För exakt ett år sedan lovade Putin och Xi att säkerställa ”fred, stabilitet och hållbar utveckling över hela världen” – hur tänkte de då?

Timmarna före OS i Peking öppnades den 4 februari i fjol möttes Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin. Resultatet blev ett gemensamt dokument om hur världen borde se ut.

Kina och Ryssland ”uppmanar alla stater att sträva efter välbefinnande för alla och därför bygga upp dialog och ömsesidigt förtroende, stärka den ömsesidiga förståelsen, och kämpa för sådana universella mänskliga värden som fred, utveckling, jämlikhet, rättvisa, demokrati och frihet”.

Så här står det i början av det dokument som Kina och Ryssland gav ut gemensamt den 4 februari 2022.

Dokumentet, formellt en ”gemensam deklaration”, publicerades i samband med att Kinas president Xi Jinping tog emot Rysslands president Vladimir Putin i Peking.

Enligt kinesiska uppgifter var mötet det 38 mellan de två presidenterna - ett klart tecken på nära relationer.

Bara några timmar senare öppnade Xi OS i Peking, en invigningsceremoni som bojkottades av de flesta västländer.

Över 100 000 ryska soldater var samtidigt placerade längs med Rysslands och Belarus gränser mot Ukraina.

Det här är ett dokument som kan få samma historiska betydelse som Molotov-Ribbentrop-avtalet

― Rüüt Kaljula, tankesmedjan ICDS

När deklarationen publicerades fick det störst uppmärksamhet för att Kina tydligt stöder Rysslands krav på att Nato inte ska anta nya medlemmar.

Samtidigt ger Ryssland, igen, sitt stöd för ”ett Kina-principen”, det vill säga att Taiwan redan utgör en del av Kina.

USA beskylls dessutom för att destabilisera internationell politik.

Ukraina nämns inte i dokumentet, trots att Rysslands hot mot Ukraina redan i flera veckor hade dominerat utrikesnyheterna globalt.

Parterna motsätter sig en ytterligare utvidgning av Nato och uppmanar militäralliansen att överge sin kalla krigs-ideologi

― utdrag ur Kinas och Rysslands gemensamma deklaration

Innan vi går till innehållet i deklarationen låter vi den estniska Kinaforskaren Rüüt Kaljula på den estniska tankesmedjan ICDS sätta den i ett större perspektiv.

Han säger att det här kan vara ett av vår tids viktigaste dokument.

– Absolut. Före andra världskriget skrevs Molotov-Ribbentroppakten under. Nu vet vi att Xi bad Putin att inte angripa Ukraina under OS. Kina ville inte att uppmärksamheten från OS skulle överskuggas av ett krig.

Han påpekar ändå att man inte ska dra för stora paralleller med Molotov-Ribbentroppakten. Det är en fråga för framtidens historiker.

– Men det kan visa sig få en liknande betydelse i framtiden.

Del 1: Demokrati har ett allmänmänskligt värde

I den första av deklarationens fyra punkter betonar Ryssland och Kina att demokrati är viktigt och att alla människor i hela världen borde få åtnjuta demokratiska rättigheter.

”Parterna är överens om att demokrati är ett universellt mänskligt värde snarare än ett privilegium för ett begränsat antal stater, och att dess främjande och skydd är ett gemensamt ansvar för hela världssamfundet”, står det.

Lite längre ner konstateras att Ryssland och Kina är världsmakter med ett kulturellt och historiskt arv där demokratin har gamla traditioner.

Ur ett västerländskt perspektiv är det här ett uttalande som höjer ett och annat ögonbryn. Var i kriget i Ukraina finns det respekt för det ukrainska folkets demokratiska rättigheter?

- För Ryssland och Kina är utgångspunkten att det finns stormakter som styr i världen, säger Kaljula. Alla mindre länder ska underordna sig sin närmaste stormakts ordning. Gör man det, behandlas man med respekt.

Kinas intresse för att bygga ut transitrutter och investera i stora projekt i hela världen handlar om att bli världens ledande stormakt, men Peking uppfattar också att de ger folk i mottagarländerna ett mervärde.

– Kina har betonat att de bygger upp en global demokrati, men det är demokrati enligt kinesisk stil, säger Kaljula. Det är en folkdemokrati där kommunistpartiet bestämmer vad som är bra för folket.

Demokratin förverkligas genom en kommunistisk diktatur som har folkets bästa som sitt rättesnöre.

I Ryssland finns det inte en liknande ideologisk definition på demokrati som kan anpassas till utvecklingen i landet under det senaste året.

Snarare tvärtom.

I Ryssland har Putin skurit ner på medborgarnas rättigheter ordentligt sedan kriget blev fullskaligt för snart ett år sedan.

