Förälder efterlyser mer verksamhet runt finska skolan i Malax: ”Trivs barnen är också skolan mer lockande”

Finska skolan i Malax låg än en gång i vågskålen när kommunstyrelsen möttes i måndags. Också den här gången blev beslutet att skolan får vara kvar, men någon form av utveckling måste ske.

Det har just slutat snöa och det blåser kallt när vi möter Raimonda Kahinoja på skolgården vid Malax finska skola.

– Det har varit mycket prat om var skolan ska vara, men för mig är skolans innehåll det viktigaste. Då barnen trivs syns det i familjen och då höjs skolans attraktivitet, säger föräldern Raimonda Kahinoja.

Vi ställer oss i lä för vinden vid ingången till finska skolan, samma ingång leder till biblioteket. Finska skolan finns nämligen i samma byggnad som biblioteket och Övermalax skola.

Frågan om framtiden för finska skolan i Malax väcktes än en gång för ett drygt år sedan när finska bildningsnämnden önskade en utredning om man kunde bygga en ny skola för finska skolans ändamål.

Efter en lång utredning konstaterade kommundirektör Jenny Malmsten att en separat byggnad för skolan som i år bara har nio elever är en dålig idé. I stället slog utredningen fast att skolan borde läggas ner och barnen köras med taxi till någon av grannkommunernas finskspråkiga skolor.

När kommunstyrelsen tog ställning till ärendet blev beslutet att finska skolan ska vara kvar, men någon form av utveckling måste ske och det gärna i samarbete med Övermalax skola. De två skolorna tillsammans med biblioteket verkar idag i samma byggnad.

Det här läsåret har skolan bara nio elever. Enligt prognoser fortsätter elevantalet vara under tio.

Barnen kan bjuda hela skolan på kalas

Nu och då hörs glada barnskrik från skolgården där vi står i skydd för vinden tillsammans med Raimonda Kahinoja. Hon flyttade till Malax för över tio år sedan. Hon har två barn i den finska skolan, åtta år och tolv år gamla.

Varför valde ni att flytta till Malax?

– Platsen vi valde att bosätta oss på är underbar. När vi var och såg på huset frågade jag om det fanns finsk skola och nöjde mig med svaret att på andra sidan skogen finns en. I dag skulle jag ställa fler frågor än så, säger Kahinoja.

Efter att Kahinoja och hennes familj flyttade till Långåminne har finska skolan flyttats från Kolnebacken till Övermalax. Men skolvägen som är 15-20 minuter lång är inget som tycks störa henne nämnvärt. Däremot önskar hon någon form av utveckling av skolan.

– Det här har varit på tapeten så länge och jag hoppas att det skulle gå framåt i alla fall på något sätt. Jag upplever att vi har ett stöd från kommunen och att det finns ett intresse för att hitta en lösning, men så här långt har jag inte sett någon konkret åtgärd.

Vad säger dina barn?

– De tycker att det är synd. De trivs, atmosfären är bra här och barnen trivs tillsammans. De kan bjuda hela skolan på kalas.

”Det bästa skulle vara om skolan var lockande”

Kahinoja skulle gärna se något mer liv och verksamhet utanför skolan. I dag har familjen sina fritidsintressen i Vasa.

– Visst fungerar det idag att barnen tas omhand, men det är inte mer än det. Resurserna räcker inte och det finns inte stöd. Jag vet inte vad det skulle vara men det skulle vara bra om vi skulle hitta någon form av utveckling, säger Kahinoja.

– Jag såg en fråga om hur man kan locka fler barn till skolan, men det bästa skulle ju vara om skolan var lockande. På det sättet kan man hitta nya elever.

Ökad rast- och klubbverksamhet kan bli verklighet

Redan i dag finns samverkan mellan Övermalax skola och finska skolan i viss mån. Eleverna med finska som modersmål som går i svenska Övermalax skola har modersmålsundervisning tillsammans med eleverna i finska skolan. Och gymnastik med olika form av lagsport utövas tillsammans över språkgränsen.

Nu ska kommundirektören tillsätta en tjänstemannagrupp som ska se över de utredningsförslag som kommunstyrelsen kom med i måndags. Bland annat föreslog man att de två skolorna kunde ha gemensam rektor. Men att slå ihop skolorna helt och hållet går inte eftersom det står i lagen att en skola antingen är svensk eller finsk.

– Genom att samordna de två skolorna under samma rektor ser man att det skulle ytterligare kunna öka samverkan och koordinering av de båda skolornas verksamhet, säger kommundirektör Jenny Malmsten.

Malmsten räknar upp ökad rastverksamhet och klubbverksamhet som två saker man ska utreda om är möjligt för att öka samverkan mellan de två skolorna i Övermalax.

Går att klara sig på finska i Malax

Raimonda Kahinoja är en av omkring 500 finskspråkiga Malaxbor. Hon trivs i Malax, även om hon säger att det kan bli ensamt som finskspråkig.

– Det är svårt och ensamt. Det finns säkert finskspråkiga här men du ser dem inte i gatubilden på daglig basis, säger Kahinoja.

Klarar du dig på enbart finska i Malax?

– Jag har klarat mig bra så här långt. Jag har fått hjälp av mina grannar om det har behövts en tolk.

De finskspråkiga utgör omkring tio procent av kommuninvånarna i Malax. Ifjol hade Malax en positiv nettoinflyttning något som Jenny Malmsten ser som ett tecken på att de gör något rätt.

Malmsten berättar att de riktar sig till både svenskspråkiga och finskspråkiga när de marknadsför Malax kommun.

– Vårt material och vår service är på svenska och finska. Ibland riktar vi marknadsföringen utanför den egna regionen och därmed mer mot det finskspråkiga Finland och ibland är marknadsföringen mer lokal eller regional, säger Malmsten.

Jenny Malmsten säger ändå att den bästa marknadsföringen är nöjda invånare som berättar vidare åt andra hur bra de har det i Malax.

– Det jag tror är viktigt är att vi bygger upp ett gott språkklimat i Malax och har en högklassig service och bra boendemöjligheter.