Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Textilindustrin lever och mår bra i Karis – Mirkafabriken kör på i tre skiften

Uppdaterad 27.01.2023 13:28.
En kvinna som står med ryggen till i ett stickeri i Mirkafabriken i Karis. På kvinnans rygg finns en bild av en bulldog.
Bildtext Mirkas textilfabrik i Karis tillverkar tekniskt tyg som används i slipprodukter. Textilfabriken har sina rötter i Tricol och Finnpile som senare köptes upp av Mirka.
Bild: Maria Wasström/Yle

Företaget planerar att bygga ut produktionen ytterligare även om världsekonomin orsakar oro.

Företaget Mirka är kanske mest känt för sina slipmaskiner och -tillbehör men i fabriken i Karis tillverkas alltjämt tyger. Det är frågan om tekniska textilier som används som bottenmaterial i slipprodukterna. Slipmaterialet påminner om sandpapper men råvaran är alltså tyg i stället för papper.

Vitt tyg som tillverkas på Mirkafabriken i Karis.
Bildtext I fabriken i Karis produceras bottenmaterial för Mirkas sandpappersliknande produkter. En del produkter har bottenmaterial av tyg istället för papper. Tyget tillverkas i Karis.
Bild: Maria Wasström/Yle

Mirkas produkter används bland annat inom billackering och fordonsindustrin, inom metall- och träförädlingsindustrin och byggbranschen.

– Det är otroligt många branscher som använder sig av slipning, säger fabrikschef Ida Koivisto och visar upp de olika momenten i produktionen.

Tunna trådar i textiltillverkning
Bildtext Vem kan gissa hur många trådar som finns på bilden? Svaret är ungefär 1 100 trådar som löper parallellt genom ramen.
Bild: Maria Wasström/Yle

Ida Koivisto har själv en diger praktisk erfarenhet av företagets produkter då hon för några år sedan slipade gipsskivor på familjens husbygge.

– Då var nog Abranet i flitig användning och byggarbetsplatsen var väldigt dammfri, minns Koivisto stolt.

Produkterna som marknadsförs som dammfria är nämligen fabrikens stolthet.

Ida Koivisto med en tavla som föreställer produktionen i Mirkafabriken i bakgrunden.
Bildtext Tygproduktionen är fascinerande estetisk och har här förevigats i ett konstverk av Ida Koitila. I förgrunden fabrikschef Ida Koivisto.
Bild: Maria Wasström/Yle

Också på Mirkas huvudkontor i Österbotten är vd Stefan Sjöberg stolt över den textilkunskap som finns i Karis och som bygger på en lång tradition, med rötter i textilfabriken Tricol.

– Fabriken i Karis är vårt textilkompetenscenter. Det finns inte mycket textilkunnande i industriell skala kvar i Finland, säger Mirkas vd Stefan Sjöberg.

Fabriksbesök i Mirkas textilfabrik i Karis

7:06

Mirkas huvudkontor och största produktionsanläggningar ligger i Jeppo i Nykarleby. Dessutom har företaget fabriker i Oravais, Jakobstad och i Karis.

Man kan alltså säga att produktionen i Karis används som råvara i Mirkas övriga fabriker.

– Textilfabriken i Karis fungerar som en intern underleverantör till produktionen i Österbotten, säger Sjöberg.

Transportsträckan mellan Västnyland och Österbotten är ändå överkomlig, resonerar Sjöberg. Alternativet hade varit att importera tygmaterialet från södra Europa så i relation till det är avstånden rimliga.

Slipmaterial som tillverkas av Mirka.
Bildtext Slutprodukten ser ganska annorlunda ut än råvaran som tillverkas i Karis. Här visar fabrikschef Ida Koivisto upp Abranet sliprondeller som ska fästas på en slipmaskin.
Bild: Maria Wasström/Yle

Två huvudprodukter

I fabriken i Karis möts den tillfälliga besökaren av något som ser ut som långa rader av jättelika trådrullar. Det är också vad det är: spolar med vit tråd som används i textilproduktionen.

Spolar med vit tråd på Mirkafabriken i Karis.
Bildtext Trådrullar på rad i Mirkas produktionsenhet i Karis.
Bild: Maria Wasström/Yle

Här tillverkas bland annat tyg som används som textilbotten i Mirkas slipprodukter som marknadsförs som dammfria. Här tillverkas också velourtyg – ett griptyg – som går att fästa vid en slipmaskin. Tyget ruggas för att åstadkomma en mjuk luddig yta.

Roger Lagus är en av de anställda som tillverkar griptyg.

– Jag är ruggare, säger han glatt. Fast det är nog maskinen som river tyget men jag ser till att maskinen fungerar, förklarar han.

Roger Lagus framför en ruggningsmaskin på Mirka i Karis.
Bildtext Roger Lagus fram för maskinen som ruggar tyget så att det blir luddigt och fungerar som griptyg.
Bild: Maria Wasström/Yle

Han har jobbat på Mirka i sju månader men intygar att han snabbt kom in i systemen.

