Allt färre rättegångar på svenska – bristen på svenskspråkig personal oroar efter tingsrättsreform
Regeringen Sipiläs tingsrättsreform ledde till svårigheter att få svenskspråkig personal till tingsrätterna. Folktinget anser att det kan försätta svenskspråkiga i en sämre situation i rättsprocesser.
2019 lade regeringen Sipilä ner flera tingsrätter. Reformen kritiserades inte minst för att den befarades drabba rättsskyddet för svenskspråkiga.
Enligt en utredning från Justitieministeriet har antalet brottmål som behandlas på svenska minskat betydligt, från 2,2 procent till 1,4 procent mellan åren 2010 och 2021. Särskilt vid Västra Nylands tingsrätt används svenskan mindre.
– Det visar att det är någonting som inte fungerar. För det kan ju inte vara så att färre svenskspråkiga går igenom en sådan här process, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.
– Det kan försätta svenskspråkiga, som inte använder sitt eget språk, i en sämre position i något skede när processen går vidare och frågorna blir komplicerade, säger Gestrin.
Tingsrättsreformen
Genomfördes av Juha Sipiläs (C) regering år 2019.
Antalet tingsrätter minskade från 27 till 20.
De tvåspråkiga tingsrätterna minskade från åtta till fem.
Tvåspråkiga tingsrätter lades ner i Borgå, Raseborg och Karleby.
Dessutom lades sessionsplatser ner i fyra tvåspråkiga kommuner.
Efter reformen är Ålands tingsrätt den enda med svenska som majoritetsspråk.
Antalet brottmål på svenska började minska redan innan tingsrättsreformen. Såväl Justitieministeriets utredning som Folktingets uppgifter visar ändå att det har blivit svårt att rekrytera svenskspråkig personal efter att de tvåspråkiga tingsrätterna lades ner.
I Österbotten är situationen rätt god, men särskilt i östra och västra Nyland flyttade den svenskspråkiga personalen inte med till de nya större enheterna, och nyrekryteringen har varit svår.
Behövs ett övergripande ansvar
Enligt Folktingets uppgifter finns det för få domare som talar svenska. Ett problem är att det saknas en assesorsutbildning, alltså en utbildning för domare, på svenska. Ett lika stort problem är bristen på kanslipersonal som kan svenska.
– Enligt våra uppgifter gör bristen på svenskspråkig kanslipersonal det svårare att genomföra processer på svenska. Det kan vara svårt att få hela kedjan att fungera, säger Gestrin.
Enligt Gestrin måste myndigheterna tydligt i början av rättsprocessen informera om rätten att få sin sak prövad på endera finska eller svenska. Hon efterlyser nu en utredning om varför svenskspråkiga inte utnyttjar rätten till rättegång på sitt modersmål.
Folktinget vill också att det inrättas en tjänst som språksakkunnig vid Domstolsväsendet.
– Den skulle ha ett övergripande ansvar för att processerna fungerar på svenska. Den skulle kontinuerligt följa med att det finns tillräckligt med personal och vidta åtgärder för att rekrytera, säger Gestrin.