”Är det en bomb?” Vätgasen väcker frågor i Kristinestad

För Kristinestadsborna syns den gröna omställningen väldigt konkret. Den lilla kommunen med 6 500 invånare ska producera tre gånger mer energi än den själv kan göra av med. Nu ligger staden i framkant i den nya så kallade väteekonomin.

De flesta som Svenska Yle träffar på gatan i Kristinestad har hört om den nya vätgasanläggningen som ska byggas söder om staden på Björnön.

Kirsi Rantatalo tycker att en vätgasanläggning är en välkommen investering i Kristinestad, men hon funderar också på riskerna.

– Om det blir ett attentat på anläggningen eller om det händer någonting. Det är alltid den där mänskliga faktorn. Om man ska ta det värsta scenariet, jag menar, är det en bomb? Men, det tror jag väl inte riktigt, eller jag hoppas att det inte är det, säger Rantatalo.

Terés Berglund tänker på hur de växande vindkraftsparkerna, som behövs för att produktionen ska bli utsläppsfri, påverkar miljön.

– Nu när det kommer ännu mera hit så tyvärr förstör det ju skog. Jag skulle nästan föredra mera vindkraftverk ute till havs, men det är för- och nackdelar med allt. Mig stör de inte än så länge, men jag tänker som sagt på skogsägare och djuren framförallt som måste etablera sig på annat ställe.

Björn-Olof Heikkilä, som är motionsorienterare är van att röra sig i skog och mark. Han ställer sig positivt till en ny utsläppsfri industri.

– För det första så kommer det på ett område där det redan finns industrietablering, så det tar inga nya naturvärden från oss. Och så är det ganska långt utanför stan så man störs inte, ingen behöver resa igenom det området. Man ser det inte överhuvudtaget i sin vardag, säger Heikkilä.

De flesta vi möter på Kristinestads gator hoppas att vätgasanläggningen ska ge flera arbetsplatser och nya inflyttare till kommunen. Alf Hoxell vågar inte glädjas förrän tillståndsprocesserna har rotts i land.

– Det ska ju nog mycket papperskrig ännu innan det förverkligas, säger Hoxell.

– Men annars är det positivt förstås att Kristinestad utvecklas. Så vi inte blir efter och Närpes kör förbi oss.

Solceller, vindkraft och en enorm vätgasanläggning. Kristinestad har länge satsat på gröna investeringar och energikrisen har gjort att kommunen nu tar snabba kliv in i vätgasekonomin.

Stadsdirektör Mila Segervall ser vätgasen som en logisk följd av vindkraften. Hon berättar att utvecklingen har drivits av markägarna som i början av 2000-talet på eget initiativ började kontakta vindkraftsbolagen och kommunen.

För närvarande finns det närmare 90 vindkraftverk i drift i kommunen och 131 godkända bygglov. Under det kommande året ska minst 30 nya möllor tas i bruk.

– Vi har mycket av den här elen och vill ta följande steg och då är vätgas ett steg. Vi håller också på och jobbar med solenergi, säger Segervall.

Enligt stadsdirektören är det vindkraften, elnätet, stora markområden och den tolv meter djupa farleden till staden som gör Kristinestad intressant som etableringsort för den gröna energiomställningen.

Segervall ser att kommunen ligger steget före regleringen.

– Vindkraften var vi ganska långt föregångare med i regionen, solkraften likaså, och nu vätgasen. Jag upplever att man kanske inte riktigt hänger med i vår lagstiftning och att myndigheterna inte alltid går i samma takt som oss.

”Massivt för en liten ort”

I en liten stad med negativ befolkningsutveckling hörs det främst hurrarop över att företag vill etablera sig på orten.

Enligt Angelique Irjala, vd för näringslivscentralen i Kristinestad, handlar det sammanlagt om ett investeringspaket på 1,1 miljarder euro. Själva anläggningen och markområdet uppges vara värd 450 miljoner. Därtill krävs det infrastruktur för transport och lagring, eftersom gasen behöver förvandlas till LNG för att kunna skeppas vidare.

Dessutom ska det köras återvunnen koldioxid till fabriken som tas tillvara från omkringliggande rökgasströmmar.

