Niinistö: Inga tecken på att Putin påverkar Erdoğan i Natofrågan
Finlands Natoprocess kommer inte att gå framåt före vårens val i Turkiet, bedömer republikens president Sauli Niinistö. Han tror inte heller att Ryssland ligger bakom Turkiets motsträvighet.
Niinistö diskuterade Natofrågan med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på torsdagen.
– Vi gick igenom den nuvarande situationen, där han vill vara till hjälp på alla sätt, sa Niinistö i en direktsänd tv-intervju i Yle-programmet A-Talk på torsdagskvällen.
Turkiet meddelade tidigare i veckan att de avbryter Natoförhandlingarna med Finland och Sverige. President Recep Tayyip Erdoğan sa också att Sverige inte kan vänta sig Turkiets stöd i Natoprocessen, till följd av en koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.
På torsdagen konstaterade Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu att möten är meningslösa efter de protester som förekommit i Stockholm.
Enligt president Sauli Niinistö kan tjänstemannaförhandlingarna mellan länderna förhoppningsvis fortsätta, men några större framsteg i Natoprocessen är inte att vänta innan det turkiska parlaments- och presidentvalet i maj.
– Det är ingen överraskning om man ser på sommarens händelser, sa Niinistö, och hänvisade till att den turkiska oppositionen då anklagade Erdoğan för att vara för slapphänt med Finland och Sverige.
”Diskussioner man till man”
Presidenten sa att han själv har hållit en viss distans till diskussionerna, för att inte ge en bild av att vi ”bönar och ber”.
Men om Erdoğan återväljs och inget händer till sommaren efter det turkiska valet, är det dags för en rak diskussion ”man till man”, sa Niinistö.
– Då måste vi en gång för alla få reda på var skon klämmer och hur vi får det att lätta, specificerade han.
Enligt Niinistö är det svårt att se vad Finland ännu kan göra för att påskynda Natoprocessen.
Turkiet har upprätthållit goda relationer med Ryssland, men enligt Niinistö verkar det inte heller förekomma påtryckningar från Vladimir Putins håll mot Erdoğan.
Så var avgörs då frågan om Finlands Natomedlemskap?
– I president Erdoğans huvud, svarade Niinistö.
Finland har nytta av Sverige i Nato
Tidigare i veckan indikerade utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) att det kan uppkomma en situation där Finland måste gå vidare i Natoprocessen utan Sverige. Uttalandet väckte stor uppståndelse framför allt på svenskt håll.
– Jag förstod nog vad han menade, sa presidenten.
Enligt honom var Haavistos resonemang teoretiskt, och det finns inget annat alternativ på bordet än att Finland och Sverige går in i Nato hand i hand.
Niinistö poängterade att det är till stor nytta för Finland att också Sverige blir Natomedlem. Då kunde försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige fördjupas till en helt ny nivå.
' /%3E%3C/svg%3E)
Experter svarar: I de här fallen skulle Finland gå med i Nato utan Sverige
”Bättre för säkerheten än att båda länderna står utanför.”
Niinistö sa att vissa har fått vänta i flera år på att bli Natomedlemmar, och att Finland utvecklar sin säkerhet oberoende av Natosamarbetet.
Som exempel lyfte han fram Jef-samarbetet med Storbritannien och det nya bilaterala avtalet som förhandlas fram med USA som bäst.
Enligt Niinistö har Finland tillräckligt med stöd från omvärlden också utan Nato. Som exempel pekade han på Ukraina som nästan alla europeiska länder har gått in för att stöda också utan överenskomna säkerhetsgarantier.
”Stormakter behövs för bestånde fred i Ukraina”
Presidenten är nyss hemkommen från ett besök i Ukraina, där han bland annat träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Han sade att både presidenten och det ukrainska folket gav ett beslutsamt intryck.
' /%3E%3C/svg%3E)
President Niinistö på besök i Ukraina – träffade Zelenskyj
Ska föreläsa i Kiev.
Enligt Niinistö väntar sig Zelenskyj och ukrainarna ett ryskt storanfall de närmaste månaderna.
– Jag tror ändå inte att kriget avgörs av ett storanfall, sa Niinistö.
Tyskland och USA kom i går med besked om att Ukraina ska få stridsvagnar, och de kommer att vara till hjälp också om det tar en tid innan de når fram, sa han.
Besluten om stridsvagnarna visar att Europa står enat, även om det var ett svårt beslut att komma till, försäkrade Niinistö. Men då det kommer till ännu tyngre vapen verkar både USA och Tyskland ännu ovilliga att skicka till exempel stridsplan.
På frågan om när en fred i Ukraina är möjlig svarade Niinistö att det finns många typer av fred. För att nå en bestående fred behövs världens stormakter, som USA, Kina och Indien, som bestyrker och tryggar freden.
Du kan se hela intervjun med Sauli Niinistö här:
