Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Kulturfolket vill att konst och kultur lyfts fram mer i Borgå – gärna med ett eget konstmuseum på Västra åstranden

En kvinna sitter i en grön fåtölj och tittar in i kameran.
Bildtext Sari Glad som är verksamhetsledare för Borgå kulturvänner är en av dem som tycker det skulle vara viktigt att förverkliga planerna på ett konstmuseum i Borgå.
Bild: Mira Bäck / Yle

Albert Edelfelt och Ville Vallgren är namn på Borgåkonstnärer som många säkert känner igen, men hur är det med Ragnar Ekelund eller Hanna Frosterus Segerstråle?

När Edelfelts eller Vallgrens verk ställs ut i stora världen, hur många får höra att det är just Borgåvyer och Borgåbor på tavlorna? Det är några av frågorna som togs upp på tisdagen.

Borgå har en massa både historiska och nu levande konstnärer, författare och andra kulturarbetare. Ungefär 70 av dem samlades på seminariet om konst och kultur i Borgå på tisdagseftermiddagen. Även politiker och tjänstepersoner från stadens kultur- och fritidssektor var på plats. Seminariet ordnades av föreningen Borgå kulturvänner.

Under eftermiddagen fick deltagarna höra olika presentationer bland annat om vilka konstnärer som har verkat i Borgå, hurdana verk det finns i Borgå museums samlingar, kommande konstevenemang och stadens nya kulturprogram fram till 2030.

Poängen som hela seminariet gick ut på och som många av föreläsarna och deltagarna tog upp är att konsten och kulturen i Borgå skulle kunna lyftas fram mer än det görs nu, både för Borgåbor och för besökare. Det gäller både stadens historiska kulturpersonligheter och de som lever och verkar i staden just nu.

Många åskådare sitter på stolar uppradade i en sal framför en skärm.
Bildtext Ungefär sjuttio personer var på plats på seminariet som hölls i Borgå centrum. Alla syns inte på bilden.
Bild: Mira Bäck / Yle

Under seminariet talade många om att samarbete är bästa sättet att föra fram konsten, samarbete mellan konstnärer och kulturarbetare, föreningar, staden och Borgå museum, varför inte också med privatpersoner och företag.

– En stor orsak till att vi ordnade seminariet var att föra samman branschfolket. Här var personer som inte ville gå hem, för de fick träffa varandra och ville utbyta tankar, säger Sari Glad, verksamhetsledare för Borgå kulturvänner.

Glad tycker Borgå borde föra fram den lokala kulturen och konsten mer.

– Det beror förstås på vad man vill ha och uppskattar. Om man tittar på Konstfabriken så ordnas där kringflyttande konserter, men det är inte konst från Borgå utan konst som hämtats till Borgå. Klart det också behövs, men som det kom fram här så har vi massor med konst i Borgå som inte får synlighet, säger Glad.

Med det hänvisar hon till de många verken i stadens samlingar som inte får plats i någon utställningslokal.

– Jag tycker det är en viktig sak att hålla uppe diskussionen om ett konstmuseum. Jag ser inget annat sätt att få fram de samlingarna, och att få dem ordentligt lagrade, säger Glad.

"Ingrid och Ellen dukar sommarbordet" heter den här akvarellmålningen från 1901
Bildtext "Ingrid och Ellen dukar sommarbordet" heter den här akvarellmålningen av Hanna Frosterus Segerstråle från 1901 som finns i Borgå museums samlingar.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Att konstmuseet på Västra åstranden skulle bli verklighet är en hjärtesak för Glad. Vi återvänder till museiplanerna senare i artikeln.

Under kvällens första föreläsning frågade sig konsthistorikern Tuija Peltomaa om kulturen och konsten syns i Borgå, och vad man kan göra för att göra dem synligare.

– För vi fram till exempel vad konsten berättar om Borgå? Konsten berättar om levnadssätt och kultur. Många konstnärer har avbildat Borgå, säger Peltomaa.

En kvinna håller en presentation framför en sal fylld med människor.
Bildtext Tuija Peltomaa föreläser.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hon skulle önska att Borgå lyfter fram sig själv inte bara som Helsingfors kusin från landet, utan med en egen identitet.

– Vem ska lyfta kattens svans om inte katten själv, säger Peltomaa.

