Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ihmishahmo siluettina graffitiseinän edessä, taustalla kerrostaloja.

”Ganska snabbt förlorade jag medvetandet” – att måla graffiti utan lov är ett brott men hur hårt får motståndet vara?

Väktare och ordningsvakter bekämpar graffiti. När går bekämpningen av graffiti utan lov över gränsen?

Förnedring, provokationer, tvångsfotografering, fotografering av personuppgifter och förföljelse. Sådant berättar de graffitimålare Yle har talat med att händer i möten med väktare och ordningsvakter.

Påståendena är hårda och ord står mot ord. Det saknas ofta vittnen. Därför har vi inför den här artikeln intervjuat sammanlagt åtta personer. En del berättar att de råkat i situationer bara för att ”de ser ut som målare”.

Ingen uppträder med eget namn på grund av ämnets känsliga natur. Några är rädda för att råka ut för hämnd. I den här artikeln tar vi upp hur det gick för ”Eetu”.

Ord mot ord

18-åriga Eetu berättar att han förlorade medvetandet vid ett tillfälle där en situation gick överstyr i slutet av 2021. Han var då bara sexton år gammal.

Eetu höll på med olovlig graffiti på en mindre vägg vid järnvägsrälsen i Helsingfors. Med sig hade han två kompisar som inte målade.

Alla tre sprang iväg så fort de märkte vaktbolaget Avarns bil närma sig.

Efter att de sprungit en bit märkte Eetu att det var onödigt att fortsätta att fly. Det fanns flera bilar och en ordningsvakt sprang rakt mot pojkarna.

– Jag ropade åt honom att ta fast mig bara, jag gör inget motstånd.

På två meters avstånd började vakten att spreja tårgas, tvingade ner mig på marken och greppade mig bakom ryggen. Det framgår också av förundersökningsprotokoll om händelsen. Enligt Eetu fällde mannen honom till marken genom att sparka honom i ryggen.

Han fortsatte spreja tårgas efter att jag låg på marken. Mannen drog mig i håret, tryckte mitt huvud mot marken och ökade pressen mot huvudet. Jag förlorade ganska snabbt medvetandet

― Eetu

Bild: Terhi Liimu / Yle

Efter att Eetu vaknade upp är hans minnesbilder suddiga. Han berättar att man utöver att rota igenom hans ryggsäck och fickor hade tagit av honom jackan.

På plats fanns vid det laget flera ordningsvakter och Eetu minns att de skämtade någonting om ”att ta en selfie”.

De slängde käft och strök mig över huvudet. Sen frågade en av dem min ålder. När jag sa att jag är 16 blev de skraja

― Eetu

Polisen inledde en förundersökning. Eetu misstänktes för olovlig graffiti, alltså skadegörelse, och dessutom för motstånd mot tjänsteman.

Yle har sett protokollen från förundersökningen. Där berättar ordningsvakten att Eetu uppträtt aggressivt och att han fortsatt motståndet också efter att han legat på marken, vilket talade för maktutövning och ett grepp över ryggen.

Ordningsvakten ifråga är en av de nio Avarn-anställda som misstänks för misshandel år 2022. Avarn har sagt upp de här personerna.

Polisen lade senare ner förundersökningen om motstånd mot tjänsteman för de tyckte att brottet var ringa och de beaktade Eetus ringa ålder. Även att springa undan kan tolkas som motstånd.

Förundersökningen mot graffiti avbröts också för polisen hittade inte ägaren till väggen.

Eetu har bilder på tårgasen och märkena han fick av asfalten men han gjorde ingen brottsanmälan.

– Jag fick en känsla av att de inte precis uppmuntrade till det. Nu efteråt har jag tänkt om.

Eetus kompisar blev också gripna, så de såg inte vad som hände i början av skeendet. Den ena kompisen berättar att han fördes närmare Eetu medan gruppen väntade på polisen.

– Jag såg att han var i rätt så dåligt skick. Och ordningsvakterna bara skrattade.

Kompisen berättar att han blev fotograferad av säkerhetsvakterna.

– De sa åt mig att bilden är ett bevis på att de inte gjort mig illa.

”Vi tar ännu en mugshot”

Fyra av de åtta personer som Yle har pratat med berättar att Avarns anställda tagit ansiktsbilder, så kallade mugshots på dem eller fotograferat deras identitetshandlingar. Fem av de intervjuade har samma erfarenhet från 2000-talet, innan Avarn fanns.

Ordningsvakter och väktare har rätt att ta upp personuppgifter och hemadress för anmälningar. Om ansiktsbilder säger lagen ingenting.

I en del av de fall som Yle har hört om har den person som blivit fotograferad inte ens misstänkts för brott eller blivit gripen.

En 28-årig man berättar att en Avarn-patrull stannade honom vid en bro där det nyligen tillkommit en graffiti. Det luktade av färg.

