Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

”Blodsbär” fläckade av människohandelsmisstankar gör bärbranschen nervös – också du kan äta dem utan att veta om det

Orensade blåbär i ett stort plastat kärl.
Bildtext Arkivbild av blåbär som plockats av thailändska plockare.
Bild: Elisa Kinnunen / Yle

Vissa företagare inom bärbranschen upplever att en del av fjolårets bärskörd är oegentligt anskaffad. Fjolårets skörd har nått produktionsskedet, men det finns misstankar om att oetiska bär fortfarande säljs.

Misstankarna om människohandel inom bärbranschen gör en del av de bär som säljs i Finland till oetiska bär. Det bedömer ett antal företagare inom branschen som själva talar om ”blodsbär”.

Det är en term som är bekant från Sverige. Så blev skogens guld till blodsbär i coronakrisens spår, skrev Dagens Nyheter i augusti 2020.

Företaget Polarica, som är kopplat till människohandelshärvan, har bärförråd på olika håll i norra Finland. Yle har fått höra om lagren av tre personer med kännedom om vildbärsbranschen.

Vi frågade Polaricas förra vd Jukka Kristo, som har varit häktad på grund av misstankar om människohandel och sedan försatts på fri fot. Kristo ville inte kommentera frågan, utan uppmanade Yle att ta kontakt med bolagets nuvarande vd, Mari Onkamo.

Vi fick tag på Onkamo per telefon, men hon vill inte kommentera Polaricas bäraffärer offentligt.

Polaricabär säljs hela tiden, uppger en företagare i branschen. Företagaren vill vara anonym, eftersom vildbärsbranschens rykte har farit illa.

Företagaren motiverar sin ståndpunkt med att det tar lång tid att rensa bären.

De miljontals kilogram bär som plockarna plockar under sommaren fryses in med skräp och blad och rensas maskinellt först efter säsongens slut.

Enligt företagaren är det nu högsäsong för rensningen. Enligt hen rensar en maskin bara 30 000 kilo bär per dag. Det tar alltså flera månader att rensa miljontals kilo och till exempel sommaren 2021 räknade Polarica med att få in 6–7 miljoner kilo vildplockade bär.

Inom branschen talar man om att det är en moralisk fråga att använda bären. Flera av aktörerna vi talar med är uppenbart nervösa över hur det som sker ska påverka branschens anseende. De tycker att man borde sluta handla med ”blodsbär”.

Centralkriminalpolisen utreder brottsmisstankar i samband med två finländska bärföretag. Bärföretaget Kiantama har använt samma koordinator som Polarica, men CKP har inte uppgett om Kiantama misstänks för människohandel. Ministerier i Thailand har däremot lyft fram företagets namn.

Valio köpte bär av Polarica före misstankarna

Dagligvarugrupperna säljer miljontals kilo inhemska bär varje år. Till exempel S-gruppen uppger att de säljer över 1,2 miljoner kilo årligen. För Lidl är försäljningen av inhemska bär på samma nivå.

– Av de vilda bär vi säljer är kring 90 procent inhemska. Vi ger inte ut närmare information om försäljningssiffror, men inhemska bär är en populär produkt i Finland, skriver Sanna Laininen vid Lidls kommunikationsavdelning i ett e-postmeddelande.

Bären förädlas också till bland annat yoghurt, sylt och saft. Livsmedelsföretaget Valio meddelar att Polarica är bolagets största leverantör av bär. Valio är i sin tur den största köparen av vilda bär i Finland.

Misstankarna om människohandel gäller åren 2020-2022. Valio meddelar att affärerna om bär från 2022 har gjorts innan man hade vetskap om brottsutredningen. Bären från den sommaren finns redan i produktion.

Valio har gjort upp ett såkallat code of conduct-dokument, principer och riktlinjer för leverantörer och distributörer. I det förbjuds människohandel och det förutsätts att mänskliga rättigheter respekteras och följs.

Ifall samarbetsparter inte följer riktlinjerna kan Valio kräva att de rättar till oegentligheter genast eller så kan Valio säga upp gällande avtal.

Flera personer i blå jackor och orangea reflexvästar plockar bär intill ett skogsbryn. Skogen är blandskog med björk och gran.
Bildtext Gästarbetare plockar bär i Kärsämäki sommaren 2020. Plockarna på arkivbilden har inget med brottsmisstankarna att göra.
Bild: Paulus Markkula / Yle

Lidl förhandlar fortfarande

Bärbranschen har de senaste åren skakats av upprepade kriser. Förutom misstankarna om människohandel finns det nu också en oro över om bärskörden 2023 överhuvudtaget finner sin väg från skogen till butikerna.

Det har funnits planer på anställningsförhållanden för bärplockarna från Thailand, men bärföretagarna ser inte det som en lösning. Enligt företagarna vill varken plockarna eller företagen ha anställningsförhållanden (länk till artikel på finska).

Lidl berättar att man handlat med flera inhemska bärleverantörer, men att förhandlingarna för det här året ännu pågår. Företaget säger sig önska att man skulle få etiskt producerade och plockade bär.

– Vi har av hävd vant oss att tänka att människorättsbrott sker någonstans långt borta. Men faktum är att de rapporteras även i Finland, vilket gör det viktigt att på förhand identifiera möjliga risker, skriver Sanna Laininen vidare.

Ministeriet vill lägga mer ansvar på produktionskedjan

Plockarnas arbete sorterar under Arbets- och näringsministeriet, men också Jord- och skogsbruksministeriet följer med misstankarna om människohandel eftersom de påverkar livsmedelsförsörjningen.

Brottsmistankarna och möjliga oetiska förfaranden inom bärhandeln gör jordbruksråd Kirsi Heinonen harmsen. Hon påpekar att frågan ännu inte behandlats ur konsumentsynpunkt.

– Konsumenterna har kanske inte tänkt på att bärens livsmedelskedja börjar med plockandet av skogsbär och slutar i syltburken på affärshyllan. Det etiska är något som vi hela tiden funderar på, liksom hur vi kunde få arbetstagare att behandlas lika oberoende av om de är finländare eller utlänningar.

Synsättet på vilken produktion som är etisk har inom kort tid genomgått stora förändringar. Ännu 2013 skrev Jord- och skogsbruksministeriet i skriften ”Känn till vad du äter -snabbguide” så här:

”När maten kommer långt ifrån är det inte helt lätt att försäkra sig om ursprung, produktionssätt, möjliga etiska problem och mellanhänder. (...) När maten är inhemsk är det lätt att få information om den.”

Nu är det inte längre så enkelt, och också Jord- och skogsbruksministeriet har en hel del att fundera på.

– Det här är något vi måste se över. Hela kedjan ska hålla vad den lovar. Vi myndigheter måste tillsammans med organisationerna öka produktionskedjans medvetenhet och ansvar, säger Heinonen.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Ihmiskauppaepäilyn leimaamat ”verimarjat” hermostuttavat marja-alaa – sinäkin saatat tietämättäsi syödä niitä av Tanja Heikkonen, Sanna Kähkönen och Ville Kinnunen. Översättningen har gjorts av Sara Torvalds och Cecilia Heikel.