Demokrati är ett universellt mänskligt värde snarare än ett privilegium för ett begränsat antal stater

I Kina har president Xi ännu tydligare koncentrerat makten i egna händer. Den politbyrå som utsågs i höstas består nu bara av ja-sägare.

Kina hade under flera århundraden en väl utbyggd meritokrati, som betydde att de bästa förmågorna från skolor också i fattiga, avlägsna byar kunde rekryteras till högre regionala eller nationella befattningar inom administrationen.

Det systemet avvecklades ändå för över hundra år sedan, främst eftersom det i praktiken inte fungerade och hade förvandlats till ett system som präglades av korruption och nepotism.

Kommunistpartiet har aldrig återupprättat systemet, men påstår att det fungerar på samma ”demokratiska” sätt.

– I Ryssland finns i dag någon form av akademisk frihet, säger Kaljula, men i Kina finns inte ens det. Där är den ideologiska kontrollen totalitär.

Enligt Kaljula är pratet om demokrati sist och slutligen ett sätt att visa en ljusare sida utåt, ett sätt att rädda ansiktet.

Del 2: Fred, utveckling och samarbete är kärnan i en ny internationell ordning

I deklarationens andra punkt betonas att fred och stabilitet är en förutsättning för mänsklig utveckling.

”Parterna tror att fred, utveckling och samarbete är kärnan i det moderna internationella systemet.”

I praktiken betonas Rysslands jobb att bygga upp den Eurasiska ekonomiska unionen, en organisation med fem medlemmar - Ryssland, Belarus, Kazakstan, Armenien och Kirgizistan.

Fem länder som alla hörde till Sovjetunionen.

Parterna uppmanar alla stater att ... respektera de rättigheter folk har att självständigt avgöra vilken väg utvecklingen i deras länder ska ta

― utdrag ur den gemensamma deklarationen som rimmar illa med verkligheten

Sedan kriget i Ukraina började har åtminstone Armenien börjat omvärdera sitt medlemskap. Det beror också på att Ryssland inte tog Armeniens parti när Azerbajdzjan attackerade Armenien i september.

För Kinas del sprids fred och utveckling genom BRI-infrastrukturprojekten, alltså de så kallade Nya sidenvägarna, eller Ett bälte, en väg, som Kina själv vill att vi ska kalla projekten.

– Kinas uttalade mål är att vara världens ledande makt både militärt och politiskt år 2049, säger Kaljula. Därför vill de bygga upp ett nytt system för internationella relationer som bygger på kinesiska regler.

Den kinesiska visionen har ett namn, 人类命运共同体, på svenska ungefär Gemenskapen för ett delat öde.

Den första fasen är att binda Centralasien och Sydostasien till Kina genom BRI-projekt. Det här sker med framgång och kriget i Ukraina har inte påverkat Kinas förmåga att binda grannar till sig genom investeringsprojekt.

Ryssland är ett nihilistiskt land - de flyger på militärt, medan Kina är lömskare och agerar långsamt

― Rüüt Kaljula

Västländerna har däremot under det senaste året blivit mer misstänksamma mot stora kinesiska investeringar.

Kinas och Rysslands planer på att öppna Nordostpassagen i Arktis har också stött på stora bakslag. Ryssland har helt enkelt inte mer resurser att investera i norr.

– För Kina är det viktigaste att splittra upp väst i olika läger. Om väst håller ihop klarar inte Kina av att ta över kontrollen över det globala systemet, säger Kaljula.

Det här är en pågående kamp som kommer att följa oss långt i framtiden.

– Kina är världsmästare i informationspåverkan, så vi vet inte alls hur det kommer att gå.

Ryssland har en roll att hjälpa Kina här och samtidigt hålla Ryssland relevant.

– Ryssland flyger på militärt, medan Kina är lömskare och agerar långsamt. Kriget i Ukraina är bra för Kina, liksom att Wagner är aktivt i Afrika. Blickarna riktas bort från Kina, säger Kaljula.

Del 3: Vi stöder varandra i frågor om staters suveränitet och territoriell integritet

I den tredje delen kommer vi till kritan när det gäller kriget i Ukraina. Kunde vi ha förutspått att Ryssland skulle gå till anfall på bred front tre veckor efter deklarationen?

”Ryssland bekräftar igen sitt stöd för ett Kina-principen, bekräftar att Taiwan är en omistlig del av Kina och motsäger sig all former av självständighet för Taiwan.”

Ukraina nämns inte en enda gång. Däremot kritiken mot Natos utvidgning.

– Kinas statsstyrda medier stöder Rysslands krav på att Nato borde dra sig tillbaka till hur det såg ut 1997. Det betyder att Kina anser att hela Östeuropa ska lämna Nato, säger Kaljula.

Det finns en mängd uttalanden som visar att Kina anser att Östeuropa borde tillbaka under ryskt inflytande.