– Jag hade två veckors utbildning innan det blev semestrar och sen blev det nattskiftesjobb direkt, säger han.

Lagus har inget emot att jobba i skift. På Mirka körs treskiftsarbete under vardagarna.

Stickat tyg

Linda Söderström har jobbat på textilfabriken i Karis redan i elva år och har nyligen avancerat till förman för stickeriet.

Linda Söderström i en av produktionshallarna i Mirkafabriken i Karis.
Bildtext Linda Söderström är förman i stickeriet på Mirka i Karis.
Bild: Maria Wasström/Yle

– Jag håller koll på produktionen, ser till att alla beställningar blir färdiga i tid och ansvarar för arbetssäkerheten, berättar Söderström.

Tekniskt sett är produktionen en stickningsprocess. Tyget vävs alltså inte utan stickas. För att de tusentals trådarna inte ska trassla ihop sig krävs fingerfärdighet av stickerskorna.

– Det sätts trådar i maskinerna och så kommer det ut tyg, förklarar hon tålmodigt.

Linda Söderström och Roger Lagus trivs på textilfabriken

4:43

För att klara jobbet som stickerska behöver man vara händig, ha bra syn och goda nerver, anser Söderström.

– Ibland är det väldigt småpetigt. När något går fel blir det stora knutar som du ska kunna reda upp. Då måste du veta precis vilken väg trådarna kommer från de stora spolarna till tyget, säger Söderström.

Tusentals trådar som löper vågrätt in i en produktionsenhet på Mirka i Karis.
Bildtext Bomningsmaskinen med cirka 1 100 tunna vita trådar.
Bild: Maria Wasström/Yle

Fabriken i Karis producerar alltså stora rullar av textil som sedan transporteras vidare till Österbotten för vidarebearbetning.

Följande anhalt är Jeppo i Nykarleby. Där sker produktionen av slipprodukterna som sedan körs vidare till Oravais där de skärs ut till rondeller och ark, förpackas och skickas ut i världen.

Det är nämligen endast en liten mängd av produkterna som stannar i hemlandet. Omkring 97 procent av Mirkas produkter går på export och företaget har i praktiken hela världen som sin marknad. För tillfället säljs Mirkas produkter till omkring 120 olika länder.

Mirkas fabrik i Karis.
Bildtext Mirkas textilfabrik finns i Bäljars i Karis. Det finns planer på att bygga en närmare 9 000 kvadratmeter stor ny produktionshall i anslutning till den befintliga produktionsanläggningen.
Bild: Maria Wasström/Yle

I Karisfabriken jobbar omkring 70 personer men hela Mirkagruppen har över 1 600 anställda. Mirka har också omkring tjugo dotterbolag på olika håll ute i världen. De sköter försäljning, marknadsföring, kundservicedistributionslager runt om i världen.

Mirka har expanderat kraftigt på hemmaplan, särskilt i Österbotten men också i Karis finns det planer på att bygga ut verksamheten.

– Det stämmer. Vi planerar en stor produktionshall här i anslutning till den befintliga produktionsanläggningen. Mirka är kraftigt växande och vi behöver mer maskiner, personal och kapacitet, säger fabrikschef Ida Koivisto i Karis.

Något slutgiltigt investeringsbeslut har ännu inte fattats men bygglovsansökan har beviljats av Raseborgs stad.

Samtidigt råder det oro på marknaden och Sjöberg tillstår att världsekonomin och konjunkturer påverkar företaget i allra högra grad. I och med Ukrainakriget avslutade företaget all handel med Ryssland och gick således miste om en hel del försäljningsmöjligheter.

– Vi är väldigt beroende av vad som händer ute i världen. Det som händer internationellt påverkar oss hela tiden.

Sjöberg säger att bolagets investeringsplaner inte har förändrats men kan göra det om det kommer mycket stora problem på marknaden.

– För tillfället försöker vi hantera en tillfällig långsammare period.

I produktionen i Österbotten finns nu en viss överkapacitet och lösningen som företaget vill försöka sig på är aningen okonventionell. Mirka tänker testa på att låna ut en del av sin personal till välgörenhet tills produktionen går för full kapacitet igen. Sådana lösningar har hittills inte gällt för fabriken i Karis.

Nya slags råvaror utvecklas

Råvaran i tygproduktionen, tråden, importeras i dag från Asien antingen genom mellanhänder i Europa eller direkt. Mirka har beviljats pengar av Business Finland för delta i ett projekt där man utreder möjligheter att övergå till mer biobaserade råmaterial.

– Det är högst relevant inom textilbranschen att hitta mer hållbara material som en del av den gröna omställningen, säger Sjöberg.

Han hoppas att ny forskning kunde göra det möjligt att hitta nya råvaror som också fungerar i industriellt bruk.

– Om vi skulle kunna hitta helt nya sätt att använda naturmaterial som råvara till fibrer så kunde det ge helt annorlunda produkter i framtiden.

Han säger att företaget på olika sätt samarbetar med företag som jobbar med fiberutvinning.

– Det finns jättemycket spännande saker på gång inom forskningen, säger Sjöberg.

Diskussion om artikeln