– Jag hade inga spraymålarfärger i min ryggsäck men på min jacka hade jag en gammal färgfläck och i en ficka hade jag några tuschpennor.

Polisen körde till slut hem honom.

Innan jag for sa Avarns fältchef att nu tar vi ännu en mugshot. Polisen reagerade inte på det

― En 28-årig man stoppades vid en färsk graffitimålning år 2021. Han misstänks inte för brott.

Bild: Antti Kolppo / Yle

De öppnade bilfönstret och sa: Hej pojkar, vi tar en bild som bevis för att vi inte gjorde er illa

― En tjugoårig man går på VR:s område. Han målade inte graffiti, men han hade tuschpennor i fickan. Han misstänktes inte för brott.

Bild: Terhi Liimu / Yle

En Avarn-anställd sa att VR vill ha en bild på alla som rör sig i området. Jag sa att vi inte är på VR:s område och han gav mitt ID tillbaka till mig

― ”Mikko”, inte missänkt för något brott.

Bild: Petteri Bülow / Yle

Många av de intervjuade tror att det upprätthålls ett ”olagligt register” på graffitimålare för att ha koll på vem som målar vilka ord.

Det här är ingen nyhet. Redan år 2012 undersökte polisen påståenden om att VR och det dåvarande vaktbolaget upprätthöll ett olagligt register, men de fann inga bevis.

Avarn och VR: Vi har inga personregister

Enligt Avarn Securitys vd Niclas Sacklén hör det till bolagets principer att minimera insamlandet av personuppgifter i register som Avarn handhar.

– I praktiken talar vi här om lagstadgade anmälningar där väktare och ordningsvakter vid behov tar upp personuppgifter.

Sacklén betonar, att Avarn redan år 2019 förbjudit sina anställda att använda kroppskameror.

– Förbudet gäller också för kameror eller liknande apparater som arbetstagarna själva har skaffat.

VR:s säkerhetschef Toni Pelin säger, att VR inte har något register på graffitimålare. Inte heller har VR uppmanat vakbolag som patrullerar på deras områden att be personer som rör sig i området att visa identitetshandlingar.

Vakten hojtade ”Hur går det?” från bilen och jävlades en stund. Jag tog en omväg hem i fall att de skulle följa efter

― Man i tjugoårsåldern som tidigare hade gripits för olaglig graffiti av det här vaktbolaget, år 2021

Bild: Matti Myller / Yle

Senare den hösten körde samma patrull förbi när jag cyklade. Vakten stirrade och gjorde en u-sväng och följde efter mig till parken

― Man i tjugoårsåldern

Ingenting nytt under solen

Av de äldre personer som intervjuats går övertrampens historia tillbaka till år 1998 när Helsingfors stad ville bli av med graffiti och ”tags” som man skriver med tusch genom kampanjen Stoppa Klottret. Som samarbetspartner valde staden vaktbolaget FPS.

Enligt en äldre graffitimålare fick det här vaktbolaget då för fria händer och för mycket makt.

– Men nog gav vi ju tillbaka med samma mått.

Också Avarn har genom olika affärsuppköp rötter i den här tiden. Ur FPS:s bas föddes vaktbolaget Otso som senare gick upp i bolaget Turvatiimi. Den i sin tur fusionerades med Avarn år 2016.

Jarmo Mikkonen som är ordförande för Vaktbolagens intressebevakningsorganisation SVLL, säger att att de inte känner till hur tidigare eller nuvarande medlemmar hanterat bekämpningen av graffiti.

– Jag antar att verksamheten varit uppdrag för kundernas räkning.

Beträffande hantering av personuppgifter baserar de sig enligt Mikkonen på den tidsperiodens bestämmelser och skall ses i ljuset av det. I nuläge regleras privata vaktbolags verksamhet av lagen om privata säkerhetstjänster och av EU:s dataskyddsförordning.

Fyra civilklädda väktare angrep mig när jag var på väg hem från en bar år 2005. Jag trodde att jag blev rånad så jag kämpade emot

― 41-årig graffitimålare om gången då väktare från vaktbolaget FPS såg honom gå med en tuschpenna

Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle

I början av 2000- talet var det helt vardagsmat att vaktfirman väntade vid hemdörren och visste ditt namn och skuggade dig. Nu går det igen brutalt till

― ”Mikko”

Bild: Terhi Liimu / Yle

Av de intervjuer Yle gjort framträder en bild där polisen verkar vara rätt passiv och inte blandar sig i tygellösheten.

Ofta är det just ordningsvakter som griper graffitimålare. Ordningsvakterna rapporterar sedan vidare till polisen. Den som varit med om gripandet kan vara samma som senare vittnar i samma fall. Så var det i Eetus fall.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel ”Menin aika nopeasti tajuttomaksi” av Anna Näveri. Översättningen är gjord av Charlotte Lindroos.