Efter fallet Ilvessalo: Åbo Akademi ska bli bättre på att hantera trakasserier på arbetsplatsen

Åbo Akademi vill bli bättre på att hantera trakasserier. Studerande och anställda har velat veta om hur de ska gå tillväga för att anmäla och hantera trakasserier.

Universitetsläraren Saara Ilvessalo kontaktade flera personer vid Åbo Akademi men fick inte stöd då hon utsattes för sexuella trakasserier våren 2022. Förra veckan bad akademin offentligt om ursäkt av Ilvessalo för hur processen sköttes.

Åbo Akademi ber Saara Ilvessalo om ursäkt för hanteringen av sexuella trakasserier: ”Allt blir inte rätt varje gång”

Åbo Akademis rektor Mikael Lindfelt och Heidi Backman, direktör för universitetsservice vid Åbo Akademi, ber Saara Ilvessalo om offentlig ursäkt på ÅA:s webbplats.

Nu vill universitet bli bättre på att hantera motsvarande fall.

– Vi ser nu via den dialog vi har haft med Ilvessalo att vi kan göra förtydliganden. Det här fallet har hjälpt oss att identifiera vissa frågor som vi måste titta ännu mera på, säger Åbo Akademis direktör för universitetsservice, Heidi Backman.

Åbo Akademi har sedan tidigare en plan på sitt intranät för hur universitetet behandlar trakasserier. Planen utvecklas konstant och i höstas fick kontaktpersonerna ytterligare utbildning i hur man ska gå tillväga då någon anmäler trakasserier. Utbildningarna fortsätter i år.

– Många studerande har tagit kontakt med oss och chefer har varit intresserade av mera information eftersom det har diskuterats så mycket om det. Så vi kommer ännu att förtydliga en del av processen.

”Hjälp ska fås så fort som möjligt”

Enligt Heidi Backman finns det en lista med kontaktpersoner på Åbo Akademis intranät som man kan kontakta, om man inte vill kontakta sin chef. Den som först blir kontaktad har ansvar att föra ärendet vidare.

Syftet är att den som blivit utsatt för trakasserier ska behöva vara i kontakt med så få personer som möjligt, säger Backman.

– Ibland kan det vara komplicerade fall, man kan behöva olika typer av expertis och det kan uppstå jävsfrågor som gör att man måste kontakta andra personer. Därför kan man inte säga ett visst antal, men hjälp ska fås så fort som möjligt. Det är principen.

Saara Ilvessalo säger att hon behövde kontakta sju personer för att få stöd. Stämmer det?

– Så har hon sagt.

Varför var det så?

– Det är svårt att säga, jag har inte i detalj kunnat analysera allt som har hänt under våren. Vi har försökt se framåt på hur vi kan förbättra processen. Det är en stor arbetsplats och det händer och sker mycket. Via utbildning av kontaktpersoner tror jag vi kan förhindra sådana situationer i framtiden.

Hur ska ni konkret utbilda kontaktpersoner så att man behöver kontakta färre personer i framtiden?

– Vi håller på att planera den utbildningen så jag har ingenting konkret ännu i det här skedet.

”Arbetsgivaren har enligt lag en skyldighet att föra ärendet vidare”

I de flesta organisationer ska man kontakta en chef om man utsätts för trakasserier. Huvudsaken är att det finns en strategi som alla anställda känner till.

– Allt grundar sig i att man har funderat på sakerna på förhand, så man inte börjar fundera på vem som bär ansvaret då det har hänt något, säger Aki Eriksson, som är arbetarskyddsjurist vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland.

En tydlig strategi står också som grund för att utbilda personal och chefer i hur både kontaktpersonerna samt den som blivit utsatt för trakasserier ska gå tillväga.

– Om vi utgår från att den första personen som den trakasserade tar kontakt med är en representant för arbetsgivaren. Då har personen enligt lag en skyldighet att ta itu med ärendet.

Högskolor har egna strategier för att hantera trakasserier

Enligt Eriksson finns det inget krav på hur ofta organisationen ska förnya sin strategi. Huvudsaken är att strategin motsvarar arbetsplatsens behov.

Helsingfors universitet kommer att uppdatera sin strategi för hur trakasserier behandlas i år. Då beaktas aktuella ärenden, bland annat fallet med Saara Ilvessalo.

Enligt Sini Saarenheimo, som är chef för organisationskultur och diversitet vid Helsingfors universitet, är den existerande strategin omfattande och den uppdateras med jämna mellanrum.

– Universitetet utreder alla anmälda fall av trakasserier, oberoende om vi tror att det har inträffat trakasserier eller inte. Varje chef och lärare vid universitetet har en skyldighet att ingripa, säger Saarenheimo.

Vid Åbo universitet säger arbetarskyddschef Satu Alanko att det alltid är bäst om den som blivit utsatt för trakasserier först tar kontakt med sin egen chef. Om det är chefen som har trakasserat eller om offret inte vill kontakta chefen, finns det anvisningar för vem man kan kontakta i stället.

– Vi har tydliga instruktioner där olika scenarion är beskrivna och hur man ska gå tillväga, vem som har ansvar om vad, var man får stöd och vilka åtgärder man tar till då man hanterar ett sådant ärende, säger Alanko.

Vid Vasa universitet berättar personaldirektör Elina Kaunismäki att det viktigaste är att offret upplyser arbetsgivaren om att trakasserierna har inträffat.

– Tillsammans med den trakasserade utreder vi om det är frågan om ett polisärende. Personen som har blivit utsatt för trakasserier erbjuds hjälp och stöd direkt, säger Kaunismäki.