Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Experter svarar: I de här fallen skulle Finland gå med i Nato utan Sverige

Uppdaterad 24.01.2023 15:59.
Sanna Marin och Ulf Kristersson i Presidentens slott.
Bildtext Finland kan vandra vidare mot ett Natomodlemskap utan Sverige, även om det är osannolikt, säger experter som Svenska Yle talat med.
Bild: Silja Viitala / Yle

För Nato är det önskvärt att Finland och Sverige blir medlemmar samtidigt. Det vore ändå bättre för nordisk säkerhet att Finland blir medlem än att både Finland och Sverige står utanför, säger forskare.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har sagt att Finland kan bli tvunget att överväga ett Natomedlemskap utan Sverige.

Pekka Haavisto sa vid en presskonferens på tisdagen att Finland fortsättningsvis strävar efter att gå med i Nato tillsammans med Sverige. Enligt Haavisto är det också Natos tydliga önskan.

Han sa ändå att Finland kan bli tvunget att överväga andra lösningar om det uppstår beständiga hinder för Sveriges Natomedlemskap.

Enligt de experter Svenska Yle har talat med är det möjligt för Finland att ansluta sig till Nato utan Sverige, men det är inte önskvärt ur Natos perspektiv.

Kan Finland bli medlem utan Sverige?

Finland och Sverige har under hela medlemsprocessen sagt att ländernas ansökan är gemensam. Formellt handlar det ändå om separata ansökningar.

– I regeringens proposition till riksdagen indikerade man att det är ett mål att göra det här tillsammans med Sverige. Men man låste sig inte vid det, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Enligt Salonius-Pasternak är det önskvärt för Nato att Finland och Sverige blir medlemmar samtidigt. Om Turkiet skulle godkänna Finlands men inte Sveriges ansökan skulle Nato ändå tvingas godta Finlands medlemskap.

– Om Natos öppna dörrar-politik alls ska ha någon trovärdighet kan man inte säga nej till Finland i det läget.

Enligt Natos principer står dörren öppen för alla länder som fyller medlemskriterierna. Det gör både Finland och Sverige.

Vad skulle det betyda för Nato?

Den tydliga signalen från Nato och USA är att man vill att Finland och Sverige går med i alliansen samtidigt. Enligt Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, skulle en mycket viktig bit av det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska pusslet fattas om Sverige lämnades utanför.

– Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i Norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries.

Enligt Salonius-Pasternak skulle ett Natomedlemskap utan Sverige innebära begränsningar för försvarsplaneringen. Åtminstone i teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig.

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken, säger Salonius-Pasternak.

Charly Salonius-Pasternak i Yles streamstudio.
Bildtext Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet tror att utrikesminister Haavistos utspel var en påminnelse till Sverige om att Finland vid behov kan gå sin egen väg, även om det är osannolikt.
Bild: Petteri Bülow / Yle

När kunde Finland välja att gå sin egen väg?

Utrikesminister Pekka Haavisto sa att det ännu inte finns behov för en diskussion om att gå med i Nato utan Sverige. En sådan diskussion behövs enligt Haavisto först om det uppstår permanenta hinder för Sveriges medlemskap.

Enligt Salonius-Pasternak måste statsledningen föra diskussionen i höst, om det efter Natos toppmöte i Vilnius i juli visar sig att försvarsalliansens öppna dörrar-princip inte längre gäller.

– Möjligheten att agera suveränt måste finnas och jag tolkar Haavisto som att han påminde om det även om om huvudbudskapet var att Finland, Sverige och Nato i första hand vill att länderna blir medlemmar samtidigt, säger Salonius-Pasternak.

Tomas Ries tror inte att det blir aktuellt för Finland att ansluta sig utan Sverige, eftersom Turkiet tids nog godkänner den svenska ansökan. Det sker troligen efter det turkiska president- och parlamentsvalet i maj.

– Om [Recep Tayyip] Erdoğan blir kvar vid makten behöver han inte längre den här frågan för att få väljarnas stöd. Och om han förlorar kan det hända att nästa regering har en mycket mjukare attityd. Trycket på Erdoğan är också väldigt stort och han betalar ett högt pris för sin bromspolitik, säger Ries.

Hur skulle Sverige reagera?

Enligt Tomas Ries skulle alla se det som mest önskvärt om Finland och Sverige fortsätter hand i hand. Han tror ändå att det skulle finnas en stor förståelse i Sverige om Finland skulle välja att fortsätta på egen hand om Sverige vore blockerat.

– Man förstår att Finland har en 1 300 kilometer lång gräns mot Ryssland. I Sverige måste man också känna att det här är lite självförvållat. Att man tillät koranbränningen framför Turkiets ambassad är svårt att förstå. Det finns nog många här i Sverige som skulle förstå om Finland skulle gå sin egen väg, säger Ries.

Salonius-Pasternak säger att det skulle finnas begripliga argument för Finland att gå med om Sverige verkligen skulle blockeras permanent.

– Det vore bättre för nordisk säkerhet att Finland blir medlem än att både Finland och Sverige står utanför.