Runtom i Finland pågår en tyst vätgasrevolution som är beroende av vindkraft

Det finns planer på att investera 10 miljarder euro i anläggningar för fossilfri vätgas. Inte ett enda av projekten skulle blir verklighet utan Finlands vindkraftspotential, säger expert.

– Här börjar den finländska väteindustrins framgångssaga, deklarerade näringsminister Mika Lintilä (C).

I januari lades grundstenen till Finlands första stora vätgasanläggning i Harjavalta. Nu går vätgasekonomin från ord till handling, enligt Lintilä.

Det har han rätt i.

Harjavalta, Karleby, Kristinestad, Nådendal, Lahtis, Tammerfors, Björneborg … Vätgasfabrikerna i Finland skjuter upp som svampar ur jorden. Det senaste beskedet kom från Ranua i slutet av förra veckan.

Det finns planer på att använda fossilfri vätgas, eller så kallad grön vätgas, som bränsle i trafiken, råvara i kemiindustrin, för stålproduktion och till och med mat. Överskottsel ska också lagras som vätgas som reservenergi för vindstilla dagar.

Det här är vätgas – nyckeln till fossilfri industri eller explosiv och dyr gas?

Vätgas kan vara nyckeln till fossilfri industri.

Yles översikt av 23 investeringar är sammanlagt värda nästan tio miljarder euro.

Största delen av projekten är i planeringsfasen, ansöker om miljötillstånd eller söker finansiering. Det har gjorts konkreta investeringsbeslut för endast ett fåtal av projekten.

Det är osannolikt att alla planer kommer att förverkligas. Å andra sidan är prislappen för Nestes vätgasprojekt fortfarande oklar. Många andra planerar också ytterligare investeringar. Det är alltså möjligt att den slutliga investeringssumman blir högre.

Vi börjar med en kemilektion från högstadiet.

Minns du H₂O?

Det här minns de flesta av oss. H₂O är den kemiska formeln för vatten, det vill säga en syreatom och två väteatomer.

Elektrolys har du däremot kanske glömt. Det är en kemisk reaktion där syret och vätet i vattenmolekylerna separeras med hjälp av elektricitet. Vätgasekonomin bygger på att skala upp det här bekanta fenomenet till en industriell skala.

Det behövs alltså en elektrolysanläggning, vatten och stora mängder förnybar energi.

Det här är en möjlighet för Finland. För ett par veckor sedan rapporterade Yle att den förnybara energin byggs ut som aldrig förut i Finland. Enligt LUT-universitetets forskare är det billigare att bygga vindkraft i Finland än i övriga Europa.

Ranuas vindkraftsmotståndare ändrade åsikt

Vindkraftsplanerna gör en del finländare förskräckta. Vindkraftverken syns på långt avstånd och kräver mycket mark för bland annat kraftledningar. Också bullret väcker förtret.

Vindkraften för ändå med sig investeringar säger Antti Arasto, direktör för energi och vätgasforskningen vid VTT.

– Inte ett enda av de här projekten skulle bli verklighet om vi inte hade en sådan vindkraftspotential.

I slutet av förra veckan kom ett besked som fick vindkraftsmotståndarna i Ranua att ändra tongångarna. Då meddelade ett irländskt vätgasbolag om en metanolfabrik som skulle föra med sig 60 jobb.

– Det är en helt annan sak än 50 vindkraftverk som snurrar på för sig själva på någon bergsknalle, motiverade kommunpolitikern Petri Manninen (Sannf) sin förändrade åsikt.

Vätgas är lönsamt i Finland

Vindkraftsproduktionen kommer att mångfaldigas de kommande åren. Det ger betydande skatteintäkter för små kommuner, men efter byggfasen skapas få jobb.

Situationen är ändå en annan om elen används för att tillverka bränsle eller industrikemikalier. Enligt Yles utredning kan de här vätgasanläggningarna sysselsätta tiotals eller upp till hundra personer.

Det norska bolaget Blastr Green Steel är ett kapitel för sig. Bolaget planerar ett stålverk som kunde sysselsätta 1 200 personer i Ingåtrakten. Det är flera gånger mer än alla andra planerade vätgasprojekt i Yles översikt. Det verkar gynna Finland om också förädlingen av vätgasprodukter sker i landet.

Samtidigt förundrar sig många över varför statsägda Gasgrid vill bygga en vätgasledning från Finland till Centraleuropa via Baltikum.

Det funderar också Outi Ervasti vid Neste. Vätgasledningar till Centraleuropa skapar enligt henne inget mervärde för att använda finländsk förnybar energi.

– I första hand borde man utveckla lokala vätgaskluster. Infrastrukturen för överföring av vätgas borde utgå från regional utveckling snarare än att börja med att bygga en pipeline till Tyskland.

Gasgrid hävdar att det också är frågan om en importledning som kommer att stödja den finska vätgasindustrin. Rören skulle göra det möjligt att importera gas från havsbaserad vindkraft i Östersjön och europeiska gasreserver.

En officiell finländsk vätgasstrategi är under beredning.

Det här är en översatt och bearbetad version av texten Suomessa on tapahtumassa kaikessa hiljaisuudessa vetyvallankumous – katso kartalta, yltääkö vihreä siirtymä kotikuntaasi som först publicerades av Yle Uutiset.