Polis i Esbo slår larm om ökad brottslighet bland unga: ”Tillvägagångssätten liknar hur det har sett ut i Sverige”

Kommissarie Hannu Väänänen vid polisen i Västra Nyland är mer orolig nu än för fem år sedan när det gäller ungdomsbrottsligheten. Det han ser i sitt jobb liknar situationen i Sverige innan gängvåldet där eskalerade fullständigt.

När polisen i Västra Nyland presenterar brottsstatistik för år 2022 är rån som begås av unga ett fenomen som lyfts fram.

Väänänen berättar att våld blivit allt vanligare bland unga under 15 år. Brotten begås i grupp och i en polisanmälan kan det finnas sju misstänkta och två offer.

Antalet anmälda rån där den misstänkta är under 15 år har ökat mellan åren 2020 och 2022. Men antalet är mindre än år 2019.

Utvecklingen ser likadan ut när det gäller rån där den misstänkta är mellan 15 och 17 år.

”Vill uppnå en viss ställning bland sina jämnåriga”

Enligt Väänänen syns också en ökning av antalet misshandelsfall.

– Misshandel är det näst vanligaste brottet bland minderåriga och där sticker särskilt barn under 15 år ut, säger Väänänen till Svenska Yle.

Väänänen säger att det inte handlar om några ”gatugäng” som begår brotten utan snarare kompisgrupper som skaffar pengar och egendom genom att begå brott.

– Det är vanliga barn och unga. En del riskerar marginaliseras. De har inte råd att köpa dyra väskor, klockor eller kläder, men kan skaffa dem genom rån och försäljning av droger. De vill uppnå en viss ställning bland sina jämnåriga, säger Väänänen.

Vissa kan börja begå brott mellan 11 och 13 års ålder. De får inget straff i så fall eftersom personer under 15 år inte kan dömas för brott enligt lagen.

Ungdomsbrottsligheten når rekordhöjder i Helsingfors: ”Jag har sett mer bråk, fler slagsmål och andra farliga situationer”

Unga: mer bråk, men vi känner oss trygga ändå.

”Man vill visa åt andra att man klarar av att begå ett brott”

När polisen utreder brott med unga misstänkta kan det vara svårt att få berörda att prata.

– Det hänger samman med ideologin att inte prata med polisen och kan också bero på hot och utpressning, säger Väänänen.

Å andra sidan finns det drag inom den här typens brottslighet som underlättar utredningsarbetet. Det är nämligen vanligt att lägga upp bilder och videoklipp på sociala medier.

– Det handlar om status. Man vill visa åt andra att man klarar av att begå ett brott.

”Barn och unga tar modell av varandra”

Det är inte första gången Hannu Väänänen slår larm om rån och misshandel bland unga.

Svenska Yle intervjuade honom hösten 2019 och han sa då att tröskeln sjunkit för unga att ta till våld.

– Det är ett oroväckande fenomen, sa han då.

Men hur ser han på utvecklingen under de senaste fem åren? Är han mer eller mindre orolig nu än då?

– Jag är mer orolig nu. Det här har spridit sig till unga som inte tidigare betett sig så här. Därför lyfter jag frågan. Barn och unga tar modell av varandra och jag är oroad över utvecklingen.

”Svårt eftersom vissa är djupt inne i den kriminella världen”

Exakt vad den här utvecklingen beror på kan inte Väänänen säga utan hänvisar till att en kriminolog kanske kan undersöka frågan.

– Vårt nästa steg är att vi tillsammans med andra myndigheter funderar över vad vi kan göra för att vända utvecklingen. Då hittar vi sannolikt skälen. Men det är svårt att säga vad det beror på, är det marginalisering och ojämlikhet?

Polisen och andra myndigheter jobbar för att få stopp på brottsspiralen som unga hamnat i.

– Men det är svårt eftersom vissa är djupt inne i den kriminella världen och drar ekonomisk nytta av brotten. Det är utmanande att erbjuda något motsvarande, säger Väänänen och påpekar att det här gäller för några tiotal unga.

Det är utmanande att erbjuda något motsvarande

Det enda polisen kan göra om en ung person inte vill sluta begå brott är att utreda brotten, men enligt Väänänen ger polisen inte upp utan fortsätter erbjuda hjälp och stöd.

– Det finns alltid en möjlighet att den unga börjar fundera på sin egen framtid och tänker att brott inte är den rätta vägen. Man får aldrig ge upp.

”Om vi inte klarar av att få stopp på det här går det i värsta fall som i Sverige”

I Sverige pågår flera gängkonflikter som tar sig uttryck i sprängningar och skjutningar.

Väänänen känner till situationen i grannlandet och ser vissa likheter med sitt eget jobb.

– Om vi inte i Finland klarar av att få stopp på det här går det i värsta fall som i Sverige. Vi har en annan slags samhällsstruktur men fenomenet är likadant.

– De unga som är en del av gängkriminaliteten i Sverige har börjat på samma sätt som våra unga här. Ungas tillvägagångssätt här liknar hur det såg ut i Sverige för fem-sex år sedan.

Vad menar du med tillvägagångssätt?
– Att livnära sig genom kriminalitet. Uppfattning om heder och rykte. Användning av våld som problemlösning. Hot och misshandel. Så har det också sett ut i Sverige, säger Väänänen.