Fler omotiverade svenskar måste göra militärtjänstgöring i framtiden: ”När staten tvingar en blir det läskigt”

När allt fler ska göra värnplikt kommer även omotiverade 18-åringar, som hittills till stor del sluppit, att tas in. Det här väcker blandade känslor hos stockholmare vi pratat med.

"Läskigt med tvång" - Unga i Stockholm reagerar på att allt fler omotiverade måste göra värnplikten

3:41

– Jag skulle aldrig vilja vara med i ett krig såklart, säger 17 år gamla Uno Werske.

Han står utanför gymnasieskolan Södra Latin på Södermalm. De allra flesta ungdomar i Sverige behöver inte göra ”lumpen”, som värnplikten kallas i vardagligt tal. Men allt fler ska in i det militära då landet nu rustar upp.

Det har fått fler unga att fundera på om de måste göra militärtjänst och vad det kan innebära.

– Jag har en dubbelmoral när det kommer till lumpen. Samtidigt som det känns bra att stötta sitt land så är jag emot krig, säger Uno Werske.

Militärtjänstgöring ses som frivillig

I dag får alla, oberoende av kön, som fyller 18 i Sverige svara på ett så kallat mönstringsunderlag. Svaren i underlaget avgör om man blir kallad till mönstring eller inte och här är intresse och motivation viktigt.

Mönstringen består av olika tester och de som klarar av den skrivs in till en grundutbildning med värnplikt som är mellan 6 till 15 månader. I dag gör ungefär 5 000 personer grundutbildningen, jämfört med 20 000 i Finland.

År 2025 ska antalet värnpliktiga höjas till 8 000 per år, och 2030 ska 10 000 svenskar göra militärtjänstgöring.

I dag ses grundutbildningen i värnplikt som frivillig, men då man ska ta in fler personer måste man också ta in sådana som inte är motiverade. Den bedömningen gör Försvarsmakten enligt Sveriges Radio.

Också myndigheten som sköter mönstringen, Plikt- och prövningsverket, gör samma bedömning.

– När värnplikten återväcktes 2017 var inriktningen att det skulle bygga på den enskildes intresse och vilja, men när vi tittar framåt kan vi behöva skriva in personer som inte är intresserade, säger André Nilén, ansvarig för mönstringar vid Plikt- och prövningsverket i Malmö till SVT.

Ett annat problem myndigheten har är att det inte verkar finnas tillräckligt många ungdomar som klarar de krav som Försvarsmakten ställer på de värnpliktiga. Alltså kan det vara svårt att nå målen som satts upp.

Det är framför allt vid de fysiska och medicinska testerna som många inte når upp till kraven, skriver SVT.

Stockholmare: ”Läskigt med tvång”

I Sverige är värnplikten könsneutral och det innebär att både kvinnor och män kan kallas in. 17-åriga Hilda Karlberg är fortfarande osäker på hur motiverad hon är på att göra militärtjänst.

– Det är spännande att gå lumpen, men det är också krävande. Det är skönt att ha ett val, det är ju ändå ett helt år, säger Hilda Karlberg.

Hon tror ändå att det finns mycket positivt i att göra värnplikten.

– Vår pappa har levt när det var lag på att man måste göra värnplikt, och han tyckte att det var väldigt värdefullt. Man får ju komma iväg och leva själv och det är ju kul och utvecklande. Samtidigt blir det väldigt nära att man blir en del av militären och det känns så långt ifrån i dag, säger hon.

Uno Werske tror att det kan vara viktigt att ”tvinga” in fler personer i det militära, då många inte vill ställa upp.

– Det kan vara nödvändigt, samtidigt är det ju otroligt läskigt om det inte är ens egna val. Det är ju en sak då man själv väljer att ställa upp, men när staten tvingar en blir det läskigt på ett annat sätt. Då är man ivägtvingad och sliten ur vardagen på ett annat sätt då det inte var något man var förberedd på, säger han.