Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

När en graffitimålare blir tagen på bar gärning får säkerhetsbranschens anställda ta en bild – men bilderna får inte sparas i onödan

Två personer i står vid en graffitimålad vägg.
Bild: Alamy / All Over Press

Väktare och ordningsvakter har rätt att fotografera den gripna för att identifiera dem ifall polisen inte hinner till på plats eller om den gripna saknar personbevis.

Flera graffitimålare berättar anonymt för Yle om sina möten med väktare och ordningsvakter.

En graffitimålare berättar för Yle om en situation där ordningsvakten hade tagit en mugshot, alltså en ansiktsbild, i samband med gripandet trots att polisen var på plats. Hen var inte den den enda som berättade om att bli tvångsfotograferad.

Väktare och ordningsvakter får alltså ta bilder på gripna personer för senare identifikation, om polisen inte är på plats eller om den gripna saknar identifikationshandlingar, säger Polisstyrelsens polisinspektör, Kari Siivo.

– Om man vill bestyrka identiteten och ta kännetecken men den gripnas identitet är oklar och polisen inte är på plats kan fotografering vara på sin plats, förklarar Siivo.

Bilden får inte användas till någonting olagligt och bilden ska förstöras när den gripna har överlämnats till polisen.

Men många graffitimålare tror att det upprätthålls ett olagligt personregister på dem, för att ha koll på vem som målar vad och var.

Det här är i sig inte en nyhet. Redan för tio år sedan utredde polisen påståenden om att VR och det dåvarande vaktbolaget upprätthöll ett olagligt personregister. Men man hittade inga bevis. Och fotografier får fortfarande inte sparas i onödan, säger Kari Siivo.

– Ett vaktbolag får inte spara bilder någonstans. Bilderna ska överlåtas till polisen när man säkerställt den gripnas identitet.

Spraymålsburkar som ligger på marken.
Bildtext Bilder på gripna får inte sparas i onödan.
Bild: Terhi Liimu / Yle

Väktare och ordningsvakter kan ha dubbla roller

Ofta blir en graffitimålare fasttagen av just en vakt eller väktare, inte av polisen.

De graffitimålare som Yle har talat med berättar om situationer där de misstänks för motstånd mot tjänsteman.

Själva uppger de att de inte motsatt sig gripandet.

Läget kan alltså vara det att en vakt gör både gripandet och är vittne under polisförhören när graffitimålaren misstänks för skadegörelse och motstånd mot tjänsteman.

– De här situationerna är naturligtvis utmanande ur bevissynpunkt när ord står mot ord. I dylika fall kan åklagaren besluta att inte väcka åtal, om det inte finns bevis, säger Polisstyrelsens polisinspektör.

Artikeln bygger på Yle Uutisets artikel Kun graffitimaalari jää kiinni rysän päältä, turvallisuusalan työntekijä saa ottaa kuvan, mutta kuvia ei saa säilyttää turhaan av Elli Piirainen. Texten är översatt och bearbetad av Charlotte Lindroos.