Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Styrelsen vid HU får kvarts miljon per år - Hankens styrelse jobbar gratis

Från 2015
Uppdaterad 18.11.2015 12:33.

252 000 euro. Det betalar Helsingfors universitet (HU) sammanlagt till sina styrelseledamöter per år. Arvodena kommer knappast heller att påverkas av sparåtgärderna vid HU. Hankens styrelse jobbar däremot gratis.

Vid Helsingfors universitet får styrelsens ordförande 30 000 euro per år, vice ordförande 24 000 euro och övriga 18 000 euro. Det här gäller oberoende om man är på plats under mötena eller inte.

Den nuvarande styrelsen tillträdde i fjol och har sedan dess haft 14 möten, 8 i fjol och 6 hittills i år. Jorma Ollila har varit borta helt eller delvis från 8 av 14 möten, men det har inte synts i arvodet han har fått.

- Styrelsen har ansvaret för finanserna och det ansvaret finns oberoende om man är på plats under mötena eller inte, förklarar universitetets förvaltningsdirektör Esa Hämäläinen.

Jag har inte hört att styrelsearvoden skulle påverkas av sparåtgärderna.

― Esa Hämäläinen, förvaltningsdirektör HU

Är det rimligt att styrelsemedlemmarna ska få betalt fastän de inte är på mötena?

- Medlemmarna får hela tiden information och har en plikt att stå till förfogande också utanför mötesrummet. Vi tycker att det här är en enklare princip.

Styrelseproffset Jorma Ollila är en av de externa styrelsemedlemmar, som enligt universitetslagen från 2010 ska sitta i universitetens styrelser.

Viktigare än att skära ner på arvoden är att byta ut den här styrelsen mot en som är kompetent.

― Thomas Wallgren, docent i filosofi, HU.

Sammanlagt består styrelsen av 13 ledamöter, varav sex kommer utifrån. De är, förutom Ollila, Jaana Husu-Kallio (ordf.), Seppo Honkapohja (vice ordf.), Gunvor Kronman, Jussi Pajunen och Antti Pentikäinen.

Jorma Ollila
Bildtext Styrelseproffset Jorma Ollila sitter i styrelsen för Helsingfors universitet. Han tjänade i fjol 2,6 miljoner euro.

"Arvodena är på rätt nivå"

Helsingfors universitet tvingas på grund av regeringen till ordentliga sparåtgärder där 1 200 personer ska bort till och med år 2020. Sammanlagt ska universitetet spara 86 miljoner euro för att ekonomin ska vara i balans om fem år.

- Jag har inte hört att styrelsearvoden skulle påverkas av sparåtgärderna. Det har inte diskuterats. Min personliga uppfattning är att balansräkningen inte kommer att vara så mycket lägre att det inverkar på arvodena. Nivån på arvodena är nu rätt, säger Hämäläinen.

Våra och Aalto-universitetets arvoden är lite högre, men vi är också större än de andra.

― Esa Hämäläinen, förvaltningsdirektör HU

Sparkar universitetet hellre människor än sänker styrelsearvodena?

- Det vill jag inte säga. Jag berättade bara om min uppfattning om nivån på arvodena. Det är universitetskollegiet som fattar beslut om arvodena. Det görs oftast när styrelsen väljs.

Beslut om styrelsearvodena fattades senast i slutet av 2013. Den nuvarande styrelsen sitter till och med slutet av 2017.

Jag anser att det är en bra kompensation för det arbete vi gör.

― Johanna Riitakorpi, studerande

Studerande Johanna Riitakorpi som sitter i styrelsen anser att arvodena ligger på rätt nivå.

- Jag anser att det är en bra kompensation för det arbete vi gör. Beslut om arvodena fattas ändå av universitetskollegiet, säger Riitakorpi.

"Man gör det inte för fyrken"

En jämförelse av universitetens styrelsearvoden, som publicerades i Ylioppilaslehti i december 2013, visade att Helsingfors universitet betalar bäst till styrelseordföranden av alla universitet i landet. I övrigt är arvodena vid HU i linje med de flesta andra universitet.

- Styrelsearvodena vid landets universitet ligger rätt nära varandra. Våra och Aalto-universitetets arvoden är lite högre, men vi är också större än de andra, säger Hämäläinen.

Vid Aalto-universitetet uppger man att styrelsearvodena är 18 000 euro per år till varje styrelsemedlem. Ordförande och vice ordförande får inte större arvoden.

För mig känns tanken att göra det för pengar främmande.

― Charlotta Niemistö, styrelseledamot Hanken

Vid Svenska Handelshögskolan eller Hanken betalas inga styrelsearvoden till ledamöterna.

- Det handlar om att göra någonting för det gemensamma. Man gör det inte för fyrken. För mig känns tanken att göra det för pengar främmande, säger styrelseledamoten Charlotta Niemistö.

Hankens styrelse leds av Björn Wahlroos.

Wallgren upprörd

Thomas Wallgren, docent i filosofi och lektor vid universitetet, är upprörd. Han tycker att styrelsens arvode är på tok för högt och att det borde ses över i samband med sparkraven.

- De som leder universitetet har tappat kontakten med fotfolket. Jämför man med Helsingfors stad så får en nämndordförande ett arvode på 5000 euro, och då kan budgeten man ansvarar för lätt vara ett par hundra miljoner, säger Wallgren som även sitter i stadsfullmäktige för SDP.

De som leder universitetet har tappat kontakten med fotfolket.

― Thomas Wallgren, docent i filosofi, HU.

Nästan hälften av universitetsstyrelsen består av utomstående. Dem har Wallgren inget förtroende för.

- De vet inte vad forskning och vetenskap är, och de ska leda universitetet genom den här krisen? Viktigare än att skära ner på arvoden är att byta ut den här styrelsen mot en som är kompetent, säger Wallgren.

Så mycket tjänade rektorerna i fjol

Aalto-universitetet:

Tuula Teeri, 208 253 euro i förvärvsinkomst.

Helsingfors universitet:

Jukka Kola, 213 175 euro i förvärvsinkomst.

Svenska Handelshögskolan:

Karen Spens, 98 801 euro i förvärvsinkomst.

Fotnot: Spens var inte rektor för Hanken i fjol. Eva Liljeblom var då rektor och tjänade 277 971 euro.