Hon nämner till exempel Saara Hopea-Untracht (1925-1984) som designade både möbler, smycken och glasföremål. Peltomaa berättar under sin föreläsning att Borgå var en av platserna där man först började prata om konstindustri.

Redan i slutet av 1890-talet startade Louis Sparre möbel- och keramikfabriken Iris i Borgå och bad konstnären och keramikern Alfred William Finch leda fabrikens keramikavdelning. Finch började senare undervisa i konstkeramik i Helsingfors. Han spelade en stor roll både i att introducera den moderna konsten i Finland och för den finska konstkeramikens utveckling.

Ett urval andra historiska kulturpersoner från Borgå som ofta överskuggas av till exempel Albert Edelfelt är Eva Mannerheim-Sparre, Signe Hammarsten-Jansson, Ole Kandelin, Valle Rosenberg, Juhani Linnovaara, Stig ”Boll-Fredriksson” Fredriksson, Johan Knutson, samt Karin och Åke Hellman. Deras dotter Åsa Hellman verkar som keramikkonstnär i Borgå.

I Borgå museums samlingar finns verk av de flesta av de här namnen, eller så har man åtminstone ordnat utställningar om dem, berättar Borgå museums direktör Johanna Lehto-Vahtera.

Drömmen om ett eget konstmuseum

Ett sätt att lyfta fram konsten, som tas upp av många på seminariet, är att få ett konstmuseum till Västra åstranden. Där skulle man kunna ställa ut åtminstone en del av de närapå 5 000 verk som finns i stadens samlingar men saknar utställningslokal.

Att få ett konstmuseum till Borgå är något det har talats om i snart tio år. Redan 2014 skrev 1 600 personer på Brita Anderssons invånarinitiativ om ett konstmuseum. 2020 lämnade Bodil Lund (SFP) och Mikaela Nylander (SFP) in en fullmäktigemotion om en permanent utställning för Borgå stads konstverk.

Sedan dess har staden låtit göra flera olika utredningar om anläggandet av ett konstmuseum. Senast var 2021 då arkitekt Julia Falck på stadens beställning gjorde sitt diplomarbete om var på Västra åstranden museet kunde placeras och hur det kunde se ut.

Samma år ansökte staden om att bli placeringsort för ett riksomfattande vildmarks- och kulturmuseum med konceptet Arts & River Centre (ARC) som skulle vara både ett konst- och naturmuseum och byggas invid Konstfabriken. Planerna ratades när vildmarksmuseet istället placerades i Imatra.

Porträtt av en kostymklädd man.
Bildtext Gustaf Waldemar ”Valle” Rosenberg var en tidig dandy och modernist. Här på ett självporträtt från 1910.
Bild: Nationalgalleriet / Janne Mäkinen

Tidigare tänkte man sig att ett konstmuseum på Västra åstranden kunde bli verklighet till 2025. Det är årtalet som nämns till exempel i Falcks diplomarbete. Hennes ritningar för museibyggnaden används som bas för det nya virtuella konstmuseet som staden och Borgå museum jobbar på. Det ska bli klart i år och är ett sätt att kunna ställa ut stadens konstsamlingar med snabbare tidtabell.

Som det nu ser ut kommer ett fysiskt konstmuseum inte att bli aktuellt förrän i slutet av 2020-talet. I stadens investeringsplan för 2023-2029 finns inga pengar för projektet.

– Vi har i kulturprogrammet skrivit ner bildningsnämndens vilja att ett konstmuseumsbygge utreds i slutet av 2020-talet, säger Borgås chef för kulturtjänster Susann Hartman.

Just nu ligger fokus på bygget av idrottsparken i Kokon som ska kosta kring 25 miljoner euro. Det projektet kan gynna kultursidan om man bygger en stor idrottshall som också kan användas för konserter.

Närbild på en kvinna som ler mot kameran.
Bildtext Susann Hartman, chef för Borgå kulturtjänster.
Bild: Mira Bäck / Yle

För att det ska bli ett konstmuseum behövs både pengar och politisk vilja.

– Vi har här i dag diskuterat kring det faktum att bland beslutsfattarna bör det finnas ett starkare stöd för konst och kultur, och insikt i vad ett konstmuseum kunde ge staden på kort sikt men verkligen på lång sikt, säger Hartman.

Nästa kommunalval är 2025 vilket betyder att det kommer vara nya förtroendevalda som tar ställning till museifrågan.