– Kina har inte kommit med ett enda uttalande som kritiserar Rysslands krig i Ukraina. Inte ett enda, trots att vi ser en hel del önsketänkande om det i väst, säger Kaljula.

”Xi måste ha känt till Putins planer”

– Vi vet inte om Putin berättade om det på mötet, det memot har vi inte sett, eller om Kinas egen underrättelsetjänst hade tagit fram de uppgifterna, men det är klart att Xi visste.

Ur Kinas synpunkt är kriget i Ukraina en bra sak.

Peking drar lärdomar om hur gammal militärteknik fungerar mot vapen från väst. Kinas armé är stor, men vapnen består fortfarande till stor del av gammal sovjetisk teknologi.

Kina och Ryssland har dessutom ökat sitt militära samarbete under 2022. I september övade flottorna ihop och i maj och november patrullerade kinesiska och ryska bombplan ihop.

Det enda som möjligen är negativt med utvecklingen i kriget i Ukraina är att Ryssland har försvagats lite väl mycket.

– Kina vill förstås vara den starka parten i förhållandet, men om Ryssland inte är starkt nog att att hålla ihop så är det inte bra, menar Kaljula.

Det här betyder att Kina kan bli tvunget att bära upp Ryssland ekonomiskt under flera år.

År 2013 stod den ryska exporten till Kina för 1,7 procent av Rysslands bnp, 2021 hade andelen stigit till 4,4 procent.

Allt tyder på att den steg kraftigt under 2022, liksom Kinas export till Ryssland.

– Redan under första halvåret dubblerades exporten av mikrochipp till Ryssland. Dålig kvalitet, men ändå. Och Kinas export av aluminiumoxid till vapenindustrin blev 400 gånger större, säger Kaljula.

I efterhand kan man säga att Rysslands och Kinas gemensamma deklarationer ger en ledtråd om ett förestående krig.

Del 4 stärker den tolkningen.

Del 4: Andra världskrigets resultat är grunden för hur världen ska fungera

Som stormakter med permanent representation i FN:s säkerhetsråd säger Kina och Ryssland att de har ett moraliskt ansvar att försvara FN:s centrala roll i den rådande världsordningen.

”Parterna har för avsikt att starkt upprätthålla resultatet av andra världskriget och den existerande världsordningen efter kriget, försvara FN:s auktoritet och rättvisa i internationella förbindelser.”

”Resultatet av andra världskriget” är en avgörande referensram.

För Rysslands del kan det här tolkas som fria händer i Ukraina. Ingenting i texten säger att kriget är nära förestående, men tajmingen av de två presidenternas möte gör det.

I det skedet hade USA och Nato redan i flera veckor sagt att de har underrättelseuppgifter som tyder på en fullskalig invasion.

Anledningen till att hela EU, inklusive de nordiska och baltiska länderna, ignorerade varningarna har förklarats med dåligt förtroende för USA.

Irakkriget, som började år 2003, motiverades med falska uppgifter från USA och president Donald Trump lyckades också undergräva förtroendet.

Hur som helst, FN:s säkerhetsråd skapades som ett direkt resultat av andra världskriget.

Därför har Kina, Ryssland, USA, Storbritannien och Frankrike än i dag permanenta platser i rådet, inklusive vetorätt.

I en multipolär värld där Kina, enligt visionerna, är starkast, väst är i kaos och Ryssland tillräckligt starkt för att splittra västs uppmärksamhet kan Kina vara nöjt.

Det ser alltså inte ut som om FN:s säkerhetsråd kommer att reformeras på länge.

Det, i sin tur, betyder att Kina och Ryssland kommer att göra vad de kan för att hålla Indien svagt.

Indien kan bli tungan på vågen

Indien har gått om Kina som världens folkrikaste land och ekonomin växer.

– Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att ”det finns inte utrymme för två tigrar på ett berg”. Vi får se hur relationen mellan Kina och Indien utvecklas.

Det finns inte utrymme för två tigrar på ett berg

― kinesiskt ordspråk

Kaljula tillägger att Ryssland är en oumbärlig partner för Kina just nu, men i längden är det inte Ryssland eller Ukraina som avgör vart världen är på väg.

– De intressanta frågorna är USA:s förhållande till Europa och Kinas till Indien. De närmaste decennierna får utvisa.

Men Kina kan vara sin egen värsta fiende. Närmare bestämt president Xis besatthet av Taiwan.

– Xi kommer antagligen att vänta ett par år innan han försöker ta Taiwan, men han verkar vara fast besluten att det måste göras, säger Kaljula.

Om kriget i Ukraina ännu pågår kan det leda till ett tredje världskrig.

– Då ryker alla visioner. Man kan inte planera inför tiden efter ett tredje världskrig.