande land i fråga om jämställdhet. Enligt de experter Svenska Yle talat med lyckades regeringen driva igenom några viktiga reformer, medan många blev ogjorda.

Det började bra för jämställdhetspolitiken. Regeringsprogrammet, som nämnde ordet jämställdhet 39 gånger, beskrevs av experter som ovanligt ambitiöst.

I ett särskilt jämställdhetsprogram listade regeringen ett femtiotal planerade åtgärder för att åtgärda problem som gällde bland annat arbets- och familjeliv, utbildning och könsminoriteters ställning. Ett särskilt problem man skulle ta tag i var våldet mot kvinnor och våld i nära relationer.

Jämställdhetsprogrammet beskrevs som synnerligen progressivt eftersom det byggde på ett intersektionellt perspektiv, det vill säga att man förutom kön även beaktade till exempel människors etniska bakgrund och sexuella läggning.

– I regeringsprogrammet fanns många målsättningar som medborgaraktivister och forskare länge efterlyst. Men många av dessa blev aldrig av på grund av konflikter mellan regeringspartierna, säger akademiforskare Anna Elomäki vid Tammerfors universitet.

Vi fick ingenting färdigt, ingenting.

― Lotta Savinko

Lotta Savinko, chef för jämställdhetsfrågor vid Akava, funderar på ett skolbetyg för regeringens jämställdhetspolitik.

– Inte blev det riktigt bra, kanske 6,5. Trots tydliga mål saknades det slutliga beslutsfattandet. Vi fick ingenting färdigt, ingenting, säger Savinko som satt med i olika arbetsgrupper som skulle öka jämställdheten i arbetslivet.

Kvinnor fick mindre stöd under pandemin

Även om regeringen beslutat att planmässigt integrera jämställdhetsperspektiv i lagberedning och budgetering glömdes det i många avseenden bort under coronaepidemin, det anser akademiforskare Anna Elomäki.

– Regeringen använde miljarder till att stödja företag, men åtgärderna var klart misslyckade och snedvridande ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett exempel är att bara drygt tio procent av stöden som delades ut via Business Finland riktades till kvinnodominerade branscher. Ändå slog krisen uttryckligen hårdare till mot kvinnodominerade företag, säger Elomäki.

Åtgärderna ledde till att sysselsättningsgraden sjönk mer bland kvinnor än bland män.

― Anna Elomäki

Även om de flesta av regeringens åtgärder och begränsningar under pandemin blev kortvariga och Finland klarade krisen väl i internationell jämförelse, fick bristen på konsekvensanalys tydliga följder.

– Åtgärderna ledde till att sysselsättningsgraden sjönk mer bland kvinnor än bland män då krisen slog till. När skolor och daghem stängdes ledde det också till större svårigheter för kvinnor än för män att kombinera familjeliv och jobb, säger Elomäki.

Reformer av arbetslivet blev inte av

Bland de projekt som rann ut i sanden fanns arbetet mot lönediskriminering. Ett lagförslag om att öka lönetransparensen tilläts självdö i en trepartsarbetsgrupp. Lagändringen skulle ha gett enskilda arbetstagare och personalrepresentanter större möjlighet att ingripa i lönediskriminering.

– Jag fick uppfattningen att frågan var lite pinsam för regeringen. Jag vet att arbetsgivarna var mycket kritiska till det utkast till lagförslag som fanns, säger Lotta Savinko.

Savinko är också missnöjd med att planerade lagändringar för att skydda kvinnor mot diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter uteblev.

Barnfamiljerna är väldigt nöjda med familjeledighetsreformen.

― Anna Rotkirch

Den största förändringen som genomfördes på arbetsmarknaden var familjeledighetsreformen som trädde i kraft hösten 2022. Målet var att öka flexibiliteten och göra ansvarsfördelningen mellan föräldrarna mer jämställd.

– Där har det skett ett viktigt framsteg för jämställdheten. Vår senaste enkät visar också att barnfamiljerna är väldigt nöjda med reformen, säger professor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet.

De övriga partierna fick redan i regeringsförhandlingarna ge avkall på sina mest mest ambitiösa målsättningar för familjeledighetsreformen. Orsaken var att Centern inte ville slopa möjligheten till vårdledighet, som nästan uteslutande utnyttjas av kvinnor.

– Det vore ytterst viktigt att nu följa upp hur reformen används. Också innan reformen var det tyvärr bara en fjärdedel av papporna som tog ut all den ledighet de hade rätt till.

Att papporna nu får en större del är en viktig signal, anser Rotkirch, men fortfarande återstår mycket arbete. Bland annat måste pappornas arbetsplatser och arbetssituation möjliggöra familjeledigheter.

Våld mot kvinnor togs delvis på allvar

Vid årsskiftet trädde den nya sexuallbrottslagstiftningen i kraft. Reformen som betonar den sexuella självbestämmanderätten och samtycke beskrivs av flera experter som den största framgången för regeringens jämställdhetspolitik.

– Vi kan ännu inte säga vilken effekt den kommer att ha. Men förhoppningsvis kommer den att förstärka människors självbestämmanderätt och förebygga sexuellt våld, säger Natalia Ollus, som är chef för Europeiska institutet för kriminalpolitik, HEUNI.

Fortsättningsvis har vi inte tillräkligt med skyddshemsplatser och service för brottsoffer.

― Natalia Ollus

Våldet mot kvinnor är fortfarande mycket utbrett i Finland. Närmare en tredjedel av de kvinnor som har levt i partnerskap har blivit utsatta för våld av sin nuvarande eller tidigare partner. Enligt Ollus har Finland fortfarande problem med att tillämpa den så kallade Istanbulkonventionen som kräver att medlemsländerna ska motverka våld mot kvinnor.

– Vi saknar tillräkliga resurser och en genomsyrande tanke om att våld mot kvinnor och könsbetingat våld är någonting som berör alla myndigheter och aktörer.

– Fortsättningsvis har vi inte tillräkligt med skyddshemsplatser, möjligheten för offer att få service är inte jämlik i olika delar av landet, och dessutom har vi fortfarande problem med hur vi bemöter olika utsatta grupper, som till exempel invandrarkvinnor och beaktar deras behov.

Translagen ett sista frågetecken

Regeringens största löfte när det gäller könsminoriteters rättigheter är ännu öppen.

Regeringspartiet Centern har delvis dragit mattan under reformen av translagen. Den nuvarande lagstiftningen har fått internationell kritik bland annat på grund av kravet att den som korrigerar sitt kön ska vara infertil.

Regeringen överlämnade translagen till riksdagen i absolut sista stund, trots att lagen ursprungligen skulle träda ikraft redan 2020. I riksdagens social- och hälsovårdsutskott gick Centerns ledamöter samman med Sannfinländarna och Kristdemokraterna och röstade mot lagen.

Lagen ska ännu behandlas i riksdagnens plenum, där den kan gå igenom med Samlingspartiets stöd.