En stor strejkvåg hotar Finland: ”De stigande priserna och inflationen ska synas också i lönerna”
Strejkhot och turbulens präglar situationen på arbetsmarknaden just nu. Det finländska systemet är inte anpassat för det oroliga världsläget och hög inflation.
Kommersen är livlig i en av de stora dagligvaruaffärerna i Borgå. Folk går in i rask takt och kommer ut då de inhandlat mat och andra förnödenheter. Men de stigande priserna och kostnaderna känns av i plånboken.
Strejk hotar i många branscher då vinterns avtalsförhandlingar inte har framskridit. Handelssektorn står i tur den 6 februari.
– Arbetstagarna har rätt att gå i strejk om så behövs. De stigande priserna och inflationen ska synas också i lönerna, säger Tiina Hannula, som kommer ut ur butiken.
Hon vet inte vad som skulle vara en lämplig löneförhöjning, men tycker att anställda inom servicebranschen och socialbranschen har för låga löner i jämförelse med andra.
Tove Hellman tycker också hon att folk har rätt till löneförhöjningar då allt bara blir dyrare hela tiden.
– I allmänhet tycker jag att man ska få strejka. Annars blir det aldrig bättre.
Nivån på löneförhöjningarna är enligt Hellman alltid en kompromiss och hon kan inte säga vad som skulle vara lämpligt just nu. Hon tycker ändå att lärarna och vårdarna borde få mer.
Systemet är inte anpassat för nya utmaningar
Det oroliga läget på arbetsmarknaden har aktualiserat frågan om hur väl vårt system att komma överens om löner och arbetsvillkor fungerar.
Arbetsmarknaden är mitt uppe i en förändring. Arbetsgivarsidan vill ingå fler lokala avtal och arbetstagarsidan satsar på mer intensivt samarbete fackförbunden emellan.
Samtidigt är de yttre utmaningarna stora. Kriget i Ukraina och inflationen – som är svår att förutspå – har gjort det svårt att förhandla om löneförhöjningar.
Enligt Mika Helander, arbetsmarknadsforskare och akademilektorn vid Åbo Akademi, är vårt arbetsmarknadssystem inte anpassat till de nya utmaningarna.
– Det borde finnas en alternativ plan och man borde kunna reagera om något sådant här händer. Man kan inte bara hålla fast vid sina tidigare strategier, säger Helander.
Det som är rätt i ett land kan vara fel i ett annat
Det är svårt att bedöma vad som är lämpliga löneförhöjningar i olika länder. Det tyska fackförbundet IG Metall förhandlade i höstas fram ett avtal som höjer lönerna med 5,2 procent i år och 3,3 procent år 2024, vilket präglat kraven också här.
Industrifacket i Finland valde i fredags att inte godkänna ett medlingsbud som skulle ha gett löneförhöjningar på omkring 6,6 procent på två år.
Huruvida jämförelsen med Tyskland är fungerande för våra omständigheter och om det här är något vi ska syssla med i fortsättningen är en svår fråga.
Näringslivets delegation EVA:s direktör Emilia Kullas tycker att den tyska arbetsmarknaden har många goda sidor, men direkta lönejämförelser faller inte henne i smaken.
– Man tänker att om de får en så stor förhöjning så ska vi också ha det. Systemen är ändå så olika att man inte direkt kan jämföra.
Emilia Kullas poängterar att möjligheterna att ingå lokala avtal är bättre i Tyskland. Vidare använder man sig där av olika undantagsklausuler, så att lönerna kan sänkas ifall att det går ekonomiskt dåligt för ett företag.
' /%3E%3C/svg%3E)
Både facket och arbetsgivaren vill ha löner enligt tysk modell – vi förklarar varför
”Historiskt att kräva lägre löneförhöjning än inflationen”.
Exportbranschernas avtal är riktgivande för andra
Marschordningen i arbetsmarknadsförhandlingarna är också omdebatterad. De så kallade exportbranschernas avtal anses vara riktgivande.
Så länge förhandlingarna där inte rör på sig försvårar det förhandlingarna också i andra branscher.
Nytt för den här gången är att kommunalt anställda automatiskt kommer att få omkring en procentenhet högre lön än löneförhöjningarna som blir av i teknologindustrins avtal.
Alla är inte nöjda med den överenskommelsen, eller sättet på vilket den kom till.
– Det här är en ohållbar väg. Det kan inte vara så att anställda inom den offentliga sektorn automatiskt får mer än de som jobbar inom transportbranscher som fungerar på den fria marknaden, säger Emilia Kullas.
Strejker kan leda till problem för både företag och medborgare
Tyskland och Sverige är dels Finlands konkurrenter, men också viktiga handelspartner. Arbetsgivarna talar gärna om att det är lugnare på arbetsmarknaden i de länderna.
Enligt Mika Helander blir det lätt problem om vi i Finland till exempel har fler strejker än i konkurrentländerna.
Omfattande strejker kan leda till att vi förlorar kunder och beställningar som aldrig kommer tillbaka. Det blir osäkerhet i statens intäkter och ekonomi och medborgarna drabbas av ökad fattigdom. Den typens osäkerhet är lätt med om att mata sig själv, menar Helander.
Samtidigt kan väldigt stora löneförhöjningar paradoxalt nog leda till försämrad köpkraft då inflationen blir starkare.
– Det är en besvärlig ekvation. Då något av elementen går snett så hålls den inte ihop. Därför skulle koordineringen från statens sida också vara viktig.
Morötter behövs för att sporra arbetsmarknaden
Emilia Kullas säger att arbetets produktivitet är ett stort problem för Finland. Finland är förvisso inte ensamt om det problemet. Också många andra västländer har samma utmaning.
– Konkurrenskraften skulle förbättras om arbetsgivarna och arbetstagarna skulle ges bättre möjligheter att komma överens på ort och ställe, där arbetet utförs.
Enligt Mika Helander borde arbetsmarknadsparterna ta skeden i vacker hand och inse att läget är exceptionellt. Det betyder kompromissanda och ansvarstagande.
Samtidigt kan staten också underlätta deras jobb genom olika åtgärder.
– Det genom en bredare nationalekonomisk och samhällspolitisk ansats till frågan. Man borde erbjuda morötter i form av skattepolitik och socialpolitik och eventuellt göra reformer av produktionslivet, produktionsförutsättningarna och arbetslivsfrågorna.
' /%3E%3C/svg%3E)
