THL-rapport ger Österbottens välfärdsområde gott betyg – men personalbristen ”stort och allvarligt problem”

Personalbristen inom Österbottens välfärdsområde är allvarlig och leder till att det är svårt för de anställda att orka, visar en utvärdering från Institutet för hälsa och välfärd. Bristen leder även till att att invånarna ibland får hjälp först på akuten.

Sedan 2021 har Institutet för hälsa och välfärd THL i uppgift att årligen utarbeta en expertbedömning av hur social- och hälsovården har ordnats i välfärdsområdena.

Katja Croell är utvärderingschef vid THL och den som utvärderat Österbottens välfärdsområde. Hon säger att situationen i Österbotten överlag är bra.

– Vår utredning visar att Österbottens välfärdsområde är inne på en bra väg, även om det naturligtvis finns saker att utveckla, säger Croell.

Om du skulle ge ett skolvitsord, vilket skulle det vara?

– Då skulle jag kanske ge en åtta.

Våren 2022 fick hälften av dem som på grund av ett icke-brådskande ärende väntade på att få komma till läkare inom primärvården komma till mottagningen inom sju dygn efter att de tagit kontakt.

― THL i sin rapport om Österbottens välfärdsområde

Enligt Croell sticker Österbotten ut positivt på flera sätt. Inte bara är sjukligheten låg, mätt i förlorade levnadsår har Österbotten även minst förtida dödlighet. Samtidigt har Österbotten haft nytta av att man frivilligt organiserade sig tidigare än många andra regioner i landet. Att samkommunen för Österbottens välfärdsområde inledde sin verksamhet i början av 2022 ger Österbotten något av ett försprång, bedömer Croell.

– Och Österbotten har gått in för att organisera verksamheten på ett ambitiöst sätt. Det finns stark vilja att utveckla social- och hälsovården.

Största utmaningen är brist på personal

Katja Croell påpekar att det inte är hennes sak att kommentera vad Österbottens välfärdsområde borde göra bättre. Det får området själv bestämma, inom ramen för lagen. Däremot ligger rapporten som grund för vårvinterns förhandlingar mellan välfärdsområdet och Social- och hälsovårdsministeriet, och den visar på flera brister.

Croells utvärdering lyfter särskilt upp personalbristen.

– Det är ett stort och allvarligt problem. Personalbristen orsakar svårigheter att organisera servicen så att de anställda orkar med sina uppgifter, säger Croell.

Österbottens välfärdsområde strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där landets bästa personal arbetar. Ett flertal åtgärder har inletts för att trygga att det finns tillgänglig personal och tillräckligt med personal.

― THL i sin rapport om Österbottens välfärdsområde

Det finns flera förklaringar till situationen. Vårdbranschen ses inte längre som lika attraktiv som tidigare. Coronapandemin ledde också till ökad personalomsättning. Tyvärr ser det enligt Croell inte ut att ljusna.

– Tyvärr så visar prognoser att bristen på utbildad personal kommer att fortsätta.

THL-rapporten lyfter även upp några av de följder som bristen på personal får. Förutom att det blir svårt för de anställda att orka i arbetet då man överlag är för få, så påverkas också befolkningen. Att få en brådskande tid till sin hälsocentral kan vara svårt på grund av läkarbristen.

– Det här leder till att kunderna måste ty sig till samjouren på Vasa centralsjukhus för att få sina ärenden skötta. Primärvården borde stärkas, säger Croell.

Finns ingen mirakellösning

För ledningen inom Österbottens välfärdsområde innehåller THL-rapporten ingenting nytt. Man har fått möjlighet att korrigera eventuella sakfel i utvärderingen, uppger direktör Marina Kinnunen.

Enligt Kinnunen känns skolvitsordet åtta som ett bra betyg med tanke på att man hunnit ta sig förbi bara den allra första etappen av den enorma vårdreformen.

– Vi vet ju att målsättningarna inte kommer att nås under första året utan det kommer att ta många år, säger Kinnunen.

Sjukligheten är lägre än genomsnittet och antalet förlorade levnadsår på grund av förtida dödsfall är det lägsta i landet.

― THL i sin rapport om Österbottens välfärdsområde

För Kinnunen är den svåra personalbristen huvudbry sedan länge. Man har sett utvecklingen, som gått från att fasta tjänster alltid tidigare lockade många sökande till att man idag kanske inte får en enda sökande.

– Men det hjälper inte att oja och voja sig över det här, utan vi måste jobba aktivt med det. Vi måste hitta nya sätt att jobba.

Enligt Kinnunen blir ekvationen bara svårare framöver. Vårdbehovet ökar i framtiden, men mer personal får man knappast någonsin. Då blir det avgörande att vara en så bra att arbetsgivare att den personal som finns väljer att stanna.

– Vi kan inte kräva mer av vår personal, utan vi måste säkerställa att de som jobbar hos oss får sköta sina jobb på ett bra sätt. Där tycker jag att vi har mycket att göra ännu.

Enligt Kinnunen finns ingen enskild mirakellösning, som exempelvis att rekrytera från utlandet. Istället röstar hon för systematiskt och långsiktigt arbete på många fronter.

– Det viktigaste är att jobba med helheten. Vi kommer aldrig att hitta så mycket personal som vi behöver och vi har inte råd heller. Men de som kommer hit måste trivas här.

Det finns möjligheter att stärka utnyttjandet av elektroniska tjänster i området. Andelen ärenden som sköts på distans uppnår ännu inte det riksomfattande målet inom primärvården.

― THL i sin rapport om Österbottens välfärdsområde

Marina Kinnunen tror att förhandlingarna med Social- och hälsovårdsministeriet, som äger rum i februari, kommer att föras i god anda med THL-rapporten som grund. Då får Österbottens välfärdsområde en chans att föra fram sina planer för hur bristerna ska åtgärdas och servicen för invånarna förbättras.

– Vi ska kunna trygga lika vård för alla, vare sig man bor i Kaskö eller i Jakobstad eller i Vasa så ska vården ges på lika villkor, säger Marina Kinnunen.