Åboländska kommuner vill utveckla konstundervisningen: ”Tanken är att få in mer konstfostran i daghemmen”

Alla barn och unga i Pargas och Kimitoön ska få ta del av konstundervisning. Det är målet med en utredning som kommunerna gör tillsammans under året.

Pargas stad och Kimitoöns kommun har fått 71 000 euro i understöd av Svenska Kulturfondens strategiska projekt SKAPA, för att göra en utredning av konstundervisningen i kommunerna och skapa modeller för hur den kunde förbättras.

Både Pargas och Kimitoön har redan nu ett bra utbud av grundläggande konstundervisning, men alla barn och unga deltar inte i verksamheten. Därför planerar kommunerna nu att införa mer konstundervisning i skolan och på daghemmen.

– Tanken är bland annat att utveckla modeller för hur vi kan införa mera konstfostran inom småbarnspedagogiken, exempelvis inom musik, dans, teater, hantverk och bildkonst, och på det sättet inspirera daghemspersonalen att jobba mera med konst tillsammans med barnen, säger Pia Lindén-Lamoureux, som anställts som utredare för projektet inom Pargas stad.

Ett gemensamt projekt mellan Pargas och Kimitoön

Projektet är ett samarbete mellan Pargas stad och Kimitoöns kommun, där båda kommunerna har en egen utredare, men med en gemensam styrgrupp. I styrgruppen sitter representanter från kulturskolorna, bildningen, småbarnspedagogiken och medborgarinstituten.

– Även på Kimitoön testas olika metoder att införa kulturfostran i småbarnspedagogiken. Vi har en gemensam styrgrupp, så det som de kommer fram till på Kimitoön, drar vi nytta av här och tvärtom. Det är alltså ett gemensamt projekt, säger Pargas stads kulturchef Fia Isaksson.

Inom projektet utreds bland annat utbudet på grundläggande konstundervisning och vilka finansieringsmöjligheter det finns för att ordna den verksamheten. Men projektet kartlägger även annan hobbyverksamhet och konstklubbar som ordnas inom Finlandsmodellen.

– Finlandsmodellen är ju ett bra sätt att öka tillgängligheten. Det är gratisklubbar, som ordnas i skolan direkt efter skoltid. Det är en ganska låg tröskel att delta i dem. I Pargas har vi för tillfället 43 klubbar och vi har klubbar i alla kommundelar. Alla klubbar är inte konstklubbar, men de är definitivt en viktig del av det här, säger Isaksson.

Viktigt att alla barn får en möjlighet att delta i konstundervisning

En viktig fråga i projektet är tillgängligheten och hur man kan säkerställa att alla barn och unga har möjlighet att få ta del av konstfostran. Pargas har många kommundelar dit restiderna är långa och det därför kan vara svårt att hitta en ledare för en konstklubb. Även i Pargas har de elever som är beroende av skolskjuts svårt att delta i Finlandsmodellens klubbar, eftersom de inte får skolskjuts senare under dagen.

– Tillgängligheten har diskuterats mycket i Finland under de senaste åren. Det här gäller även invandrare och personer med funktionsnedsättning, som av någon orsak har visat sig vara underrepresenterade när det gäller deltagande i exempelvis kulturskolor. Vi kommer absolut att utreda hur vi kan nå de här barnen och hur vi överlag kan öka tillgängligheten. Ett sätt är ju att vända sig till daghem och skolor, där man når alla barn i en klass, säger Lindén-Lamoureux.

I projektet ingår även att informera mer om vad grundläggande konstundervisning är och vilket utbud som finns i kommunen samt att ge kulturpedagoger en möjlighet att träffas och fortbilda sig.

– Vi kommer att ordna träffar för personer som jobbar med konstundervisning både inom konstskolorna och i den grundläggande utbildningen. Det finns redan ett fint samarbete i Pargas, men vi hoppas kunna inspirera och ytterligare öka samarbetet mellan dem, säger Lindén-Lamoureux.

Planen är att ha en klar bild av kulturutbudet och vad kommunerna vill förverkliga till hösten då det är dags för nästa ansökningsomgång i SKAPA:s strategiska projekt.