Våldsvåg i Stockholm – men brottsligheten ökar inte i Sverige menar kriminolog: ”Den har ändrat karaktär”

Det nya året har inletts våldsamt i Sverige. Men trots att det grova gängvåldet breder ut sig har brottsligheten i landet inte ökat, säger kriminolog Jerzy Sarnecki.

– Den här helgen var bland det värsta vi sett under en mycket lång tid, säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson till SVT.

De två senaste veckorna har det skett ett 20-tal skjutningar och sprängningar i Sverige, och värst drabbat är Stockholmsområdet. I helgen kunde Expressen räkna till åtta händelser i huvudstadsregionen som antingen involverade skjutvapen eller sprängmedel.

För att få kontroll på våldsspiralen har polisen inlett särskilda åtgärder och kallat in ett hundratal poliser från övriga delar av landet till huvudstaden.

– Det kan mycket väl bli värre, innan det blir bättre, säger Kristersson till SVT.

Enligt medieuppgifter är två gängledare huvudpersoner i den senaste tidens våldsdåd. Ingen av männen ska befinna sig i Sverige, men flera skjutningar och sprängningar har utförts mot personer i gängledarnas närhet.

Den nya svenska regeringen vill ta till tuffa åtgärder för att få bukt med gängen. Bland annat vill man utreda möjligheten till så kallade visitationszoner. Det skulle ge polisen möjlighet att under en begränsad tid och plats visitera personer för att söka efter exempelvis vapen.

Man vill också höja straffen för flera gängrelaterade brott. Här ses Danmark som en förebild.

– Det här är vår tids inhemska terrorister, säger Kristersson till SVT.

Kriminolog: ”Brottsligheten har inte ökat”

På grund av gängbrottsligheten och det stora antalet skjutningar och sprängningar under de senaste åren var lag och ordning en av de viktigaste valfrågorna i Sveriges riksdagsval i september.

Men trots att svenskarna varje vecka vaknar upp till flera nyheter om skjutningar och sprängningar har brottsligheten i landet inte ökat. Det säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

– Den har inte blivit grövre heller. Scenariot om något slags systemkollaps som man rätt ofta framför när det gäller Sverige är inte korrekt. Så ser det inte ut, säger Sarnecki.

På 70-, 80-, och 90-talet låg det dödliga våldet på en högre nivå än i dag, räknat per 100 000 invånare, enligt Sarnecki.

– Men då var det det klassiska nordiska sättet, man söp sig full och tog kniv och dödade varandra eller gick hem och dödade sin fru. Den typen av brott har minskat, säger Sarnecki.

Det man ser i dag är att brottsligheten kraftigt har ändrat karaktär och vissa brott har ökat i antal, medan andra minskat eller är konstanta.

– Det som har kommit istället är de planerade skjutningarna i kriminella miljöer.

Avrättningar?

– Ja, det kan man säga. Vad det handlar om är att skrämmas, vinna status och hämnas, säger han och fortsätter:

– Det var någon som uttryckte det mycket träffande, de tror att de måste döda för annars blir de dödade. Det är en ny mycket våldsam subkultur som vi har fått i det här landet, säger Sarnecki.

”Halvgalna unga människor som skjuter på varandra”

Det skjutvapenrelaterade våldet har ökat under de senaste åren. Ser man på polisens statistik var förra året det värsta sedan man började räkna antalet skjutningar och sprängningar, och över 60 personer fick sätta livet till.

Det totala antalet personer som vårdas på sjukhus på grund av våldsskador har minskat, men antalet personer som vårdas till följd av skottskador har ökat.

Sarnecki beskriver våldet som totalt irrationellt och situationen som oerhört allvarlig.

– Vi har fått en kaotisk, desorganiserad brottslighet där halvgalna unga människor skjuter på varandra.

Han menar att man på ett sätt kan se det som att den organiserade brottsligheten minskat, då de som skjuter på varandra i dag är allt annat än organiserade.

– Skulle de vara organiserade brottslingar skulle de begå sina brott och sitta tyst för att inte få polisens blickar på sig. Istället gör de det omvända, även ur deras utgångspunkt är det totalt irrationellt.

Unga män från fattiga områden begår brott

Svensk polis har identifierat över 60 så kallade utsatta områden i landet. Det är områden med låg socioekonomisk status där kriminella anses ha en inverkan på lokalsamhället.

Jerzy Sarnecki menar att det inte är något nytt fenomen att personer som bor i fattiga områden begår brott.

– Generellt sätt är det unga män som begår brott och generellt sätt så koncentrerar sig brottsligheten till fattiga områden, säger han.

Ny metod ska komma åt gängbrottslighet i Sverige – "Kriminella utnyttjar invånarnas tystnad"

Sverige toppar skjutvapenvåldet i Europa.

Sarnecki säger att det för femtio år sedan bodde fattiga svenskar i det som i dag är utsatta områden, nu har de bytts ut mot personer med invandrarbakgrund.

– Det är områden där inga andra vill bo än de som är tvungna att bo där. I dag bor de invandrare som inte har lyckats eller hunnit komma in i det svenska samhället i områdena, säger Sarnecki.

Varken nu, eller för femtio år sedan, är brottsligheten särskilt låg i dessa områden, menar han.

– Återigen, vi har likartade problem men karaktären har förändrats.

Inte självklart att dansk modell fungerar i Sverige

Den nya regeringen vill se ”danska straff för svenska brott”. Det här innebär bland annat dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk.

Man hänvisar till de danska gänglagarna, ”bandepakkerne”, som har gett rättsväsendet fler verktyg när det kommer till att bekämpa gängen.

Jerzy Sarnecki säger att han inte är säker på att den danska modellen fungerar i Sverige, då han menar att problembilden ser olika ut i de båda länderna.

– Danmark har aldrig haft de problem som vi har. Vi har också haft gängproblematik i Sverige länge, men det vi inte har haft tidigare är det galna våldet som vi ser nu.

Sarnecki menar att både den nuvarande moderatledda regeringen och den förra socialdemokratiska hade för generella åtgärder mot de specifika problem som Sverige står inför.

– Vi behöver satsa på socialtjänsten, förskolan, skolan, och på polisiära insatser mot de som är brottsaktiva. Men det är inte lika sexigt som skärpta straff, säger Sarnecki och tillägger att han inte är emot straffskärpningar när de fungerar.

– Men de symboliska straffskärpningarna är meningslösa.

Var tredje elev i Sveriges utsatta områden går ut högstadiet utan att vara behörig till gymnasiet, enligt en granskning som tidningen Läraren gjort. Enligt Sarnecki är det viktigt att se till att fler klarar av skolan.

– Det är en tröskel. Kommer du över till gymnasiet så minskar riskerna dramatiskt, säger Sarnecki och forstätter:

– Vi behöver göra så oändligt mycket annat än att höja straffen med ytterligare år hit eller dit. Det är symbolpolitik.