Pengarna är välkomna, men tilläggsbudgeten löser inga stora problem inom vården

Välfärdsområdena får 500 miljoner euro i tilläggsbudgeten. Pengarna är välkomna, men de tros ha liten effekt på vårdskulden och personalbristen inom vården.

Tilläggsfinansieringen har marknadsförts som en medicin mot vårdskulden och vårdköerna. Av 500 miljoner som utlovas går ändå 350 miljoner till välfärdsområdenas övergångskostnader, som till exempel utvecklingsarbete och förenhetligande av it-system. Engångsposten på 150 miljoner euro skulle ursprungligen ha betalats ut nästa år.

Pengarna väntas inte ha stor effekt på grundproblemen inom social- och hälsovården.

Enligt välfärdsområdesdirektör Marina Erhola i Birkaland, som har det största befolkningsunderlaget av alla områden, går pengarna inte till produktionen av den lagstadgade basservicen.

Liknande bedömningar görs också på annat håll.

– Visst är det trots begränsningarna bra med tilläggsfinansiering för övergångsperioden, men på lång sikt löser de här pengarna inte problem som har att göra med hur finansieringen ska räcka till, säger Erhola.

Resurser ska frigöras för att förkorta vårdköerna

Enligt Marina Erhola är det visserligen bra att välfärdsområdena får 500 miljoner. Pengarna kan indirekt bidra till att förbättra servicen och tillgången till service.

Tanken är att välfärdsområdena bättre ska komma igång med sin verksamhet och sitt utvecklingsarbete, så att resurser frigörs för annat.

Det är ändå svårt att göra utvecklingsarbete och frigöra resurser då det grundläggande problemet inom hela vårdsektorn kvarstår.

– Ibland uppstår det situationer där man trots att det finns pengar inte kan gå vidare med utvecklingsarbete som behövs då det inte finns personal, säger Erhola.

Går det att få tag på personal om man har pengar i dagens läge?

– Det hjälper nog, men inte tillräckligt.

500 miljoner är bra, men det skulle behövas en miljard

Vårdfacket Tehy och Läkarförbundet räknade nyligen ut att det skulle behövas en miljard euro till för att trygga att välfärdsområdenas verksamhet kommer smidigt igång.

Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen betyder 500 miljoner euro mycket för den finländska vården, men man kommer bara halvvägs med den summan.

– Visst är det här bättre än ingenting, men då vi talar om ett glapp på miljarder så löser tilläggsfinansieringen inte hela problemet.

Rytkönen säger att pengar nog gör det lättare för arbetsgivare att erbjuda en konkurrenskraftig lön, vilket bidrar till att folk stannar kvar i branschen.

Satsningen ger mer tid att planera reformer

Nästan alla välfärdsområden uppvisar ett budgetunderskott det första verksamhetsåret. Den sammanlagda summan är enligt Social- och hälsoministeriet ungefär 900 miljoner euro.

Det finns en rädsla för nedskärningar i servicen då pengarna inte räcker till.

Välfärdsområdena klarar sig inte undan nedskärningar: ”Debatten som fördes i Nyland ger en fingervisning”

Välfärdsområdena gör stort budgetunderskott nästa år.

– I vår bransch är utgifterna i huvudsak personalutgifter, och det är alltid där man sparar, säger Tehys Millariikka Rytkönen.

De olika välfärdsområdena jobbar i olika takt med sina planer för framtiden. Enligt Marina Erhola är de tvungna att se över sin verksamhet. Det kommer också att föras diskussioner om hur servicen ska se ut i framtiden och var det kan sparas.

Tilläggsfinansieringen kan minska den omedelbara oron en aning.

– Finansieringen tryggar övergången och ger tid att göra förändringsplaner och planera reformer. Men den betyder inte att serviceproduktionen inte behöver effektiveras och sammanjämkas, säger Erhola.