– Effekten blir nog massiv för en liten ort som Kristinestad, säger Irjala.

I produktion skulle anläggningen sysselsätta kring 30 personer och under byggnadsskedet handlar det enligt Irjala omkring 500 arbetsår.

– Det har vi sett med vindkraften. När parkerna byggs är det många byggarbetare som bor, äter och tankar sina bilar här. Så det har en gynnsam effekt på den lokala ekonomin och näringslivet, säger Segervall.

Det finns ett skriande behov både av bostäder och arbetsplatser. Arbetsplatserna i regionen ökar i rask takt när grannkommunen Kaskö ska anställa 500 nya arbetstagare för sin kartongfabrik.

”Inte praxis i Finland”

Planläggningschef Markku Niskala säger att tekniska avdelningen jobbar febrilt med att få i kraft alla general- och detaljplaner som krävs. Den nya anläggningen ställer större krav på planläggningen än vindkraften.

– Det skiljer sig betydligt i och med att det finns så många egenskaper i anläggningen som vi inte känner till från tidigare. Det är mycket enklare att bevilja bygglov för ett vindkraftverk där alla detaljer redan är kända, vilka effekter och vilka tillståndspremisser man måste följa. Men det är någonting helt nytt att bygga någonting som inte är praxis i Finland, säger Niskala.

När det kommer till vindkraftsparker ansvarar aktörerna själva för planeringen, men i fråga om vätgasfabriken är man är tvungen att man koppla ihop flera olika aktörer och deras intressen.

Generalplanen för en ny vindkraftspark godkändes av stadsstyrelsen förra måndagen. Stadsfullmäktigeordförande Henrik Antfolk (SFP) säger att den stora mängden vindkraft inte har skapat någon större oenighet i kommunalpolitiken och att antalet bygglov talar för sig.

– En del planer har varit under besvär av olika organisationer. När det är så pass stora projekt, flera tusentals hektar som berörs, så får man också räkna med att det kan komma besvär och utlåtanden som är negativt inställda. Men det är en del av processen.

Runtom i Finland pågår en tyst vätgasrevolution som är beroende av vindkraft

Investeringsplaner på 10 miljarder euro för grön vätgas.

Mycket svinn på vägen

På tisdag presenteras vätgasprojektets miljökonsekvensprogram för allmänheten. Kommuninvånarna får ta del av vilka risker det finns, hur tillståndsprocessen framskrider, vilka olika myndighetstillstånd det krävs och vilka detaljplaneändringar som ska göras.

– Den stora allmänheten kan ha svårt att förstå vilka processer som är på gång och när man har möjlighet att påverka, säger Niskala.

Jens Hannus, miljöinspektör vid Västkustens miljöenhet i Kristinestad ska ge ett utlåtande till miljökonsekvensbedömningen.

Saker att ta i beaktande är till exempel bullereffekter, bevarande av naturvärden och skyddszoner som krävs när man hanterar explosiva gaser. I området finns det fast bosättning cirka 500 meter från var anläggningen ska byggas.

Området på Björnön där anläggningen ska byggas ligger öster om Pohjolan Voimas gamla kolkraftverk och är ungefär 37 hektar stort. Anläggningen planeras bli ungefär 400 meter lång och 150 meter bred.

Det handlar om ett gammalt industriområde som har mindre miljöpåverkan än vindkraften ute i skogen som stör flyttfåglar och påverkar ett mycket större område, säger Hannus.

Hannus tycker att tillverknigen av vätgas inte är särskilt effektiv eftersom det uppstår en hel del svinn under processen. Obesvarade frågor är bland annat hur man ska ta tillvara spillvärmen och syret som uppstår på vägen.

– Fjärrvärmen går inte att koppla dit ut. Det finns en flispanna på andra sidan staden som sköter värmen och det är inte så många byggnader som är kopplade till det nätet. Så det kan vara att värmen bara åker ut i havsvattnet.

1 min

Vätgasen är ett av de hetaste samtalsämnena när man talar om förnybar energi. Den här videon förklarar vad det är och hur den kan gynna oss och miljön. - Spela upp på Arenan