– Jag tycker det skulle vara jättefint om konstmuseet stiger fram som en valfråga 2025, säger Hartman.

Det samma tycker också Sari Glad. Hon påpekar också att den som leder museet måste handplockas så att det är någon som verkligen vet hur man får verksamheten att rulla och löna sig.

Borgås kulturprogram 2030

Också Susann Hartman tycker kulturen och konsten i Borgå borde lyftas fram mera.

– Vi har mycket i Borgå, men vi har potential för så mycket mera och varför skulle vi inte utnyttja den bättre än i dag. Det är det vi eftersträvar i förverkligandet av kulturprogrammet, säger Hartman.

Busshållplats som designats av Corinna Helenelund.
Bildtext Konstverket "Inom kort" av Corinna Helenelund pryder en busshållplats utanför Konstfabriken på Västra åstranden. Borgås nya Parkgata ska få ett eget konstprogram, liksom Västra åstranden har sitt.
Bild: Borgå stad

Borgå har nyligen fått ett nytt kulturprogram som sträcker sig fram till 2030.

– Alla Borgåbor men också turister ska få uppleva kultur och konst i sin vardag, både i centrum, förorterna och i byarna, säger Hartman.

Samtidigt ska staden stärka verksamhetsförutsättningarna för kulturarbetare i den egna staden. Man vill också leta efter nya öppningar genom modiga projekt och nya försök. Ytterligare ett viktigt tema är turismen.

– Vi har ungefär en miljon turister som kommer till Borgå per år. De skulle stanna åtminstone två dagar om det skulle finnas något mer förutom Gamla Borgå och något enstaka litet kulturbesök. De vill ha större upplevelser. Nutidskonst är något vi har talat om här i dag, säger Hartman.

Till exempel ska man i samarbete med invånarna utarbeta en egen konstplan för Borgå Parkgata i stil med den som finns för Västra åstranden. Där har modern konst inkorporerats i stadsmiljön redan från början.

På tal om nutida konst i staden så ordnas Borgå Triennal den 10-11 februari, samtidigt som Borgå Ljus-festivalen.

Ett häfte och en lapp på hög. Det är Borgås kulturprogram 2030 och en flyer för Borgå triennal.
Bildtext Borgå Triennal visar upp nutidskonst. Tryck på bilden för att se den större.
Bild: Mira Bäck / Yle

Förutom stadens kulturtjänster finns det många olika konst- och kulturföreningar, konstnärer, författare, musiker, kulturarbetare och förstås kulturintresserade privatpersoner i Borgå.

På vems ansvar är det att stärka Borgå som kulturstad och vad kan vi göra?

– Vi ska nog alla göra någonting. Det handlar förstås om marknadsföring och kommunikation men det handlar också om en sorts årsprogram, att publiken vet om att det händer någonting, säger Hartman.

Hon säger att marknadsföring av konst och kultur kräver mycket mer i dag än vad det gjorde för fem och tio år sedan.

– Vill vi nå de unga så når vi dem andra vägar än den äldre publiken. Vi ska inte glömma de äldre Borgåborna som kanske bor på ett servicehem eller har svårt att ta sig fram, säger Hartman.

I fjol började man ordna konstutställningar på stadens serviceboenden.

Författarna, då?

Både på seminariet och i den här artikeln är fokus till stor del på konst och konstmuséet. När det blev dags för allmän diskussion tog en av deltagarna till orda och sa att hon tycker författarna blivit lite bortglömda, vilket möttes med spridda applåder.

– Det har funnits fantastiska författare i Borgå, säger Oili Haapavaara och berättar om sina minnen av umgänget med Borgåförfattaren Jussi Kylätasku och diktaren Pentti Saarikoski som då var Kervobo.

Närbild på en kvinna med runda gröna glasögon.
Bildtext Oili Haapavaara tycker författarna borde uppmärksammas mer.
Bild: Mira Bäck / Yle

Själv är Haapavaara bland annat teaterkostymör och kortfilmsskapare.

– Jag är ledsen över att det inte talas om författarna längre. Det här är också författarnas stad, säger Haapavaara.

Hon berättar att hon har sitt arbetsrum i WSOY-huset, det tidigare boktryckeriet.

– När jag är där brukar jag gå in på det gamla kontoret där alla gamla bruna möbler finns kvar. Där doftar det bok. Det är som att gå på museum, man blir på gott humör, säger Haapavaara.

Diskussion om artikeln