Uppfödare talar nu om den sällsynta hundboomens följdeffekter: ”Folk försökte köpa hundar som man köper mjölk i butiken”

Coronatidens hundboom fick efterfrågan på valpar att explodera. Mången köpare glömde bort att man inte ska ta hund i stundens ingevelse. En del blev rasande om de inte omedelbart fick den valp de ville ha.

I mars 2020 började Heidi Karves mejlbox fyllas av valpförfrågningar. Förutom e-post fick hon också textmeddelanden, Whatsapp-meddelanden och telefonsamtal. Karves föder upp golden retrievrer i Kangasala.

Meddelandena som kom via Whatsapp och sociala medier måste helt enkelt ignoreras. Förfrågningar i stil med ”när föds det valpar och vad kostar de?” avfärdade hon genast.

– Det fanns så mycket sådana meddelanden att hur länge jag än suttit vid datorn hade jag inte hunnit besvara alla, säger Karves som föder upp hundar med namnet Karvin Goldens.

Telefonsamtal svarade hon på om hon hann.

Heidi Karves fortsätter den kennelverksamhet som hennes mor Helena Karves startade på 1970-talet. Normalt får hon några tiotals valpförfrågningar per månad, men under coronatiden kunde det vara frågan om flera hundra i månaden.

Totalt femfaldigades antalet meddelanden, bland dem fanns en del sedan tidigare bekanta ägare till Karvin Goldens-hundar.

Läget lättade inte år 2021. Tvärtom.

– Jag började skriva upp vem jag redan hade svarat. Enligt anteckningarna är det fråga om fyra- eller femhundra, utan att ljuga, säger Karves.

Piken i efterfrågan jämnade ut sig

Coronatiden gav upphov till en hundboom som nu stabiliserats. I fjol registrerades ungefär 48 600 hundar i Finska Kennelklubben. Antalet registrerade hundar minskade med cirka åtta procent från 2021 då antalet var drygt 52 000.

Pandemin var inte första gången som exceptionellt många hundar anskaffades. Rekordet hittills härstammar från år 2008 då världsekonomin prövades av finanskrisen.

– Dylika samhälleliga avvikelser, ekonomisk depression och pandemitider, syns i hundantalet. Det gemensamma är att folk är mer hemma, säger ordförande för Kennelklubbens uppfödarnämnd Vesa Lehtonen.

Kennelklubben reagerade med kampanjer på coronatidens hundboom. Man försökte göra det klart för människor att man inte kan ta en hund av en ingivelse eller för att man just i stunden har tid för en hund.

– En del ville säkert fylla sin ensamhet med ett keldjur och de orkade inte fundera på att den postpandemiala vardagen sannolikt är annorlunda. Hunden borde vara en del av det livet också.

Upplysningen gick inte helt fram.

– Det finns så mycket känslomässiga faktorer med att ta en hund så det rationella tänkandet glöms ofta bort, säger Lehtonen.

Ingen vet det faktiska hundantalet i Finland eftersom det också säljs mycket hundvalpar av blandras. Det är möjligt, men inte obligatoriskt, att registrera dem i kennelklubbens id-märkningsregister.

Du ska sälja en valp till mig!

Susanna Aarnio från Kangasa har fött upp japanska spetshundar och samojedhundar (arktiska spetshundar) i 30 år. Registreringsantalen för rasen är klart lägre än för golden retrievers, som det registrerades över 1 200 av i fjol.

Aarnio säger att antalet personer som kontaktade henne under coronaåren var massivt. I en del meddelanden konstaterade personen bara att ”jag tar en valp av er, och när får jag den”.

– Folk försökte köpa valpar som man köper mjölk i butiken, som en kapplöpning till mjölkskåpet.

Enligt Aarnio kunde man snabbt avläsa vissa saker. Alla förstod inte att man inte tar en hund för ett eller två år, utan man förbinder sig vid den för upp till 15 år. Folk tänkte att när de är mycket hemma under coronatiden så kan de ta sig en hund.

– Men vad händer efter det? Om hunden är van vid att någon alltid är hemma lär den sig inte genom att trycka på en knapp att vara för sig själv när huset blir tomt.

En del blev arga på Aarnio när hon meddelade att hon överväger noga vem hon säljer åt. Och att hunden inte är ett föremål som man plockar upp i affären.

– En del blev rasande och sa att ”du säljer visst en valp till mig eftersom jag vill det!”, säger Aarnio.

Aarnio har valpkullar rätt sällan. I det här fallet fanns det inte ens några valpar än, tiken hade precis betäckts.

Ansvaret ligger hos säljaren

Kennelklubbens Vesa Lehtonen poängterar uppfödarens roll då efterfrågan är stor. Den som säljer måste komma ihåg att upplysa köparen om att hundägandet alltid förutsätter att man förbinder sig vid det.

– Valpar ska inte heller säljas eller produceras bara för att det finns efterfrågan.

Kan en uppfödare producera enorma mängder valpar utan att bli ertappad? Lehtonen säger att dylika fall nog kommer fram.

– Kennelklubben reagerar på sådant utgående från anmälningar. Vanligtvis är en det granne eller en valpköpare som gör anmälan.

Det är ändå ovanligt att någon ingriper i uppfödarnas verksamhet.

– Vanligtvis är det inte heller frågan om någon renodlad valpfabrik utan kan vara ett symptom på att uppfödaren mist livskontrollen, säger Lehtonen.

Fundera på vad du vill

Heidi Karves har fortfarande cirka tusen olästa mejl. Eftersom så många vill ha kontakt gallrar Karves bland köparkandidaterna redan i ett tidigt skede. Detta i fall hon inte känner personen sedan tidigare.

På Karvin Goldens nätsidor finns en hel drös med frågor som hon vill ska besvaras.

Där frågas exempelvis hurudana förväntningar personen har gällande hunden, vad hen vill ha för hobbyer och om hen är medveten om att en hund kan medföra även oväntade utgifter.

– Om man inte kan svara ens på de här frågorna, eller om man inte läst information på nätsidor, är man ute på svag is som valpköpare, säger Karves.

Detta är en översättning av Yle Uutisets artikel Kasvattajat puhuvat nyt suoraan harvinaisen koirabuumin lieveilmiöistä: ”Koiria yritettiin ostaa kuin maitoa kaupasta” av Maria Salovaara.