Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Också Natos prioritet är att Finland och Sverige går med tillsammans, säger Haavisto

Uppdaterad 24.01.2023 13:21.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) säger att Finland fortsättningsvis tänker gå med i Nato tillsammans med Sverige. Det finns ingen plan b, försäkrade han.

Haavisto berättade att han har talat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på tisdagsmorgonen. Natos prioritet är att Finland och Sverige går med i Nato tillsammans.

Det här är mycket viktigt för Nato, bland annat för Natos planering av försvaret kring Östersjön. Sveriges position är viktig för Nato också geografiskt, till exempel om Nato skulle behöva hjälpa Finland eller de baltiska länderna militärt.

Att Sverige blir Natomedlem hjälper alltså också Finlands säkerhet, sa Haavisto, och betonade att Finland fortsättningsvis är inställt på att gå in i Nato hand i hand med Sverige.

– Finlands linje har inte förändrats.

Också Turkiet är väl medvetet om att Natos, Finlands och Sveriges linje är att länderna går med i Nato tillsammans, säger han.

Öppnade för att gå med utan Sverige

På tisdagsmorgonen verkade Pekka Haavisto öppna för att gå vidare i Natoprocessen utan Sverige. Haavisto sa till Yle att Finland kan bli tvunget att överväga att fortsätta Natoprocessen utan Sverige, men att det är för tidigt att ta ställning till det.

Uttalandet blev en toppnyhet också i Sverige och fick Sveriges ledning att be Finland berätta vad man egentligen avser.

”Sverige respekterar den överenskommelse som finns mellan Sverige, Finland och Turkiet om vårt Natomedlemskap. Det har vi gjort så här långt och det ska vi fortsätta göra”, skrev Sveriges utrikesminister Tobias Billström i en skriftlig kommentar till Svenska Yle.

På presskonferensen tonade Haavisto ner sitt uttalande, och sa att han inte vill spekulera. I framtiden kan det förstås vara möjligt att det finns hinder som inte går att övervinna för Sveriges eller Finlands Natoprocess, men så är det inte nu, konstaterade han.

– Det finns ingen plan b vill jag säga i det här sammanhanget. En sådan stig har inte setts som möjligt, och det hänger delvis ihop med det jag berättade om försvarsplaneringen. Försvaret av Norden är mycket utmanande när man till exempel ser på vår långa östgräns ur de allra sämsta scenarierna och där har Sverige en stor betydelse.

Enligt tidningen Iltalehtis uppgifter övervägde Finland redan i oktober att gå vidare med Natoprocessen utan Sverige, och försöka få Ungern och Turkiet att ratificera det finländska Natomedlemskapet.

Turkiet upprördes efter att den dansk-svenska högerextremisten Rasmus Paludan brände Koranen utanför Turkiets ambassad i Sverige. Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa att Sverige inte längre ska förvänta sig turkiskt stöd för sitt Natomedlemskap.

På frågan om Nato borde ta en större roll i att försvara demokratiska principer svarade Haavisto att det är det Nato bygger på.

Ratificering tidigast efter det turkiska valet

Haavisto bedömer att trepartsförhandlingarna mellan Finland, Sverige och Turkiet tar en paus, åtminstone med några veckor.

Finlands och Sveriges mål är att så fort som möjligt återgå till det normala, och återuppta förhandlingarna på tjänstemannanivå med Turkiet.

Haavisto tror inte längre på att Turkiet skulle ratificera Finland och Sveriges Natomedlemskap före valet i Turkiet som hålls i maj. Nu är förhoppningen att ratificeringen skulle ske efter valet, men före Natomötet i Vilnius i juli.

För Ungerns del borde det inte finnas några problem, och Ungern har sagt att de inte kommer att vara det sista landet som ratificerar Finlands och Sveriges Natomedlemskap.

Ungern är det andra Natolandet förutom Turkiet som ännu inte gett grönt ljus.

Haavisto försäkrade att de säkerhetsgarantier Finland fick av bland annat USA och Storbritannien i våras då Natoprocessen inleddes fortfarande är i kraft.

Du kan se hela Haavistos presskonferens här:

Utrikesminister Pekka Haavisto berättar om hur Finlands och Sveriges Natoprocess framskrider - Spela upp på Arenan