Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Hälsocentralläkare tycker planerna för Åbolands sjukhus är intressanta – men det gäller att anställa tillräckligt med personal

En gul byggnad med många fönster.
Bildtext Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har stött Åbolands sjukhus verksamhet sedan 1980-talet.
Bild: Maria Lammassaari / Yle

Planerna på att göra Åbolands sjukhus till en tvåspråkig vårdcentral går framåt. Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet förhandlar som bäst med välfärdsområdet om att fungera som hyresvärd för huset.

Tidigare i veckan gick planerna på att göra Åbolands sjukhus till en tvåspråkig vårdcentral vidare då välfärdsområdets styrelse godkände en preliminär plan för att börja planera vårdcentralen.

Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har stött Åbolands sjukhus verksamhet sedan 1980-talet och just nu ska stiftelsen förhandla om möjligheten att fungera som hyresvärd för byggnaden, berättar stiftelsens verkställande direktör Henrik Karlsson.

– Det betyder att vi skulle köpa Åbolands sjukhus fastighet och renovera den. Men för att vi ska göra det vill vi ha ett långt hyresavtal och en marknadshyra och det verkar välfärdsområdet vara beredda att förhandla om, säger Karlsson.

Exakt vilka summor en marknadshyra kunde röra sig på vill Karlsson inte säga, men han konstaterar att satsningen måste gå ihop ekonomiskt.

– Det ska vara en hyra som gör det möjligt att renovera huset och eventuellt bygga ytterligare en flygel, för att få plats med allt som behövs. Eftersom vi representerar tredje sektorn, är vi inte ute efter stora vinster utan att verksamheten ska flyta.

Stiftelsen har inte synpunkter på vad för verksamhet som ska finnas i huset, den delen är det upp till välfärdsområdet att bestämma. Men Karlsson tror att en tvåspråkig vårdcentral skulle ha många fördelar.

– Jag tycker det är jätteviktigt också för skärgårdsbefolkningen. Vi har alla olika erfarenheter av ÅUCS, det är ett bra sjukhus, men tyvärr fungerar det inte alltid så bra på svenska.

Karlsson påpekar ändå att inga beslut ännu är fattade.

– Vi ska inte gå händelserna i förväg, nu förhandlar vi. Men det är positivt att man både på tjänstemanna- och politikerhåll kommit så här långt nu, säger Karlsson.

Ett personporträtt av en man.
Bildtext Henrik Karlsson tror att en tvåspråkig vårdcentral har många fördelar för svenskspråkiga åbolänningar.
Bild: Lucas Ekblad / Yle

Viktigt att det finns tillräckligt med personal

Terhi Vörlund-Wallenius, hälsocentralläkare i Åbo, har inte fått ta del av några planer om den tvåspråkiga vårdcentralen som planeras vid Åbolands sjukhus, men hon hoppas att de som planerar den ser till att vårdcentralen har tillräckligt med personal som kan ge vård på svenska.

– Om det är en meningen att hälsocentraltjänsterna fysiskt koncentreras till Åbolands sjukhus kräver det ganska många tjänster, men är det enbart en administrativ lösning går det enklare att köra i gång, säger Vörlund-Wallenius.

Enligt välfärdsområdet är tanken att vårdcentralen ska erbjuda ett stort utbud av social- och hälsovårdstjänster och specialsjukvård, men vad exakt det blir klarnar i sommar.

I Åbo finns det 11 000 svenskspråkiga som är skrivna i Åbo, men även många studerande som är skrivna i staden har rätt att söka sig till stadens hälsotjänster, vilket de gör, eftersom studenthälsans tjänster inte alltid räcker till.

Terhi Vörlund-Wallenius
Bildtext Terhi Vörlund-Wallenius hoppas att de som planerar vårdcentralen ser till att det finns tillräckligt med personal.
Bild: Arash Matin / Yle

Vörlund-Wallenius säger att Åbo hälsocentrals svenskspråkiga mottagning hela tiden behöver ta hjälp av den finska sidans vårdpersonal för att få det att gå ihop.

– Det är omöjligt att sköta all hälsovård, skolhälsovård och barnrådgivning med nuvarande två läkare, det går inte matematiskt ihop helt enkelt.

Vörlund-Wallenius tycker det är bra att det planeras en tvåspråkig vårdcentral, eftersom det finns många tvåspråkiga familjer i Åbo där föräldrarna har olika modersmål och då splittras inte familjerna. Men i fall tanken är att Åbolands sjukhus ska fungera som en hälsocentral är det viktigt att noggrant räkna ut hur mycket personal som verkligen behövs.

– Det är intressant och jag ser framemot att se den riktiga planen sen när den presenteras. Men det gäller att räkna ut hur mycket folk som behövs och inte starta en enhet som är underbemannad, för då blir alla till sist trötta och missnöjda, säger Vörlund-Wallenius.

Diskussion om artikeln